Mörkblått i skärgården

ladna

Nu börjar allt fler engagera sig mot Sjöfartsverkets nya sjökort, där massor av ankarvikar i skärgården plötsligt har grundat upp i mörkblått, mindre än 3 meter djupt. Trots att de fortfarande är seglingsbara. Så här skriver Beppe Backlund i en inlaga:

I en tidigare skrivelse till Sjöfartsverket gjorde jag en "orosanmälan" över vad som hänt och håller på att hända med våra sjökort över skärgårdarna. I en artikel i På Kryss (novembernumret 2021) visade journalisten Jonas Ekblad några exempel på områden i skärgården, som med de nya korten som sjöfartsverket håller på att ta fram, plötsligt blir oåtkomliga. Jag ställde några frågor angående detta till sjöfartsverket och fick svar. Sjöfartsverkets handläggare rundade skickligt mina frågor och lämnade mig i ett ännu större bryderi. Jag anmodades att komma med exempel på områden där jag tycker att det blir en försämring med de nya korten.

"Jag har nu ägnat mig åt att jämföra äldre sjökort utgivna av sjöfartsverket med nya kort som jag kunnat finna i kartvisaren. Jag kan konstatera att det är alldeles för lätt att hitta dåliga exempel (även om goda sådana finns). Det som jag tycker är en allvarlig utveckling i fel riktning är att de nya kortens djupinformation i vissa grunda områden ger en mycket sämre vägledande bild än vad de gamla korten ger. Djupinformationen stämmer också dåligt överens med verkligheten i dessa vatten. Som fritidsseglare är det inte den utvecklingen man vill ha. Håller vi på att få sjökort som i väsentliga avseenden är sämre än de kort som ersätts? Så ska produktutveckling inte bedrivas.

Det ser ut som Sjöfartsverket på många ställen gör om allt från början och förlitar sig på ny teknik för att få fram en bättre strandlinje. Det är gott så. Men varför ritar man inte nyanserade djupkurvor som förr när man har väl vidimerad djupdata att tillgå? Nu blir det ju inte bara knäppt när man stänger in stora områden som tidigare redovisats som vitt vatten innanför tremeterskurvor och gör dom mörkblå - det framstår dessutom som arrogant av Sjöfartsverket gentemot oss som navigerar utanför farlederna. Båtsportens representanter samt yrkestrafiken, tex KBV, polis och sjöräddningsenheter m.fl kan naturligtvis glädjas åt en korret strandlinje. Men saknas nyanserad djupinformation är fina sjökort med en perfekt strandlinje inte till mycket hjälp för någon.

Under många år har Sjöfartsverkets- och Hydrographicas sjökort i kombination, bidragit till en känsla av trygghet för den som navigerat i våra hydrografiskt komplexa skärgårdar. De har också varit något att vara stolt över. För alla som har äldre kort från Sjöfartsverket är det väl ingen omedelbar panik, men för nya navigatörer som vill befara grundare vatten och måste förlita sig på den nya djupinformationen blir situationen en annan. Finns då inte Hydrogaphicas kort att tillgå blir upplevelsen betydligt sämre. I framtiden kommer platser som framstår som tillgängliga i de nya korten att belastas och slitas hårdare eftersom fler kommer att söka sig dit i brist på nyanserad djupinformation om alternativen.

Min enkla fråga till Sjöfartsverket blir därför - varför är Sjöfartsverket inte konsekvent och utnyttjar sig av den djupdata man bevisligen sitter på och använder den till att rita nyanserade djupkurvor överallt i de nya korten?

Jag hoppas ni tar er tid och tittar på detta och justerar era karteringsmetoder så att traditionen med bra och användbara sjökort även fortsätter i framtiden.

En bilaga är bifogad med exempel som gör att jag finner fog för att oroas. Jag har kunnat ge många fler exempel men nöjer mig med fem.

Jag är tacksam för era kommentarer till denna skrivelse samt önskar att den diarieförs. Önskar också uppgift om det diareinummer som finns för min tidigare skrivelse och svaret på denna. Tidigare skrivelse samt svar från Sjöfartsverket finns som bilaga i detta mail.

Med vänlig hälsning,

Beppe Backlund

Med hopp om ett bättre 2022"

 

Se Sjöfartsverkets svar nedanför exemplen.

 

kort

Hej och tack för ditt mejl.

Vi vill börja med att tacka dig för ditt engagemang för Sjöfartsverkets sjökortsprodukter. Det märks att det är en fråga som är betydelsefull för dig, vilket är glädjande för alla oss som dagligen arbetar med de olika produkterna.

Dina synpunkter är viktiga för oss och vi förstår att vi inte fullt ut lyckats förklara hur redovisningen av grunt vatten i områden där vi endast har tillgång till glesa mätdata påverkas av Sjökortslyftet. Här kommer därför en mer utförlig redogörelse.

Kort sammanfattat så är områdena som du lyfter exempel på områden där vi endast har tillgång till gamla djupdata (vissa av dem från 1800-talet) och där det dessutom är glest mellan mätpunkterna. Genom projektet Sjökortslyftet, som pågår sedan några år tillbaka, uppdateras sjökortsdatabasen utifrån referensnivån RH2000. På sikt innebär det att alla sjökortsprodukter kommer att utgå från samma referenssystem för vattennivån, både i Sverige och i övriga Östersjöländer. För dig som är användare av sjökortsprodukter innebär förändringen att det blir mycket enklare än tidigare att räkna ut aktuellt djup, i och med att Sjökortslyftet kompenserar för landhöjningen.

Parallellt med Sjökortslyftet har även projektet Nationell strandlinje (NSL) genomförts tillsammans med Lantmäteriet. NSL har inneburit att bilden av strandlinjen numera är betydligt mer exakt än tidigare, då sjökortsprodukterna före NSL kunde visa vatten på positioner där det i verklighet var land och omvänt. Förutom en avsevärd kvalitetshöjning av sjökortsprodukterna som följd har NSL även inneburit att en mycket stor mängd undervattenstenar och bränningar karterats av Lantmäteriet genom stereokartering i flygbilder. Många av dem har inte funnits med i sjökortsdatabasen tidigare och har heller inte varit utmärkta i sjökortsprodukterna.

Arbetet med Sjökortslyftet är omfattande. Samtliga djupkurvor, djupsiffror och strandlinjer påverkas i olika grad och det krävs handpåläggning för att allt ska bli rätt. I stora delar av Stockholms skärgård har Sjökortslyftet genomförts med en metod som utgår från olika kvalitetskategorier på djupdata, CATZOC (Category of Zones of Confidence). CATZOC är ett internationellt system för att ange hur pålitliga djupdata är utifrån bland annat noggrannhet i position, djup och täckning. CATZOC-kategorierna ingår i ECDIS (standarden för elektroniska sjökort) och kan på så sätt ge sjöfarande värdefull information direkt i de elektroniska sjökorten om i vilken mån djupinformationen i ett visst område är tillförlitlig. Områden sjömätta med moderna metoder brukar vanligtvis benämnas med en CATZOC-kategori som visar på hög tillförlitlighet, medan områden sjömätta med äldre metoder benämns med CATZOC-kategori som anger att djupdata där är av sämre kvalitet. Genom att användaren får vetskap om hur tillförlitliga djupuppgifterna i ett område är får hen också ett säkrare och bättre beslutsunderlag för var hen avser att färdas.

Både Sjökortslyftet och NSL är i grunden kvalitetshöjande åtgärder för dig som är användare av sjökortsprodukter. Båda projekten påverkar dock hur områden med grunda vatten där vi endast har tillgång till gamla och glesa djupdata redovisas.

Sammantaget påverkar Sjökortslyftet sjökortsprodukterna genom att samtliga djup blir grundare i och med att referensnivån ändras. I vissa fall är skillnaden en halv meter. I stora delar av skärgårdarna har Sjöfartsverket endast tillgång till djupdata som är mycket gammal och dessutom gles. I Stockholms skärgård har sådana områden kategoriserats som CATZOC C, vilket anger låg tillförlitlighet och stora felmarginaler. På flera platser i de områdena har Sjökortslyftet helt korrekt justerat de enda tillgängliga djupdata uppåt. Där justeringen skett från exempelvis 3,2 meter till 2,9 meter blir följden även justerad djupkurva, i detta exempel från sexmeterskurva till tremeterskurva. I de områden där datautbredningen är gles blir effekten att tremeterskurvorna blir betydligt mer omfattande än tidigare, då det saknas data för att markera områdena som djupare. Effekten förstärks också av de nykarterade undervattenstenar som NSL bidragit med, och som i många fall även åtföljs av kringliggande tremeterskurva.

Vad som kan uppfattas som ett sjökort som anger att områden blivit avsevärt mycket grundare ska egentligen tolkas som ett sjökort som redovisar att djupdata i vissa områden är mycket osäkra. Vad som kan se ut som att vissa sjökort har genomgått en försämring är i själva verket en försäkran – sjökorten har blivit säkrare i och med att Sjöfartsverket redovisar var djupen är baserade på gammal och osäker data. Detta är extra tydligt i ENC i form av CATZOC.

Man kan även gå in på Sjöfartsverkets hemsida och se på vår kart-visare vilket kvalitet den djupdata som ligger till grund för sjökorten har i olika områden.
https://geokatalog.sjofartsverket.se/kartvisarefyren/ (klicka i djupinformationens kvalitet i den listen till vänster)

Vi vill också berätta att sjökortsprodukterna är mycket tillförlitliga i de områden där vi har tillgång till moderna sjömätningsdata. Dessa områden är främst i och kring större farleder och trafikstråk, vilket i Stockholms skärgårds fall kan innebära att modernt mätta sjömätta områden redovisas med stor noggrannhet i samma kort där det även finns områden där sjömätningsdata är gammal och osäker.

Du kan vara trygg i att vi på Sjöfartsverket strävar efter att de svenska skärgårdarna ska sjömätas med moderna metoder en gång för alla. Sjömätning, särskilt på grunda vatten i skärgården, är resurskrävande verksamhet. Därför driver Sjöfartsverket ett samarbete med andra myndigheter om att säkra finansiering för ett sådant arbete. Säkra och tillförlitliga data ger bättre sjökortsprodukter och säkrare sjöfart.

Vi hoppas att detta mejl gett dig svar på dina frågor.

Med vänlig hälsning och förhoppning om en fin båtsäsong,

Kundtjänst, Sjökort

Diskutera

 

Sittbrunnenfilmer

Vi använder cookies.
Vi använder några cookies på Sittbrunnen. Välj om du vill tillåta det eller inte.