Segling och båtliv i Sverige och världen. - Sjöfartsverket struntar i grund

Varför accepterar inte Sjöfartsverket och försvaret nyttan av Hydrographica och tar vara på vår samarbetsvilja, undrar sjömätningsfirmans grundare Lars Granath i en debattartikel.

Sjöfartsverket svarar att de agerar i takt med tiden.

Många klassiska klenoder seglar i våra skärgårdar. Både det ekonomiska och det kulturhistoriska värdet är stort, ta bara Princess Svanevit som exempel. Hon har ett djupgående på närmare tre meter, och det är hon inte ensam om. Desto viktigare att hon och hennes likar kan navigera tryggt.

Därför finns det starka skäl att belysa och debattera en utveckling som de sen- aste åren skapat försämrad sjösäkerhet – och inte bara för fritidssjöfarten.

Sjöfartsverkets uppgift är att sörja för säkra leder för handelssjöfarten. Hydrographicas uppgift är att skapa trygg navigering för fritidssjöfart på grunda vatten i skärgårdarna utanför farlederna. De flesta anser att vi gör ett viktigt och bra jobb.

På 1970-talet utvecklade Hydrographica en teknik att 3D-mäta vattendjup med flygfotogrammetri. Sjöfartsverket var i hög grad påhejande och en konstruktiv partner. Tekniken kunde dock inte användas civilt för annat än insjökort, eftersom sjömätning längs kusterna enbart fick utföras av Sjöfartsverket.

Men när kustseglarna på 1980-talet började inse hur fina sjökort Hydrographica fick göra över insjöar, krävde båtsporten en lagändring. Svenska Båtunionen drev frågan ända till regeringen, som gick på båtsportens linje. Civil sjökortsproduktion blev tillåtet även i kustvatten, och motsvarande lag gäller än idag.

Hydrographica kunde därmed börja kartlägga krångliga och dåligt sjömätta skärgårdar längs kusten. Inga heltäckande insatser, men nedslag där vårt jobb för säkrare sjökort gjorde störst nytta för båtsporten.

Extra roligt var det att Sjöfartsverkets dåvarande personal stöttade och uppmuntrade oss i ord och handling – vi hade ett bra samarbete som byggde på insikten att vi kompletterade varandra.

Men 2020 flyttades Hydrographicas ärenden till Sjöfartsverkets affärsdrivande del och där har man nu effektivt lyckats bakbinda vår verksamhet.

Verket ska sekretessgranska våra sjökort före utgivning och samma handläggning som från 2000 till 2020 utfördes snabbt och i gott samförstånd är numera helt oförutsägbar, såväl tids- som resultatmässigt.

Granskningen är dessutom ofta illa underbyggd.

Vad sägs till exempel om att verket krävde radering av ett sextiotal privata sjömärken och orienteringshjälpmedel, med påståendet att de var en del av områdets militära farledsnät? Efter att vi påvisat fakta medgav verket att merparten av dem faktiskt var civila.

Det handlade om båtklubbars enslinjer, eller enkla stenkummel, för att skilja det ena skäret från det andra. Trygg orienteringshjälp för fritidsseglaren, utan minsta koppling till försvaret.

Priset tas av det vackra kummel so markägarfamiljen själv byggde som minnesmärke över barnens älskade kanin ”Skorpan”, en blinkning till det näraliggande monumentet över Glas-Calle på Mansören.

Militär hemlighet trodde Sjöfartsverket och krävde radering.

Man kan kanske dra på munnen åt påhittade försvarshemligheter, men allvarligare är verkets oförmåga att hantera verkligt viktiga sjösäkerhetsupptäckter.

Hydrographica fick 2023, efter många överklaganden, äntligen ge ut två specialbåtsportkort över Stockholms ytterskärgård som definitivt gjort vattnen säkrare att navigera i. Men i vårt sjömätningsarbete hittade vi också hundratals okända grund på tre till fyra meters djup – eller grundare.

Djup som är helt oredovisade i Sjöfartsverkets officiella sjökort.

Varje röd ring markerar ett grund som bara finns i Hydrographicas sjökort. Ängskärs skärgård är ett exempel bland många.

Även på fjärdarna finns allvarliga fel i Sjöfartsverkets sjökort. På Högfjärden ligger många grund på fel plats.

I viktiga naturhamnar som Lådna Hemviken har Sjöfartsverket nyligen gjort hela viken grundare än 3 meter vilket avskräcker många.

I Hydrographicas kort visas däremot att viken i verkligheten har ett betryggande djup.

Båtar med ett djupgående på tre meter är ingen ovanlighet idag. Med lite lågvatten och sjöhävning så blir ett djup på tre och en halv meter verkligt otäckt om det inte står i sjökortet. Bara kring utskärgården Ängskär ligger ett hundratal sådana ”okända” grynnor, som redovisas i Hydrographicas sjökort men inte i Sjöfartsverkets.

Och varför finns de inte i Sjöfartsverkets sjökort? Jo, för att Hydrographicas mätmetoder inte gillas av verket. Men i verkligheten finns grunden och det är verkligheten som gäller.

Här finns dessutom en sorglustig aspekt som avslöjar hur tokigt det kan bli i Myndighetssverige.

Försvarsmakten meddelade tydligt inför 2016 års lagöversyn att för dem är vattendjup grundare än sex meter ointressanta ur försvarssynpunkt. Därför är det bestämt att officiella sjökort, oavsett om de produceras för militärt eller civilt bruk, inte ska hemlighålla kända grund med mindre än sex meters djup.

Försvarsmakten har sjökortsversioner med fler siffror på större djup, men på grunt vatten ska inga hemligheter förekomma, varken i militära eller civila sjökort.

Gott så – men hur blir det då med alla dessa nya grund som Hydrographica nyligen hittat i ytterskärgården?

Jo, eftersom vi inte mäter enligt verkets standard, kan de varken införas i officiella civila eller militära sjökort! Och än värre – det statliga regelverket tillåter inte att statliga fartyg navigeras med andra sjökort än de statliga.

Fritidssjöfarten navigerar alltså i Hydrographicaområdena med säkrare sjökort än försvaret, polisen och kustbevakningen.

Om inte fartygscheferna fuskar med civila appar, förstås.

I Söderarmsskärgården skadades en stridsbåt på ett grund. Grundet fanns tydligt redovisat med djupsiffra och allt i Hydrographicas kort, men saknades helt i försvarets kort. Sjöfartsverket efterfrågar sorgligt nog inte längre våra data, men en invaderande fiende lär knappast ha några byråkratiska betänkligheter mot att använda bättre sjökort än det svenska försvaret gör. Undrar just vad Nato tänker om denna svenska modell?

Så vi frågar oss – varför accepterar inte Sjöfartsverket och försvaret nyttan av Hydrographica och tar vara på vår samarbetsvilja? Vi utgör ju ett värdefullt komplement till det sjösäkerhetsarbete, som verket inte anser sig kunna utföra utan pengar från staten.

På grunda vatten är våra metoder definitivt säkrare, effektivare och billigare än Sjöfartsverkets. Det är inte raketforskning vi sysslar med, lantmäteriets flygbilder är offentliga för både vän och fiende, så ingen kan med bibehållen trovärdighet säga att vårt arbete för ökad sjösäkerhet på grunda vatten hotar totalförsvaret.

Lars Granath
Hydrographica
tidigare publicerad i Båtklassiker

Sjöfartsverkets svar till Båtklassiker:

Sjöfartsverket ansvarar för att hålla Sveriges sjövägar tillgängliga, framkomliga och säkra.

I det ingår att ta fram sjökort över svenska vatten.

Sjöfartsverkets sjömätningsverksamhet är i huvudsak inriktad mot de områden där handelssjöfarten rör sig. Att sjömäta Sveriges samtliga kustvatten är en enorm uppgift. Vi har därför tillsammans med Sveriges geologiska undersökning och Lantmäteriet lämnat in en hemställan till regeringen för att få långsiktig finansiering för att mäta Sveriges grunda vatten.

Med start i år gör vi nu, genom viss omfördelning av intäkter från försäljning av våra sjökort till båtlivet, en satsning där vi kommer att punktmäta vissa utvalda skärgårdsområden, utifrån ett underlag om avvikelser som båtlivsorganisationerna överlämnat till Sjöfartsverket.

I dag är cirka 80 procent av de svenska statliga vattnen mätta med moderna metoder, men i vatten grundare än tio meter så är det enbart ett fåtal procent som har blivit sjömätta i modern tid. Det finns därför ett stort behov att förbättra djupinformationen i grunda områden. Sjöfartsverket ser därför positivt på att det finns andra aktörer som kan komplettera vår sjömätnings- och sjökortsverksamhet, där Hydrographica är en.

Varje år får vi även in hundratals rapporter som leder till ändringar i både digitala och tryckta sjökort. Det är avgörande att så många tar ansvar för sjösäkerheten och gör oss uppmärksamma på behov av justeringar. Vi vill självklart alltid att sjökorten visar allt som är farligt och kan påverka sjösäkerheten.

De senaste åren kan knappast någon bortse ifrån att vi har ett skärpt säkerhetsläge i vårt land. Sjöfartsverket lägger vid handläggning av spridningstillstånd ingen vikt vid mätmetod, utan om informationen kan spridas utan att orsaka skada för totalförsvaret.

Vi har nekat spridningstillstånd i vissa fall och godkänt i andra. Detta eftersom varje ansökan kräver en separat bedömning, ofta i samråd med andra myndigheter. Även om flygbilder är fria ur sekretessynpunkt kan en sammanslagning med ytterligare information göra att en spridning av helheten bedöms som hemlig.

Sjöfartsverket liksom andra myndigheter har att förhålla sig till den verklighet vi befinner oss i och agera i takt med tiden. Vi fattar varje beslut med hänsyn till den allra senaste kunskapen och i enlighet med befintlig lagstiftning, vår instruktion och vårt regleringsbrev.