Brister i Sjöfartsverkets rutiner och sjökort

Med moderna elektroniska plottrar och PC-program kan man segla väldigt nära grund och bränningar. Men det kan vara farligt, för det finns inga sjökort som är helt rätt. Anders Egerö hittade några fel, och skrev till Sjöfartsverket och frågade hur det kom sig:

1. Jag har en UFS-rättelse av sjökort i Stockholms skärgård som i mina ögon är felaktig, skrev han.

Det gäller notis nummer 6001, publicerad 2010-01-27, som anger att djupkurvor ska justeras vid St Stensholmen NV om Högmarsö på sjökort 611 och 612.

Jag har jämfört rättelsen dels med mina båda sjökort på papper från 1996 och dels med mina elektroniska BSB-sjökort från 2007. Djupkurvorna på alla dessa fyra sjökort är identiska med djupkurvorna på rättelsen. Så vad gäller rättelsen egentligen? Felaktiga djupkurvor på sjökort av senare datum än 2007?

Hur kommer det sig i så fall att korrekta djupkurvor ersätts av felaktiga? Och varför framgår det i så fall inte av rättelsen vid vilket sjökortstryck/datum som felet uppstod? Det skulle underlätta korrigeringen för oss ambitiösa navigatörer som använder oss av UFS för att framföra våra båtar på säkrast möjliga sätt utan att
behöva köpa nya sjökort varje år.

2. En annan märklig rättelse är notis nummer 6507, publicerad 2010-07-13, som anger att djupsiffran 2,7 ska ersättas av djupsiffran 1,2 strax söder om bränningen Flötet vid Rödlögaleden. I mitt BSB-sjökort från 2007 finns den felaktiga djupsiffran 2,7 men i mitt papperssjökort från 1996 står djupsiffran 1,0!
Återigen kan man undra varför och när den felaktiga djupsiffran 2,7 har uppstått i stället för den mer korrekta 1,0? För oss fritidsbåtsägare kan den skillnaden i djupangivelse på sjökortet vara avgörande för ett vägval - med i värsta fall allvarliga konsekvenser!

3. Slutligen noterar jag att en bränning, som enligt sjökortet i alla år har legat i vattnen strax norr om Sandhamn (notis 6446) har visat sig vara ett grund på hela 5,3 meter! Jag har seglat i dessa vatten sedan 1960-talet och alltid haft svårt att i verkligheten lokalisera de friliggande bränningarna på Rödkobbs- och Björkskärsfjärdarna, även på senare tid med GPSens hjälp. Kanske finns det anledning för sjömätningsenheten att under 2011 titta djupare på fler bränningar på sjökort 615?

Hälsningar
Anders Egerö

De tog det väldigt seriöst, men svaret är ju faktiskt en varning för oss som vill att man ska kunna lita blint på GPS:en.

Hej Anders.

Här är ett försök att bringa klarhet i dina frågor.

1. Notis 6001 - Djupkurvor vid St Stensholmen.
Denna ändring kom till efter en rapport från en privatperson som uppgav att många båtar går på grund här. Om du tittar noga så kan du säkert se att undervattensstenen med djupuppgiften 0,6 m, och tillhörande 3 m kurva, flyttats något i ostlig riktning. Dessutom har det tillkommit en undervattenssten längre sydvart.

2. Notis 6507 - Minsta djup över grund vid Flötet
Här pekar du på en tråkig historia. Pga. semestertiden har jag inte lyckats få klarhet i alla turer kring djupet på det aktuella grundet men det är ingen tvekan om att vi här har begått misstag.

Området sjömättes 1936 och minsta djup över grundet konstaterades då vara 1,3 m. Pga. landhöjningen redovisades grundet med djupet 1 m när sjökort 612 gjordes 1980. I samband med att sjökort 612 "digitaliserades", dvs. överfördes från stora plastsjok till dataformat, försvann djupsiffran "1 m" i anslutning till grundet.
Första sjökortstryckningen utan djupsiffran 1 m var år 2000. Jag kan just nu inte hitta någon annan förklaring till detta än att vi "missade" siffran "1" såväl vid digitaliseringen som de efterföljande korrekturläsningarna. Det hela är märkligt eftersom rutinerna kring digitaliseringen var rigorösa med en mängd kontrollfunktioner.

Tydligen upptäcktes felet några år senare för år 2003 har en djupsiffra återinförts vid grundet. Märkligt nog blev djupet nu redovisat som 2,7 m, så vitt jag kan se utan att någon Ufs-notis publicerats. Jag har försökt få klarhet i varför djupet nu angavs till 2,7 m och inte 1,0 m men kan tyvärr inte hitta någon riktig förklaring.

Jag antar emellertid att man i vårt arkiv tittat på resultatet av sjömätningen 1936 och där endast hittat en 3 m kurva runt det aktuella grundet, men tyvärr inte sett att det faktiskt står handskrivet 1,3 m på grundet. Man har därför förmodligen utgått från att grundets minsta djup var 3,0 m år 1936, vilket pga. landhöjningen blir ca 2,7 m omvandlat till referensnivån för djup i sjökort 612.

I samband med att vår farledsbåt SEKTOR i juni 2010 kontrollerade pricken vid grundet uppmärksammade man att det var grundare än 2,7 m och genomförde därför en noggrann handlodning. Man fann då att det minsta djupet över grundet är 1,2 m (referensnivå MV 1980) och det är denna uppgift som ligger till grund för Ufs-notis 6507.

3. Notis 6446 - Bränning norr om Sandhamn ändras till 5,3 m djup
Du antyder att det nog finns anledning att göra en förnyad sjömätning inom det område som täcks av sjökort 615. Du har rätt! Stora delar av våra skärgårdar har inte blivit sjömätta på annat sätt än genom glesa handlodningar för många år sedan och detta gäller även delar av sjökort 615. Innan GPS och elektroniska sjökort började användas av fritidsbåtar, och andra fartyg som trafikerar skärgårdsfarvatten utanför farlederna, var problemet med ofullständig djupredovisning inte så påtagligt.

Som du vet navigerade man då med god marginal till de grund som redovisas i sjökorten. I allmänhet var det då endast mer rutinerade seglare som styrde kosan ut till de svårnavigerade delarna av skärgårdarna. Med GPS och elektroniska sjökort har det emellertid nu blivit enkelt att navigera även i dessa farvatten och om man då inte har viss rutin och kunskap är det lätt hänt att man navigerar med alltför små marginaler. Vi försöker på olika sätt informera om de problem som uppstår av kombinationen "GPS/elektroniska sjökort - gamla sjömätningar", t.ex. genom broschyren "E-navigatörens 10 budord" .

Vi har hittills haft svårt att få fram pengar till sjömätning av sådana vatten som inte trafikeras av handelssjöfarten, det är ju de som genom sina avgifter bekostar större delen av Sjöfartsverkets verksamhet. De problem som jag belyst ovan har dock givit ringar på vattnet och min förhoppning är att vi inom något år kommer att få resurser och möjligheter att sjömäta även utanför de områden som handelssjöfarten använder.

Vi på Sjöfartsverket är mycket tacksamma för att du hörde av dig genom ditt mail den 19 juni, liksom helgens mail med fråga om bojen ost om Nämndö och många tidigare frågor och rapporter från dig. Punkt 2, och delvis även 3, var emellertid inte så trevliga att ta del av och svara på, eftersom du här pekar på brister i våra produkter och rutiner kring produktionen. Genom att få upp problemet på bordet har vi emellertid bättre möjligheter att förbättra våra produkter och rutiner.

Direktkontakten med rutinerade användare av våra produkter är oerhört värdefull för oss! Därför hoppas jag att du inte tröttnar utan fortsätter att höra av dig så snart du ser något som kan förbättras.

Som tack för hjälpen vill vi gärna skicka ett Båtsportkort till dig. Meddelar mig vilket båtsportkort du vill ha så kommer det strax med posten..

Med tillönskan om en skön fortsättning på sommaren

Svante Håkansson

SJÖFARTSVERKET

Jag vidarebefordrade frågan till Lasse Granath på Hydrographica, som rättat en massa felaktigheter och sjömätt mindre skärgårdsområden med 2-meterskurvor och exakta grundmarkeringar både på västkusten och ostkusten. Är det inte dags att de ger ut korrekta skärgårdskort för fritidsbåtar, undrade jag.

Hej Niklas, svarade han.

Jag har ju tagit del av mailväxlingen mellan Anders och Sjöfartsverket, även om jag inte själv lagt mig i, men du efterlyser ju en kommentar. Som sjökartograf kan jag bara komma med en allmän, men kanske intressant fundering, och den anknyter kanske också till din fråga på slutet om det är dags för oss att ge oss in i en utgivning av skärgårdskort... Nja, det är nog inte så sannolikt att vi gör det, av den enkla anledningen att Sjöfartsverket gör det mycket bättre.
OK, vi kan kanske med hjälp av vår flygfototeknik "städa" upp lite på de grunda vattnen, som vi gör i våra specialer, men det är ju bara skrap på ytan. Ett rejält skärgårdskort i farledsområden behöver tillförlitliga djupkurvor även på djupare vatten, och det är inte vårt kompetensområde. Vi kan vara ett bra komplement i svårnavigerade fritidsbåtområden, men där fungerar det numera mycket bra med datautbytet med Sjöfartsverket som kan korrigera och justera efter våra data.

Men vad jag tänkte komma fram till, är jämförelsen med vårt nyutkomna "Översikts- och planeringskort" i skala 1:100 000, som väl blir det närmaste ett skärgårdskort vi tänker komma. Tanken bakom det är ju att sätta ett vettigt "medföljningshjälpmedel" i händerna på alla digitala navigatörer, som förr eller senare alltid kommer fram till behovet av ett tryckt sjökort för översiktens skull. När vi nu har framställt det kortet, har vi ju känt ett tungt ansvar för att det blir så korrekt som möjligt, även om det utgör en generalisering av de gällande officiella korten. Vi vill ju inte att prickar eller grund ska saknas i det, och att man ska kunna navigera tryggt på "vitt" vatten.

Men här ska du få ett räknestycke som kanske kan skapa förståelse för hur svårt det är att få ett felfritt sjökort. Sådana existerar dessvärre inte, och det är något som varje navigatör måste känna till. Vår nya 100 000-del innehåller bortåt 80 000 navigatoriska kartobjekt, dvs bränningar, grund, undervattensstenar, prickar, m fl viktiga objekt för navigationen. Hur stor felprocent får en stackars kartograf tillåtas ha i sin produkt? En procent? En promille? En tiondels promille?

Låt oss säga att vi tillåter kartografen att få ha en promille fel i sitt sjökort, dvs att 99,9% skall vara korrekt. Hur många fel finns då i vårt nya översiktskort? Jo, inte mindre än 80 fel! Och sätter vi kravet på 99,99% blir det ändå åtta fel i kortet. Framtiden får utvisa var vi i verkligheten hamnade, men det skulle roa mig att se statistiken över felprocenten inom t ex kirurgin... Eller inom byggbranschen!

Med andra ord: som navigatör måste man anpassa sina krav på felfrihet i sjökorten till vad som är uppnåeligt. Och 100% är dessvärre inte uppnåeligt. Vilket inte hindrar att vi kartografer behöver hållas i trim av våra användare...

Med vänliga hälsningar,

Lasse Granath
Hydrographica

Sensmoralen är alltså att inte lita för mycket på korten, gärna påminna Sjöfartsverket att rätta fel, men framförallt att trycka på så att Sjöfartsverket verkligen får resurser att sjömäta vattnen som trafikeras av de 880 000 fritidsbåtar som enligt Båtlivsundersökningen används i de svenska vattnen.