Jag och Hafsorkestern ligger hos GKSS i Långedrag. I Sverige. Nu är jordenruntseglingen slut. Jag har köpt nya snabba kolfibersegel och sålt vindrodret. Får se om nån vill köpa en watermaker eller en vindgenerator.

Det blev en fin sista etapp från Spanien upp genom Engelska Kanalen och Kielkanalen. Min bror Uno hängde på från Sada över Biscaya och Lillemor Ehrner hela vägen till Skanör. Vi hann turista i La Rochelle, Mont St Michelle och Amsterdam, fajtas med fraktfartygen i utanför de Nederländska hamninloppen och åka med i malströmmen vid Guernsey.

Nu är Hafsorkestern hemma i Sverige igen. Vi ligger i Göteborg och jag ska skriva ner sista kapitlet i jordenruntbloggen. Men jag ska också berätta om vad som kan vara Bra att ha, om man ska segla jorden runt. På Kryssarklubben 1 juni och Sjöskolan 31 maj.

Jag har redan berättat lite på kajen i Skanör och för Lövstavikens Båtförening i Falkenberg. Det är lite skoj att få berätta, lite som att segla runt en gång till.

Återkommer när jag skrivit färdigt. Måste också testa de nya kolfiberseglen från UK och skruva bort och sälja lite långseglingsprylar. Ses.

Niklas Krantz

Samtidigt som Hafsorkestern anländer till Sverige efter fem års jordenruntsegling öppnar familjen Veber hamnen för en liten båtmässa i Skanör, den 14 maj. Välkommen att besöka båtarna, lyssna på föredrag och tjata lite med seglare och fixare.

Svenska båtvarvet Hallberg-Rassy har startat ett joint venture med SpaceX. När man skickar ut raketer i rymden kan dessa raketer inte vara för lätta, utan behöver någon form av tung belastning för att fungera korrekt. Tidigare har en Tesla Roadster använts som last, och nu ska en Hallberg-Rassybåt skickas ut i rymden. Uppskjutningen är planerad att ske den 1 april 2023.

Att få klarhet i vad som gäller om man blir sjuk på långsegling är inte det enklaste. Om man googlar runt på de inblandade myndigheternas sidor blir man inte värst mycket klokare. Långseglare finns liksom inte i den världen.

Innan jag startade min jordenruntsegling fick jag lite förvirrande besked om att jag blev utskriven ur Försäkringskassan för att jag skulle vara borta länge. Jag tog därför en sjukförsäkring som täckte akutsjukvård och eventuell hemtransport.

I Europa, eller mer specifikt, EU/EES, Schweiz och Storbritannien, gäller det Blå EU-kortet om man blir sjuk och behöver vård där man är. Det betyder att man har rätt till är nödvändig vård och tandvård, alltså sådan vård som inte kan vänta tills man kommer tillbaka till Sverige.

Det började när jag seglade Volvo Ocean Race 2011 på Sailonline.org. Var sjätte timma kom det en ny väderprognos som man seglade virituellt på. Då måste man vara med och göra en ny routing, som ofta gick helt andra kurser än raka vägen. Det kändes revolutionerande att det ofta gick fortare att ta en omväg.

Nu har jag seglat jorden runt och använt olika weather routing-program över oceanerna IRL, själv eller med hjälp av navigatörer hemma. Den stora skillnaden är att man i programmen bara seglar på prognoser. I verkligheten måste man ta hänsyn till vädret också.

Ur Allegronytt:

Läs om hur kaninen Skorpans begravningsplats blev ett militärt sjömärke i Sjöfartsverkets värld. Den här artikeln har skrivits av Lasse Granath och Jesper Sannel på Hydrographica, ett företag som sjömäter skärgården för fritidsbåtar. Sittbrunnen har tidigare berättat om hur Sjöfartsverket försämrar de nya sjökorten och stoppar Hydrographicas nya sjökort. Med tillstånd från Allegroklubben och författarna publicerar Sittbrunnen nu hela artikeln.

När allt fler nu kritiserar Sjöfartsverket för att de ger ut nya sjökort med betydligt sämre sjökortsdata, så tjänar samma verk pengar på kritiken.

Svenska Kryssarklubbens tidning På Kryss har betalat ett par tusen kronor och Skärgården har fått en räkning på 1 545 kronor plus moms. Allegroklubbens tidning har stoppats i avvaktan på publiceringstillstånd från Sjöfartsverket.

På sin hemsida talar Sjöfartsverket om att det kostar att avbilda deras sjökort. Men de nämner inte paragraf 22, citaträtten.

Hur får man bra mobilteckning på båten, reder Mikael Ryking ut här:

Kort om operatörerna I Sverige. Net1 har sjukt bra yttäckning i Sverige men inte den bäst utbyggda kapaciteten. Jag har varit med och byggt upp den operatören som chef för radionäten, men den grundläggande strategin att i steg 1 bygga enorm yttäckning (95% av ytan i Sverige, Norge och Danmark) genomfördes medans när det var dags för steg 2 att bygga ett högkapacitetsnät – ja då fanns naturligtvis inte pengarna. Så ett nät som 2010 var landets snabbaste blev omsprunget och idag för en tynande tillvaro ägda av Teracom. Net1 kör på 450 MHz-bandet i Sverige.