I ärlighetens namn ser de varken snabba eller snygga ut. Men Gotland Runt 2022 visade att nya designs som JPK 1030, Sun Fast 3300 och Dehler 30 OD är rätt recept om man ska komma med i toppen. Eller en svenskritad Z30 +.

Den sista imponerade med att vinna VM Double Hand med starka essen Anders Dahlsjö och Martin Strömberg.

Med aktersittbrunn, dubbla roder och rattar är Hallberg-Rassy 400 varvets sinnrikaste modell hittills. Med samma skrov som mittsittbrunnsmodellen 40C, samma rigg och samma byggsätt, har varvet ordnat ett alternativ för seglare sugna på en rejäl båt med helfina prestanda och aktersittbrunn.

Varje gång varvet i Ellös tar fram en ny modell, förfinar Germàn Frers konceptet. Så var det med Hallberg-Rassy 40 C med mittsittbrunn och nu med aktersittbrunn som Hallberg-Rassy 400. Voila´, så har man två båtar och kan fresta med traditionell långseglarlösning eller en modell för mer kustnära seglingar.

Jag och Hafsorkestern ligger hos GKSS i Långedrag. I Sverige. Nu är jordenruntseglingen slut. Jag har köpt nya snabba kolfibersegel och sålt vindrodret. Får se om nån vill köpa en watermaker eller en vindgenerator.

Det blev en fin sista etapp från Spanien upp genom Engelska Kanalen och Kielkanalen. Min bror Uno hängde på från Sada över Biscaya och Lillemor Ehrner hela vägen till Skanör. Vi hann turista i La Rochelle, Mont St Michelle och Amsterdam, fajtas med fraktfartygen i utanför de Nederländska hamninloppen och åka med i malströmmen vid Guernsey.

Nu är Hafsorkestern hemma i Sverige igen. Vi ligger i Göteborg och jag ska skriva ner sista kapitlet i jordenruntbloggen. Men jag ska också berätta om vad som kan vara Bra att ha, om man ska segla jorden runt. På Kryssarklubben 1 juni och Sjöskolan 31 maj.

Jag har redan berättat lite på kajen i Skanör och för Lövstavikens Båtförening i Falkenberg. Det är lite skoj att få berätta, lite som att segla runt en gång till.

Återkommer när jag skrivit färdigt. Måste också testa de nya kolfiberseglen från UK och skruva bort och sälja lite långseglingsprylar. Ses.

Niklas Krantz

Samtidigt som Hafsorkestern anländer till Sverige efter fem års jordenruntsegling öppnar familjen Veber hamnen för en liten båtmässa i Skanör, den 14 maj. Välkommen att besöka båtarna, lyssna på föredrag och tjata lite med seglare och fixare.

Svenska båtvarvet Hallberg-Rassy har startat ett joint venture med SpaceX. När man skickar ut raketer i rymden kan dessa raketer inte vara för lätta, utan behöver någon form av tung belastning för att fungera korrekt. Tidigare har en Tesla Roadster använts som last, och nu ska en Hallberg-Rassybåt skickas ut i rymden. Uppskjutningen är planerad att ske den 1 april 2023.

Att få klarhet i vad som gäller om man blir sjuk på långsegling är inte det enklaste. Om man googlar runt på de inblandade myndigheternas sidor blir man inte värst mycket klokare. Långseglare finns liksom inte i den världen.

Innan jag startade min jordenruntsegling fick jag lite förvirrande besked om att jag blev utskriven ur Försäkringskassan för att jag skulle vara borta länge. Jag tog därför en sjukförsäkring som täckte akutsjukvård och eventuell hemtransport.

I Europa, eller mer specifikt, EU/EES, Schweiz och Storbritannien, gäller det Blå EU-kortet om man blir sjuk och behöver vård där man är. Det betyder att man har rätt till är nödvändig vård och tandvård, alltså sådan vård som inte kan vänta tills man kommer tillbaka till Sverige.

Det började när jag seglade Volvo Ocean Race 2011 på Sailonline.org. Var sjätte timma kom det en ny väderprognos som man seglade virituellt på. Då måste man vara med och göra en ny routing, som ofta gick helt andra kurser än raka vägen. Det kändes revolutionerande att det ofta gick fortare att ta en omväg.

Nu har jag seglat jorden runt och använt olika weather routing-program över oceanerna IRL, själv eller med hjälp av navigatörer hemma. Den stora skillnaden är att man i programmen bara seglar på prognoser. I verkligheten måste man ta hänsyn till vädret också.

Ur Allegronytt:

Läs om hur kaninen Skorpans begravningsplats blev ett militärt sjömärke i Sjöfartsverkets värld. Den här artikeln har skrivits av Lasse Granath och Jesper Sannel på Hydrographica, ett företag som sjömäter skärgården för fritidsbåtar. Sittbrunnen har tidigare berättat om hur Sjöfartsverket försämrar de nya sjökorten och stoppar Hydrographicas nya sjökort. Med tillstånd från Allegroklubben och författarna publicerar Sittbrunnen nu hela artikeln.

När allt fler nu kritiserar Sjöfartsverket för att de ger ut nya sjökort med betydligt sämre sjökortsdata, så tjänar samma verk pengar på kritiken.

Svenska Kryssarklubbens tidning På Kryss har betalat ett par tusen kronor och Skärgården har fått en räkning på 1 545 kronor plus moms. Allegroklubbens tidning har stoppats i avvaktan på publiceringstillstånd från Sjöfartsverket.

På sin hemsida talar Sjöfartsverket om att det kostar att avbilda deras sjökort. Men de nämner inte paragraf 22, citaträtten.

Hur får man bra mobilteckning på båten, reder Mikael Ryking ut här:

Kort om operatörerna I Sverige. Net1 har sjukt bra yttäckning i Sverige men inte den bäst utbyggda kapaciteten. Jag har varit med och byggt upp den operatören som chef för radionäten, men den grundläggande strategin att i steg 1 bygga enorm yttäckning (95% av ytan i Sverige, Norge och Danmark) genomfördes medans när det var dags för steg 2 att bygga ett högkapacitetsnät – ja då fanns naturligtvis inte pengarna. Så ett nät som 2010 var landets snabbaste blev omsprunget och idag för en tynande tillvaro ägda av Teracom. Net1 kör på 450 MHz-bandet i Sverige.

Dessa båda 50-sidiga A3-kort över ytterskärgården kan Hydrographica för närvarande inte publicera på grund av Sjöfartsverkets utdragna tillståndshantering.

Nu stoppar Sjöfartsverket Hydrographicas specialmätta båtsportkort för Stockholms yttre norra skärgård. Samtidigt ger samma verk ut nya båtsportkort med nya falska grund och felaktiga djupsiffror. Konkurrensverket har börjat titta på frågan och träffade i dag represententer för Hydrographica, men har ännu inte öppnat något formellt ärende.

- Förr tipsade vi Sjöfartsverket om en massa grund som de inte hade hittat, säger Lars Granath på Hydrographica när jag ringer upp för att höra vad han tycker om korten som Beppe Backlund och Jonas Ekblad har dissat.

- Men nu lägger de in falska grund i de nya sjökorten.

Samarbetet mellan den statliga myndigheten och fritidsbåtuppstickaren vad gäller sjökort tycks ha sjunkit till noll.

Nu börjar allt fler engagera sig mot Sjöfartsverkets nya sjökort, där massor av ankarvikar i skärgården plötsligt har grundat upp i mörkblått, mindre än 3 meter djupt. Trots att de fortfarande är seglingsbara. Så här skriver Beppe Backlund i en inlaga:

I en tidigare skrivelse till Sjöfartsverket gjorde jag en "orosanmälan" över vad som hänt och håller på att hända med våra sjökort över skärgårdarna. I en artikel i På Kryss (novembernumret 2021) visade journalisten Jonas Ekblad några exempel på områden i skärgården, som med de nya korten som sjöfartsverket håller på att ta fram, plötsligt blir oåtkomliga. Jag ställde några frågor angående detta till sjöfartsverket och fick svar. Sjöfartsverkets handläggare rundade skickligt mina frågor och lämnade mig i ett ännu större bryderi. Jag anmodades att komma med exempel på områden där jag tycker att det blir en försämring med de nya korten.

Ibland stöter man på dom. Dom som har en dröm, en ide….en vision. Ingenting verkar kunna stoppa en drömmare som har verktyg, ideèr, kunskap och ambition nog att genomföra sitt projekt.

Jag blir lika glad varje gång. Av människor som Yrvind och Renè. Människor som lever utanför en box.

Renè vill resa runt jorden med en farkost som kan ta honom över både land och hav.

Tanken var att kunna bjuda på bildspel från Hafsorkesterns jordenruntsegling på vårens båtmässor. Men nu har Omikronskiten slagit till och slagit igen portarna både i Göteborg och Stockholm.

En ny svensk uppfinning, eller kanske snarare en återuppfinning håller på att se världens ljus i Las Palmas på Gran Canaria. Det är vindrodret Hurrivane, byggt för att klara orkaner.

- Jag tog hem en offert på vindrodret Hydrovane och blev störtförbannad, berättar ensamseglaren och ingenjören Håkan Sagerkrans. Det skulle kosta 80 000 kronor med alla tillbehör.

Här hemma i Sverige lägger vi ofta till mot en klippa, med ankaret i aktern. Men i resten av världen ankrar man på svaj, om man inte vill ligga i en marina. Magnus Lindén har seglat där ute och i Boken Bortom Horisonten, delar han med sig av sina långseglingserfarenheter. Som ett smakprov publicerar Sittbrunnen hans ankringstips.