Väderruttning

Det började när jag seglade Volvo Ocean Race 2011 på Sailonline.org. Var sjätte timma kom det en ny väderprognos som man seglade virituellt på. Då måste man vara med och göra en ny routing, som ofta gick helt andra kurser än raka vägen. Det kändes revolutionerande att det ofta gick fortare att ta en omväg.

Nu har jag seglat jorden runt och använt olika weather routing-program över oceanerna IRL, själv eller med hjälp av navigatörer hemma. Den stora skillnaden är att man i programmen bara seglar på prognoser. I verkligheten måste man ta hänsyn till vädret också.

- Jakob Kuttenkeuler som gjorde de där första programmen för sailonline, han håller nu på att ta fram weather routing för fraktfartyg med hjälpsegel, som kommer nu, berättar Per Anders Flordal när vi ses på Kafé Pål.

Det var Per Anders som programmerade Seapilots väderruttning, ihop med Martin Rylander, som vi använde när vi seglade Gotland Runt efter med Hafsorkestern. Det blev nån slags populärversion av proffsens Expedition, som kostar typ tiotusen, eller franska Adrena. Numera jobbar han med Predict Wind, som är den ledande vädertjänsten för seglare nu och med autorutter för motorbåtar på Eniro på Sjön.

- Predict Wind är ett spännande företag, berättar han.

Grundaren Jon Bilgers är Nya Zealändsk 470 OS-seglare och Americas Cupseglare som har ett 75-tal anställda runt världen.

- Numera har datorerna mycket större processorkapacitet och modellerna är mycket effektivare, förklarar Per Anders. Men Predict Wind har ändå valt att göra uträkningarna på serversidan och bara skicka ut de färdiga rutterna. Då sparar man bandbredd i satellitöverföringarna.

- Nu håller vi på att fixa så att man kan ta hänsyn till vågor och strömmar också, avslöjar Per Anders.

På väg hem över Atlanten via Azorerna fick jag möjlighet att låna en IridiumGo satellitmottagare med koppling till Predict Wind och kunde jämföra med det fria navigationsprogrammet OpenCpn, som också har en väderruttningsfunktion. Dessutom hade vi Androidappen Sailgrib.

- När man seglar över oceanerna så kommer det oundvikligt att komma vädersystem åkande och väderrouting handlar om se dessa och föreslå bästa sättet att möta dem på (oftast undvika kryss och istället föreslå undanvind) , förklarade Mikael Ryking när jag träffade honom i en båt han seglade hem över Atlanten, i hamnen på Horta i Azorerna.

- Vinden runt hög och lågtryck roterar och det medför att vinden vrider och ändrar styrka. Väderrouting kommer att föreslå mest fördelaktiga sidan om tex ett lågtryck, och man kan även väga in max vindstyrka för att undvika allt för hård vind.

Grunden i väderruttningen är gribfiler. En gribfil är en digital väderprognos över ett område över en viss tid. Området är uppdelat i en massa punkter, en grid. För alla dessa punkter finns en prognos med jämna tidsintervall, som beskriver vindstyrka, vindriktning, lufttryck. Den kan även innehålla mer information, tex regn, moln, åska, våghöjd och riktning och mer därtill. En gribfil är en binär fil som inte kan läsas rakt av för en människa. Man behöver en grib-läsare vilket ett väderrouting-program innehåller. Sen beräknar programmet den optimala kursen till målet. Då kan man också se var man är efter en viss tid, vilken vindstyrka och riktning det kommer att vara då.

Beräkningen bygger på ett så kallat polardiagram, som innehåller värden för just din båt, hur fort den seglar på alla olika bogar i alla olika vindar.

De polardiagrammen har jag alltid behövt hjälp för att lägga in. Det fanns listor i Seapilot för olika båtmodeller, men inte för min. Det gick att hitta mina tabeller på nätet, men det var alltid något fel på formatet. Även för OpenCpn var det hopplöst att hitta Bavaria 30 C, men min vädercoach Thomas Lundgren mailade mig en polar för en hyfsad standardbåt innan jag startade över Indiska Oceanen.

Predict Wind har nu standardbåtar, som man sen kan trimma genom att jämföra med resultatet.

- Man måste minst en gång om dagen jämföra utfallet med gårdagens rutt, förklarade Mikael. Då kan man se hur teorin stämmer med verkligheten och skruva på polarerna.

Han hade förut kört sin egen Pogo 40 Talanta i ensamseglingen Route de Rhoum och slagit hastighetsrekord över pölen. Då hade han haft dyra proffsutrustningar med feta satellituppkopplingar och Expedition. Nu körde han Predict Wind, som jag.

- Det handlar inte om att slaviskt följa rutterna som programmet producerar. Det är snarare något som händer i olika dimensioner, prognos och verklighet. När kursen ändras på rutten så beror det på ett vindvrid eller en front som drar förbi. Då ska man inte svänga på rätt ställe, utan när vridet kommer.

- Rutterna är inte verklighet, men sannolikheter.

Till grund för weather routingen och gribfilerna ligger olika vädermodeller. Alla baseras på samma observationer, men olika meterologiska institut beräknar sina prognoser på sina sätt. I huvudsak så är det amerikanska GFS och europeiska ECMWF, med några olika varianter. Oftast kan man välja vilken eller vilka modeller man vill använda och då får man lite olika förslag på rutter.

- PredictWind beräknar automatiskt och i ett slag optimal rutt med sex olika prognosmodeller. Där rutterna överensstämmer ökar sannolikheten att det är så det kommer att bli bäst i verkligheten, förklarar Per Anders.

På väg från Panama till Galapagos hade vi stöd från min båtklubbsgranne Fredrik Siljelöf, som satt hemma i Stockholm och messade. Han fick några kursförslag på Expedition som gjorde en båge norrut och några söderut. Och då kunde vi ganska tryggt gå rakt fram. Kortaste kurs mot målet är ju alltid säkrast.

På Indiska Oceanen på väg mot Reunion från Maldiverna, fick jag rådet från en väderruttare hemma att gå västerut, utmed revet som Vestas körde upp på, för att sen följa vindvridet söderut de sista dagarna. Men jag tycktes det kändes osäkert, både med revet och vinden. Så jag körde rakt på målet. Det kom inget vrid och skulle jag följt rådet hade jag missat vulkanön mitt i oceanen.

Programmen är bra på att beräkna sannolikheter, men kan inget om konsekvenser. Så det gäller att också tänka själv. På Indiska Oceanen märkte jag att det nästan alltid blåste en eller två sekundmeter mer än vad prognoserna sa. Och väderförändringarna kom ibland nån dag senare. Det är väl antagligen lite långt mellan väderbojarna där ute.

Sen blir ju träffsäkerheten mycket sämre, ju längre fram i tiden man tittar. De närmaste tre dagarna stämmer ganska bra, närmaste veckan hyfsat. Sen börjar det bli ganska osäkert. Därför bör man göra en ny ruttning varje dag.

Ska man göra en översegling på en månad eller två, då finns det ju inga prognoser som håller hela vägen. OpenCpn och andra kan göra rutter efter klimat, dvs snittvindar den årstiden. Men de bör man ju ta med flera nypor salt. Då måste man ha satellit eller kortvågsradio för att uppdatera väderprognoserna löpande.

Thomas satt hemma och ruttade i OpenCpn. Men han litade inte riktigt på pluginen, utan gjorde rutterna ”för hand” istället. Dvs laddade upp gribfilerna, la ut kurs enligt vinden, och räknade ut vart vi kom på ett dygn. Sen samma sak igen. På det sättet kunde han lägga en rutt som gick runt det Azoriska högtrycket, men inte ända upp till det hårda vädret i lågtrycken vid den amerikanska kusten. Så sms:ade han positionerna över Inreachen och jag matade in punkterna i plottern och OpenCpn. Det stämde perfekt med den verklighet vi seglade in i.

Jag hade en SSB-radio med modem, som gjorde att jag kunde tanka hem gribfiler i Stilla Havet. De kunde jag mata OpenCpn med och få ruttförslag. Men på Indiska Oceanen var det dålig täckning från Sailmail ända tills vi närmade oss sändaren i Maputo. Och då var vi nästan framme.

Sailmail har också ett bra interface för att tanka hem gribfiler till OpenCpn via IridiumGo.

OpenCpn har en fantastisk plugin för weather routing, men jag fick inte ordning på polardiagrammen. Det var som om det inte hände något när jag ändrade i dem. Eftersom det är ett opensourceprojekt med gratis programvara och ideella utvecklare, så har man inte så bra supportorganisation, och jag blev aldrig klok på om det var en bug i programmet eller något jag bara gjorde fel.

Seapilot körde jag med utmed Europa, men där var inte väderruttning så viktigt. På Gotland Runt var den perfekt. Men man behöver ju ha internettäckning. Nu är appen såld till Raymarine, så vidareutvecklingen verkar ha avtagit.

För att kolla vädret medan man är iland är Windy en fantastisk app. Där kan man också se våghöjder och strömmar, även om jag inte tyckte det senare stämde värst bra. I varje fall inte på Afrikas östkust, vid Aghuilaströmmen.

På havet var Sailgrib ett bra sätt att ta hem både gribfiler och väderprognoser med varm- och kallfronter över IridiumGo. Den kan också göra weather routing, men det testade vi inte. Om man ska kunna göra det i ett vettigt format behöver man ha en lite större platta med Android.

InReach är en satellitkommunikatör som kan ta hem enskilda väderprognoser för bestämda positioner. Inte så användbart, men ett hyfsat komplement. Mest hade vi nytta av det för att kommunicera med ruttare hemma, samt meterolog Anna Eronn som tipsade om vädersystem, varm- och kallfronter att hålla ögonen på. Hon kunde också se vår position löpande på trackersidan och varna för starka och svaga vindar.

Predict Wind är väl det roligaste verktyget just nu, som också utvecklas hela tiden. Där kan man fåt ruttförslag enligt de olika vädermodellerna och även gribfiler för att göra sina egna bedömningar.

Nackdelen är att det är dyrt. Ska man plocka hem gribfiler och rutter ute på havet bör man ha ett obegränsat abonnemang på IridiumGo. Det tar en tjugo minuter varje gång att tanka hem hela paketet med de olika vädermodellerna, så det blir många MB. Ca 1500 SEK i månaden kostar Iridium unlimited, enklast med Predict Winds eget simkort. Man kan tyvärr inte pausa programmet, så när man är iland får man säga upp abonnemanget och fixa ett nytt kort nästa översegling.

Niklas Krantz