El ombord kan bli ganska krångligt. Men Jan Sköld gör det lätt att fatta i boken ”El, elektronik och nätverk ombord”. Det krångligaste är nog titeln.

Att ansöka om godkännande för en bottenfärg kostar från 300 000 kronor, plus några miljoner för studier och konsult.

Men Coppercoat har hamnat i ett EU:s moment 22 och tror inte de kan få grönt i Sverige inom 10 år. Trots att de släpper ut mindre koppar än godkända färger.

Att ankra är att uppleva. Det propagerar Thomas Veber för i boken Ankarliv, som både är en instruktionsbok och en inspirationsbok.

”I stormen i tisdags så slet sig vår älskade Svarta Pärla, vårt hem i 6 år, Kapten Coccos skepp, som hållit oss trygga genom så mycket och hon klarade till och med en gasexplosion…men nu är det slut…….”

Hej och välkommen till nya Sittbrunnen. Fast egentligen är den inte så ny, mer än till utseendet. Det nya utseendet har Mia Raunegger gjort loggan till. Hon var med på Hafsorkestern när vi korsade Atlanten och tappade masten.

Efter två jordenruntseglingar har nu de elva båtarna i “Clipper Round the World Race” lyfts och inspekterats undertill. Det ser så bra ut att färgen får sitta kvar ett varv till.

Coppercoat är godkänt i EU och resten av världen, men den svenska Kemikalieinspektionen godkänner inte bottenfärgen, trots att den släpper ut mindre koppar än de godkända färgerna.

Av alla kända kompetenta konstruktörer i Europa är Niels Jeppesen en, som jag har följt i över 40 år. Första gången var 1979 vid testet av X-79 och senare samma höst när båten vann min One of a Kind Regatta 1979 i Lysekil över Express, Maxiracer, J/24.

Det blev Andoo Comanche som knep Line Honours, först i mål, i nyårsregattan. Här är lite mellandags-TV.  

”Dra dit pepparn växer”, det låter inte så snällt kanske, men nu syftar jag på en boktitel av Micke Westin.