Det handlar inte bara om ampertimmar eller litium, när Magnus Bjellqvist i den här guiden tipsar om bästa batteriet till just din båt.

Det har hänt en del i batteriutvecklingen under de senaste åren och det är en utveckling som inte har stannat av än. Vi kommer troligen inom dom närmaste 10 åren se massor med nya teknologier. Bland annat så jobbar det svenska bolaget Northvolt med natriumjonbatterier som ska vara miljövänligare och energitätare än dagens litiumteknologier. I den här artikeln tittar vi lite kort på vilka teknologier som finns att köpa i dag. Lite om deras fördelar och nackdelar samt hur du kan räkna på vad du ska köpa till just din båt.

Vilken batterityp ska jag välja till båten?

Att välja rätt batteri till din båt handlar om mer än bara amperetimmar. Det handlar om att matcha ditt båtliv med lämplig teknik. Oavsett om du föredrar pålitligheten hos bly-syra, hållbarheten hos AGM, effektiviteten hos litiumbatterier eller balansen hos bly-kolbatterier, har varje batterityp sina fördelar och överväganden. Ska du bara ha ett startbatteri eller vill du ha en förbrukningsbank som gör att du klarar dig länge utan att ladda?

Hur man bestämmer båtens batteribehov

Att förstå och bestämma din båts batteribehov är avgörande för att säkerställa en problemfri tid på sjön. Det innebär att du måste fundera på vilka elektriska apparater och utrustning som kommer att användas ombord. Här är en steg-för-steg guide för att hjälpa dig att navigera i den processen.

1. Identifiera dina elektriska behov

Innan du väljer batterityp börjar du med att fundera å hur mycket el du förbrukar. Börja med att lista alla elektriska apparater och utrustning som kommer att användas på din båt. Det inkluderar allt från mobiltelefonladdning, navigationsutrustning, ekolod, belysning, till underhållningssystem och kylskåp. För varje enhet, notera dess strömförbrukning i watt(W) eller ampere(A).

2. Beräkna den totala strömförbrukningen

När du har en klar bild av vilka elektriska apparater som finns ombord, är nästa steg att beräkna den totala strömförbrukningen. Detta gör du genom att addera strömförbrukningen för alla enheter. Kom ihåg att ta hänsyn till hur länge varje enhet kommer att vara i bruk. Till exempel, om en lampa drar 10 watt och förväntas vara påslagen i 4 timmar så använder du Jules lag och dela watten med volt och får ampere, dvs 10 watt (W) delat med 12 volt (V) blir 0,83 ampere (A) gånger 4 timmar (h).  Vilket ger den totala förbrukningen för lampan på 3.33 amperetimmar (Ah).

3. Överväg din båtanvändning

Ditt sätt att använda båten spelar också en stor roll i beräkningen av batteribehovet. Om du planerar att tillbringa långa perioder till i naturhamn eller sjöss utan möjlighet att ladda batteriet, behöver du ett batteri med hög kapacitet. Är du däremot oftast nära en hamn där du kan ladda batteriet, kan du kanske klara dig med ett mindre batteri. Fundera på hur länge du vill ligga i naturhamnar och ute till sjöss utan att ha tillgång till landström. Fundera också på hur länge du i snitt kommer använda din båtmotor och hur stor generator du har. Återladdningen från en generator är dock inte linjär då dom olika batterityperna har varierande motstånd i sig och inte kan fyllas på till max utan att koka eller i värsta fall börja brinna. Har du solceller eller någon annan typ av laddning, fundera på hur många soltimmar du har per dag och vad dina celler kan ge.

Här är ett exempel där vi räknar på en batteribank på 4800 Wh, vi förbrukar 2 olika värden och fyller på banken via laddning med 2 olika värden. Då ser det ut på följande sätt.
grafik
I den gröna linjen har vi förbrukat som max ca 55% av bankens maxkapacitet efter 6 dygn. I den blåa ha vi förbrukat 60% efter 4 dygn och i den röda har vi förbrukat över 60% efter redan 3 dygn.

4. Välj rätt batterityp

När du väl har en uppfattning om din totala strömförbrukning och din återladdning per dygn, kan du börja fundera på hur länge du vill vara oberoende av landström. Då har du kommit upp i hur många Amperetimmar du behöver ha i din bank och det dags att välja rätt typ av batteri. Bly-syra, AGM, GEL, litium och bly-kol har alla olika egenskaper som kan passa olika typer av användning.

Djupurladdningens påverkan

Djupurladdningstolerans är en kritisk faktor att överväga när du väljer batteri till din båt. Tömmer du ut ditt batteri helt så kortar du batteriets livslängd väldigt mycket. Alla olika batterityper har lite olika djupurladdningstolerans. Ett bly-syra batteri kan laddas ur upp till 50% mellan 200 – 300 gånger. Efter det har det tappat mycket av sin lagringskapacitet och det är dags att byta. Detta specificeras av batteritillverkarna genom att exempelvis skriva 200 cykler@DoD50, som i detta exempel betyder att du kan ladda ur batteriet till 50% 200 gånger. Laddar du ut mindre än 50% så kan du få ut fler livscykler, laddare du ut mer än 50% får du ut färre cykler.

Det är dock svårt att linjärt säga hur många cykler du tappar på en stor djupurladdning. Det beror på när i batteriets liv det hände, hur länge det stod djupurladdad och vilken batterityp det är. Så därför har många tillverkare slutat skriva antalet cykler vilket jag tycker är synd, för det är ett av dom bästa måtten på hur länge du kan använda ditt batteri. Alla tillverkare specificerar alltid djupurladdningstolerans och du ska alltid försöka att undvika att passera tillverkarens rekommendation.

Bly-syra batterier bör undvika djupurladdningar för att förlänga deras livslängd, medan AGM Batterier kan hantera djupare urladdningar bättre, vilket gör dem mer flexibla för båtanvändning. GEL-batterier är särskilt utformade för att hantera djupurladdningar bättre än många andra batterityper. Tack vare deras unika gelliknande elektrolyt, erbjuder de en stabil och pålitlig prestanda även under intensiva urladdningscykler.

Litium batterier excellerar i detta avseende, med en förmåga att hantera nästan fullständiga urladdningar utan negativ inverkan på batteriets livslängd. Dom har också en markant lägre vikt än ett bly-syra batteri. Dessa egenskaper, tillsammans med deras långa livslängd och höga energitäthet, gör dem till det överlägsna valet för intensiva användare som värdesätter prestanda och tillförlitlighet.

Bly-kol batterier, å andra sidan, erbjuder en robust lösning med förbättrad tolerans mot djupurladdningar jämfört med traditionella bly-syra batterier, vilket gör dem till ett attraktivt alternativ för de som söker både prestanda och värde. Vi ska titta närmare på dom olika batteriteknikerna som är aktuella i dag.

755743 1

Bly-syra batterier för båtar

Bly-syra batterier har varit det självklara valet för båtägare i decennier, och erbjudit en bra balans mellan kostnad och tillförlitlighet. Dom är jättebra som enkla startbatterier i mindre båtar som inte förbrukar så mycket ström när dom ligger stilla. Dom bästa bly-syra batterierna för förbrukning kräver dock regelbundet underhåll och noggrann hantering för att förhindra sulfatering och förlänga deras livslängd. Bly-syra batterierna är oftast dom billigast batterierna när du ska investera. Men dom kan inte laddas ur till mer än 50% av sin kapacitet och brukar ha en livslängd på mellan 200 och 300 cykler.

3814450091

AGM batterier: Det hållbara valet

AGM (Absorbent Glass Mat) är förseglat och underhållsfritt, med bättre tolerans för djupurladdningar än traditionella bly-syra batterier. De är mer motståndskraftiga mot vibrationer och lämpar sig väl för båtar, tack vare sin förmåga att hantera ca 70% urladdning utan betydande påverkan på livslängden som ofta är runt 600 till 700 cykler.

10257731

GEL batterier: Den gamle kungen

GEL Batterier är en typ av bly-syra batteri som innehåller en gel liknande elektrolyt, vilket gör dem spillfria och mycket resistenta mot vibrationer. Dom har en utmärkt förmåga att hantera djupurladdningar och bibehålla sin prestanda under långvarig användning, vilket gör dem idealiska för kritiska båtsystem som kräver en stabil strömförsörjning. Deras högre kostnad och behov av rätt typ av laddare för att undvika överladdning gör dock att dom ofta faller bort som ett val i dag.

13101049

Litium Batterier: Framtiden för båtlivet

Litium Batterier står ut med sin höga energitäthet och exceptionella förmåga att hantera djupurladdningar, ofta upp till 95%. Deras långa livslängd och minimala underhåll gör dem till ett utmärkt val för krävande båtanvändare, trots en högre initial kostnad. Dom klarar ofta upp till 2000 cykler. Det som ofta diskuteras i media och som man ska vara medveten om är den något ökade risken för bränder.

755743 1

Bly-kol/EFB Batterier: Den pålitliga mellanvägen

Bly-kol batterier eller EFB som dom också kallas är en relativt ny teknik som erbjuder en unik kombination av pålitlighet och prestanda, med fördelar som lång livslängd och robusthet under krävande förhållanden. Dessa batterier är ett utmärkt val för båtägare som söker en kostnadseffektiv lösning med förbättrad prestanda jämfört med traditionella bly-syra batterier. Dom klarar en djupurladdning på upp till 70% och mellan 600 och 700 cykler.

Hur ska man räkna ut vad som är bäst?

Nu när du har kommit så långt så du vet hur stor batteribank du behöver och har förstått skillnaden på alla batterityper i dag så är det dags att fatta beslut om vad du ska köpa. Man kan räkna på olika
Överväg faktorer som livslängd, underhåll, laddningstid och kostnad när du fattar ditt beslut. Man kan räkna ut kostnaderna för dom olika batterityperna på följande sätt. Batteriets kapacitet i amperetimmar, maxurladdning och ungefärligt antal livscykler. Här är en exempelräkning på hur du kan räkna.

   ------------- --------- --------- ---------  

Batterityp

Bly-syra

AGM

GEL

EFB

Litium

Tillverkarens specifikation Ah

115

95

80

100

100

Pris

2490

2995

3875

2700

10960

Antal batterier i banken

2

1

1

1

1

Totalt max Ah

230

95

80

100

100

Andvändbar kapacitet

60%

70%

90%

70%

95%

Andvändbar kapacitet i Wh

1656

798

864

840

1140

Antal cykler per batterityp

250

600

700

600

2000

Antal Wh per investerad krona

166

160

156

187

208

 

I ovan exempel räknar vi på följande sätt. Vi tittar på tillverkarens specifikation och anger Ah, V och ungefärligt antal cykler. I vår beräkning ovan har vi varit lite konservativa i antalet cykler. Vi räknar om Ah i batteriet till Wh genom att multiplicera Ah med 12 V och dela med den procent som vi max bör använda ur batteriet. Sen multiplicerar vi antalet användbara Wh med antalet cykler och får du ut maximalt antal Wh som batteriet kan leverera under sin livslängd. Den summan delar vi med priset för vårt batteri. Då har du fått ett värde som blir antal Wh per krona.

Det finns flera sätt att räkna på när det gäller batteribanken. Men jag tycker detta ger en ganska bra bild om hur man ska tänka när man köper batterier.

Magnus Bjellqvist

är lärare på utbildningsföretaget Sjölotsen och
håller bland annat el-kurser där.
Du kan lära dig mer på
www.sjolotsen.se

 

Sittbrunnens bokhandel är öppen

Jag ville inte dö, jag ville leva

Jag ville inte dö, jag ville leva

Fritidsskepparen

Fritidsskepparen

Sven Barthel på Sillö

Sven Barthel på Sillö

Fritidsskepparens Utsjöskeppare

Fritidsskepparens Utsjöskeppare

Hafsorkesterns haverier

Hafsorkesterns haverier

Sittbrunnen på Facebook

Logga in till bokhandeln, kommentarer och forum.

Kom ihåg mig

Bli medlem i Sittbrunnen, kommentera artiklar och få sällan ett litet nyhetsbrev om det är något kul som händer här.

Vi använder några cookies på Sittbrunnen. Välj om du vill tillåta det eller inte.
× Progressive Web App | Add to Homescreen

För att installera sittbrunnen som app i din iPhone/iPad, tryck på ikonen. Progressive Web App | Share Button Och sedan Lägg till på startskärmen.

Off-line