Havstulpanvarning

för Östergötlands-, Södermanlands- och Stockholms län
Skärgårdsstiftelsen har fått in rapporter om havstulpaner i Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län. Nu är det dags att tvätta båten.

Från Södermanland län har de fått in rapporter om havstulpaner från samtliga observatörer, och de rekommenderar att du tvättar av din båt.  
I Östergötland och Stockholms län förekommer stora lokala variationer, vissa observatörer har fått mycket havstulpaner medan andra endast har fått ett fåtal. Det finns även observatörer som inte har någon påväxt ännu.    
I Stockholms län har det på många håll rapporterats in en mycket långsamt tillväxt i storlek av de havstulpaner som satt sig fast. Merparten av havstulpanrapporterna i Stockholms län kommer från området Österskär, Hjälmö i norr och ner till Landsort i söder.  

Du kan själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många (om nu båtens utformning medger det). Med fingerspetsarna kan man känna på botten och om man då hittar "många" det vill säga cirka 10-20 per kvadratdecimeter eller fler, är det definitivt dags. När havstulpanslarverna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Man känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm. De känns spetsiga och vassa. De går lätt att krossa med handen eller med en borste eller högtryckstvätt (om du har möjlighet att lyfta upp båten). Som båtägare kan man även besöka någon båtbottentvätt i närheten. Man har någon till några veckor på sig innan havstulpanens skal blir hårdare och de växer sig större. Då blir de mycket svårare att få bort.

En ren båtbotten är viktig för både segelbåtar och motorbåtar, inte minst för att minska friktionen och därmed också bränsleförbrukningen.

De flesta båtar behöver skydd för att minska påväxt av havstulpaner, alger och musslor och målas i stor utsträckning med båtbottenfärger. De som fungerar innehåller gifter som är skadliga för den marina miljön. Att tvätta båten i en båtbottentvätt är inte bara en miljövinst. Båtägaren slipper köpa dyr färg och ägna tid åt att skrapa och måla båten. Det är också skönt att slippa andas in damm från slip- och färgrester. Smartast är alltså att skippa färgen och tvätta istället. Nu även i Blekinge.

Skånska ålar hittar till Sargasso

De ålyngel som planterats ut i Skåne verkar nu hitta till lekområdena i Sargassohavet. Det visar forskning som gjorts i Skåne.

Skånes landskapsfisk är fortsatt utrotningshotad. För femte året i rad sätter Länsstyrelsen i Skåne län ut ålyngel i syfte att stärka det hotade ålbeståndet.

Totalt har 17,2 miljoner satsats och för det har drygt 6 miljoner ålyngel satts ut. I år disponerar Länsstyrelsen 5,3 miljoner och för det beloppet får man nästan 1,8 miljoner ålyngel som fångats i floden Severn i sydvästra England och via karantän i Helsingborg kommer att spridas ut i de glest besatta uppväxtområdena från Blekinge i söder till Vänern i norr.

Tidigare år har kritik funnits mot ålyngelutsättningarna på grund av tveksamheter kring de flyttade ålarnas förmåga att finna vägen till lekområdena i Saragassohavet. Länsstyrelsen kan nu tack vare forskningsinsatser inom ålvandringen konstatera att de utplanterade ålarna har samma vandringsmönster mot lekplatserna som de naturligt invandrade ålynglen har.

– Det är glädjande att se att allt talar för att vi via våra utsättningar med all sannolikhet på samma vis som naturligt invandrad ål kommer att stärka det svaga lekbeståndet. Om vi inte satt ut dessa ålar hade de istället köpts upp av ålodlingar och därifrån vandrar ingen ål till Sargassohavet, säger Johan Wagnström som är fiskeridirektör vid Länsstyrelsen i Skåne.

Den 28 juni kommer 50 000 av dessa ålar att släppas ut i Vattenriket i Kristianstad som hyser stora lämpliga uppväxtområden för ål. Det är speciellt viktigt att sätta ut ål i detta område då ålen är en del i detta unika ekosystem.

Länsstyrelsen har beviljats 2,5 miljoner av Havs- och Vattenmyndigheten för ålutsättningar vilka fördubblas med stöd från Europeiska fiskerifonden. Dessutom kommer bland annat Ålfonden att skjuta till 100 000 kronor vilka samlats in från ålfiskarna i regionen.

Då utsättningen av ål är en ren bevarandeåtgärd kommer de att ske i de vattenområden som ur ålens perspektiv bedöms ha de bästa förutsättningarna. Det innebär att vatten som mynnar mot västkusten, har en god vattenkvalité samt är fria från vattenkraftverk och fiske i första hand kommer att nyttjas. Följden av detta blir att utsättningarna kommer att ske i Skåne, Halland och Västra Götaland.

Fler fåglar

men färre ejdrar och gråtrutar

Det har blivit fler fåglar i skärgården. Det visar de inventeringar som länsstyrelsen i Östergötlad gjort. Men ejder och gråtrut minskar. Det är de som lever på småfisk som klarar sig bäst, vilket visar att ekosystemet håller på att förändas. Inventeringarna har finansierats av Naturvårdsverket.

Östergötlands skärgård omfattar drygt 6 200 öar och skär, större än 35 m2. 2007 inventerades ca 1970 öar och små skär ensamma eller i ögrupper med en areal om 1310 ha. Det kan jämföras med 1950 öar som inventerades 1997. Inventeringen utfördes av Vesa Jussila, Lars Gezelius, Karl-Martin Axelsson och Jyrki Jussila och fåglarna har huvudsakligen räknats från båt. Inventeringen genomfördes under två perioder; 17 - 31 maj och 19 juni - 2 juli. Inventeringen 2010 omfattade besök vid 41 utvalda fågelskär med syfte att följa dessa särskilt viktiga häckningsplatser som ett led i den regionala miljöövervakningen. Inventeringen utfördes 16-17 juni. Huvudfokus ligger på gråtrut och att dokumentera  den så kallade ”trutdöden”.

Totalt registrerades 8222 par av 33 arter 2007. Måsfåglarna dominerar antalsmässigt. Enligt denna inventering har det blivit fler fåglar i Östergötlands skärgård under de senaste 25 åren, åtminstone i den yttre delen. Ökningen kan tillskrivas arter som storskarv, fiskoch silvertärna samt tordmule. Vi ser samtidigt kraftiga minskningar hos arter som ejder och gråtrut. Åtta av arterna är upptagna på rödlistan 2010 över hotade arter i Sverige.

Vid inventeringen av gråtrutsskären kan konstateras att reproduktionen är låg och att enstaka sjuka fåglar påträffats. Det finns en rad olika faktorer som kan tänkas ligga bakom nedgångarna, t..ex. konkurrens, predation, miljögifter, störningar samt förändringar i balansen i kustekosystemet. Den tydliga bilden av att småfiskätare som tärnor och tordmule ökat så kraftigt speglar bilden av ett ekosystem i förändring.

Fågellivet ändras ständigt vilket inte minst denna rapport visar. Orsakerna varierar och såväl yttre faktorer som interaktioner inom och mellan arter spelar in. Fåglarna befinner sig högt upp i näringsväven och deras antalsförändringar kan berätta för oss om förändringar i miljön. Syftet med de inventeringar som redovisas i denna rapport är tvåfaldigt; dels att tjäna som underlag för revidering av fågelskyddsområdena och dels att följa skärgårdsfåglarnas numerär och artrikedom som ett led i miljöövervakningen.

Telia sponsrar Östersjön

Norden och Baltikum är TeliaSoneras hemmamarknader. Få andra företag har så stor del av verksamheten baserad runt Östersjön. Därför engagerar sig TeliaSonera nu i initiativet för Hållbara Hav, ett projekt som lyfter fram frågor som rör ungdomar, miljö och tillväxt i länderna runt Östersjön.

– Östersjöregionen är mycket viktig för TeliaSonera. Vi vill bidra till konkreta insatser för att utveckla Östersjön mot en hållbar framtid. Tillsammans med Initiativet Hållbara Hav kommer vi att visa på de utmaningar vi står inför, de insatser som görs, samt de positiva resultat som hittills har åstadkommits, säger Cecilia Edström på TeliaSonera.

Initiativet Hållbara Havs viktigaste ambassadör för Östersjöregionen är briggen Tre Kronor af Stockholm, ett unikt 46 meter långt fartyg från 2008 byggt enligt förlaga från 1850-talet. I juli och augusti kommer skeppet att besöka 10 hamnar i sommarsverige med start i Visby under Almedalsveckan för att skapa fokus kring Östersjöns framtida utveckling och hållbarhetsfrågor.

– Genom Initiativet Hållbara Hav kommer vi tillsammans med TeliaSonera att arbeta för att främja Östersjöns miljö och utveckla unga människors samverkan och ledarskap i Östersjöregionen. Det är med hjälp av tekniska innovationer och företagande som vi kan nå målen, säger Göran Lindstedt, VD, Briggen Tre Kronor.

I slutet av augusti går startskottet för den internationella delen av Initiativet då Briggens gudmor HKH Kronprinsessan Victoria deltar vid ett seminarium på Kastellholmen i Stockholm. Briggen beger sig sedan till Helsingfors, Tallinn, Riga, Hamburg och Köpenhamn.

Minimal torsk-ökning

Det östra beståndet av torsk fortsätter öka, men med en betydligt lägre hastighet än vad som tidigare förutspåtts. Det skriver det internationella havsforskningsrådet (ICES) släpper i sin årliga rapport om kommersiella fiskbestånd i Östersjön.

Rapporten visar att torsken ökat minimalt under 2010 och 2011, trots att fisket de senaste åren har föjlt EU:s förvaltningsplan. Den relativt låga beståndsnivån tycks beror främst på fortsatt svag rekrytering av fisk och mycket låg individuell tillväxt. Nästan hela beståndet är koncentrerat i det sydvästra området. Under 1980-talet var torsken spridd över hela Östersjön.

Kattegatts torskbetånd är fortfarande på historiskt låg nivå, utan tecken på förbättring, och ligger långt under den nivå som havsforskningsrådet betraktar som säker. Det innebär att beståndet är fortsatt hotat.

Sill i centrala Östersjön fortsätter att vara på en låg nivå och beståndet betraktas som överfiskat. Skarpsillbeståndet har däremot varit relativt högt under de senaste tio åren. I Bottenhavet är sillbeståndet på mycket hög nivå.

Rapporten är producerad av ICES Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), som träffas i Köpenhamn varje år under våren. Alla nio länder kring Östersjön deltar. Analyserna baseras på modeller som beräknar bland annat lekbiomassa, rekrytering och fiskeridödlighet av de kommersiellt nyttjade fiskbestånden.

SLU-forskaren Michele Casini är ordförande för WGBFAS. Gruppens beräkningar är basen för havsforskningsrådets årliga rådgivning för Östersjön till EU-kommissionen. I början av juni kommer råd om fiskekvoter att lämnas till kommissionen.

Oden till Nordpolen

När isbrytaren Oden, som är ett av världens mest kompetenta polarforskningsfartyg, togs hem till Östersjön för att bryta is på vintern, då rasade internationella miljöforskare. Men nu är det i alla fall klart att Oden i varje fall på somrarna skall kunna tjänstgöra som forskningsfartyg.

Polarforskningssekretariatet planerar nu för en omfattande expedition kring tinande permafrost och konsekvensen med läckage av metan. Med isbrytaren Oden som forskningsplattform ska man söka svaren under en tre månader lång expedition sommaren 2014.

Frågorna som söker svar är i vilken takt permafrosten tinar på kontinentalsockeln och hur det varmare vattnet från Atlanten som når Arktis påverkar isarna och den kol som finns i sedimenten på havsbotten.

Helst skulle polarforskarna vilja ha tillgång till Oden året runt. Sjöfartsverket har dock beslutat att Oden ska bryta is i Östersjön under vintern. Under den isfria perioden är det nu klart att fartyget skall kunna användas för forskningen många år framåt.