Fiskdöden
Det okända hotet
Övergivna och förlorade fisknät fortsätter att fånga fisk och är ett av de stora miljöproblemen i Östersjön. Joakim Odelberg berättar i den här filmen om detta relativt okända hot mot fisklivet i havet.
{jumi [jumi/britta.html]}
Fortfarande ligger snön. Men snart är det vår och den tid då vi båtägare börjar förgifta naturen och havet. Giftiga båtbottenfärger påverkar inte bara de djur och växter som sätter sig på båtar. Giftet läcker ut i vattnet, sprider sig och påverkar även många andra organismer. Folke Rydén jobbar på en film om vårt hotade hav som kommer i slutet på april. Mer info hittar du här: www.saveourbalticsea.com
Fil. dr Britta Eklund, Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap, Stockholms universitet, berättar i det här avsnittet om båtbottenfärgernas påverkan.
Oceanografen betraktar:
Sjöfararna under 1400-, 1500- och 1600-talet var riktiga pionjärer. De trotsade havets vrede och utsatte sig för stora faror. Glöm säkerhetstänk, det fanns inte. Man räknade med att några skulle dö med vid varje seglats. Sjukdomar och olyckor decimerade besättningar. Inget konstigt alls. Med papper och penna i högsta hugg begav de sig till sjöss för att kartlägga och katalogisera världen. Idag är det är nästan omöjligt att sätta sin fot någonstans utan att andra redan gjort det. Betyder det att allt redan är upptäckt?
Nu ska Skärgårdsstiftelsens tillsyningsmän i Stockholm hjälpa Kustbevakningen att stoppa oljeutsläpp. Snabbare insatser vid oljeutsläpp och större möjligheter att hitta källan till utsläppet, det är huvudinnehållet i det nya samarbetsavtal som Kustbevakningen och Skärgårdsstiftelsen har träffat.
Kustbevakningen får många samtal om misstänkt olja i vattnet. Många gånger rör det sig om helt ofarliga ämnen, till exempel alger, naturligt skum eller sot, det vill säga falska larm.
– Effektiviteten här består i att om Skärgårdsstiftelsen som finns på många platser i skärgården, snabbt kan konstatera att det inte handlar om olja eller något annat farligt ämne, så kan Kustbevakningen undvika att flytta ett fartyg som kanske har ett par timmars gångtid till platsen. Denna förbättring sparar både tid och pengar, säger Kenneth Neijnes.
Tiden är den avgörande faktorn när olja hotar den känsliga havsmiljön. Genom samarbetet med Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän i Stockholms län, stärker Kustbevakningen samhällets beredskap till snabba första insatser. I de fall stiftelsens personal kan komma på plats före Kustbevakningen, kommer de att utföra en första kontroll av misstänkta oljeutsläpp.
– Den goda kännedomen om de lokala förhållandena som tillsynsmännen har, gör i det här fallet miljöräddningen till sjöss mer effektiv, säger Kenneth Neijnes, chef för Kustbevakningens region nordost.
Skärgårdsstiftelsens Vd Lena Nyberg ser mycket positivt på samarbetet och de samverkansfördelar som avtalet innebär.
– Det här innebär att vi snabbare motverka miljökatastrofer och att vi kan använda samhällets resurser mer effektivt. Skärgårdsstiftelsen har en bred kunskap och finns genom vår fältpersonal runt om i hela skärgården och kan på så sätt vara observatörer för mycket som sker i Stockholms övärld.
http://www.youtube.com/watch?v=mMMpgS-9P-w
Stresstest, kallar Greenpeace det när de idag tar sig in på Ringhals och Forsmark för att visa hur sårbara kärnkraftverken är.
Aktivisterna kräver att miljöminister Lena Ek, som är ytterst ansvarig för säkerheten, stänger våra riskabla reaktorer och ser till att en kriskommission tillsätts.
Så här skriver de själva:
Av Sveriges kallvattenkorallrev finns idag bara ett enda kvar, Säckenrevet i Kosterfjorden. Men även detta är hotat. Därför har forskare från Göteborgs universitet startat ett restaureringsprojekt där friska koraller från närliggande rev i Norge hämtas och sätts ut på revet.
Korallrev är kända för den rika biologiska mångfald de ger upphov till. I Sverige har vi bara en revbyggande korallart, en kallvattenkorall som heter ögonkorall.
Särskilt allvarligt är att havsmiljöarbetet skärs ned med en tredjedel.Det tycker Naturskyddsföreningen, som är mycket kritisk till regeringens höstbudget. Den samlade miljöbudgeten kommer att minska med 132 miljoner kronor. Särskilt allvarligt är att havsmiljöarbetet skärs ned med en tredjedel.
- Regeringen fortsätter att betrakta miljöbudgeten som något katten släpat in i regeringskansliet. Jag tror att regeringen är helt ensam i bedömningen att det svenska naturskyddet är ett område där det behövs besparingar, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.
Regeringen väljer att sänka anslagen till havsmiljön med 235 miljoner kr för 2013. Detta innebär en minskning med en tredjedel, något som riskerar att slå hårt mot det lokala arbetet med övergödning och miljögifter, exempelvis anläggandet av våtmarker och byggande av båttvättar.
- Med den här budgeten sänker regeringen havsmiljöarbetet. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen nu slutat att prioritera havsmiljön. Detta trots att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.
Budgeten innehåller inga ytterligare satsningar på klimatfrågor i utvecklingsländer utöver biståndet, trots löften om motsatsen. Regeringen höjer heller inte koldioxidskatten, det mest kostnadseffektiva redskapet för att nå klimatmålen.
- Trots löften om motsatsen satsar regeringen inte nya medel på klimatfrågor i utvecklingsländer. De fattiga i världen får därför fortsätta att betala notan för vår överkonsumtion, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.
Briggen Tre Kronor är nu ute på sin internationella turné för att skapa uppmärksamhet runt projektet Hållbara Hav. Innan hon avgick från Stockholm hölls ett seminarium som dukumenterades av SVT Play.
{jumi [jumi/hallbara1.html]}
Seminariet Hållbara hav från SVT Play/Forum, med bland andra miljöminister Lena EK (C), Magnus Breitholtz, Britta Eklund och Christina Rudén från Stockholms universitet. Bland annat handlar det om kemikalier i vår vardag och gifter i havsmiljön.
{jumi [jumi/hallbara2.html]}
Andra delen Hållbara hav med bland andra Anna Linusson, vd Håll Sverige Rent, Folke Rydén, journalist, Inger Näslund, Världsnaturfonden, Anna Jöborn, Havs- och Vattenmyndigheten och Mathias Bergman, generalsekreterare Baltic Sea Action Group.
Isbrytaren Odens vistelse runt Nordpolen förlängs några veckor. Den 15–25 september 2012 genomförs forskningsexpeditionen OATRC 2012, Oden Arctic Technology Research Cruise.
I dagarna avslutas den dansk-svenska forskningsexpeditionen LOMROG III och Oden beger sig till Longyearbyen på Svalbard för att plocka upp den nya forskargruppen. OATRC 2012 leds av Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, i samarbete med Polarforskningssekretariatet.
Expeditionen är ett projekt inom SAMCoT, Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology, ett center för forskningsbaserad innovation som inrättats av Norges forskningsråd och med NTNU som värd. De 26 forskarna ombord kommer bland annat att arbeta med studier av havsisens och isbergens egenskaper, utvärdera modern teknologi för Arktisforskning, bedöma kvaliteten på väderprognoser samt studera Odens prestanda och interaktion vid isbrytning.
Parterna NTNU och Polarforskningssekretariatet etablerade 2010 ett samarbete genom ”Nordic Cooperation in Polar Research” och under 2012 inleddes arbetet med en forskningsexpedition med isbrytaren Oden i arktiska vatten nordost om Grönland.
Danska Båt Nyt har under 2011 - 2012 testad bottenfärger och kommit fram till att den i Sverige förbjudna bottenfärgen Copper Coat var bäst. Sittbrunnen har tididigare skrivit om färgen som bygger på tvåkomponents-Epoxi som blandas med kopparpulver. Färgen släpper inte ut koppar i vattnet utan verkar genom jonavgång, vilket ska göra den mer miljövänlig än andra sk självslipande bottenfärger med koppar.
Nu återstår att se vad det nya biociddirektivet innebär för Copper Coat i Sverige, om färgen kan tas in hit på godkännanden som getts i andra EU-länder, typ Danmark.
http://www.youtube.com/watch?v=mS66pXeef88
Världens fisk håller på att ta slut. Men i år har vi en unik chans att ändra utvecklingen.
EU ser över fiskelagarna vart tionde år, och nu är det dags! WWF har ett förslag som kan rädda fisken och samtidigt gynna fiske-industrin.
för Östergötlands-, Södermanlands- och Stockholms län
Skärgårdsstiftelsen har fått in rapporter om havstulpaner i Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län. Nu är det dags att tvätta båten.
Från Södermanland län har de fått in rapporter om havstulpaner från samtliga observatörer, och de rekommenderar att du tvättar av din båt.
I Östergötland och Stockholms län förekommer stora lokala variationer, vissa observatörer har fått mycket havstulpaner medan andra endast har fått ett fåtal. Det finns även observatörer som inte har någon påväxt ännu.
I Stockholms län har det på många håll rapporterats in en mycket långsamt tillväxt i storlek av de havstulpaner som satt sig fast. Merparten av havstulpanrapporterna i Stockholms län kommer från området Österskär, Hjälmö i norr och ner till Landsort i söder.
Du kan själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många (om nu båtens utformning medger det). Med fingerspetsarna kan man känna på botten och om man då hittar "många" det vill säga cirka 10-20 per kvadratdecimeter eller fler, är det definitivt dags. När havstulpanslarverna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Man känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm. De känns spetsiga och vassa. De går lätt att krossa med handen eller med en borste eller högtryckstvätt (om du har möjlighet att lyfta upp båten). Som båtägare kan man även besöka någon båtbottentvätt i närheten. Man har någon till några veckor på sig innan havstulpanens skal blir hårdare och de växer sig större. Då blir de mycket svårare att få bort.
En ren båtbotten är viktig för både segelbåtar och motorbåtar, inte minst för att minska friktionen och därmed också bränsleförbrukningen.
De flesta båtar behöver skydd för att minska påväxt av havstulpaner, alger och musslor och målas i stor utsträckning med båtbottenfärger. De som fungerar innehåller gifter som är skadliga för den marina miljön. Att tvätta båten i en båtbottentvätt är inte bara en miljövinst. Båtägaren slipper köpa dyr färg och ägna tid åt att skrapa och måla båten. Det är också skönt att slippa andas in damm från slip- och färgrester. Smartast är alltså att skippa färgen och tvätta istället. Nu även i Blekinge.
http://www.youtube.com/watch?v=eVE3uSo65P4
Medetomidin är en förebyggande mediscin som används till katter och hundar. Men det håller också havstulpanerna borta, visar ett forskningsprogram i Göteborg.
I forskningsprogrammet Marine Paint har man under nio års tid strävat efter att utveckla nya miljöanpassade och effektiva båtbottenfärger. Nu har man en fungerande blandning. Nu gäller det bara att göra affär av det och få alla tillstånd som krävs för att börja sälja färgen Selektope.
De ålyngel som planterats ut i Skåne verkar nu hitta till lekområdena i Sargassohavet. Det visar forskning som gjorts i Skåne.
Skånes landskapsfisk är fortsatt utrotningshotad. För femte året i rad sätter Länsstyrelsen i Skåne län ut ålyngel i syfte att stärka det hotade ålbeståndet.
Totalt har 17,2 miljoner satsats och för det har drygt 6 miljoner ålyngel satts ut. I år disponerar Länsstyrelsen 5,3 miljoner och för det beloppet får man nästan 1,8 miljoner ålyngel som fångats i floden Severn i sydvästra England och via karantän i Helsingborg kommer att spridas ut i de glest besatta uppväxtområdena från Blekinge i söder till Vänern i norr.
Tidigare år har kritik funnits mot ålyngelutsättningarna på grund av tveksamheter kring de flyttade ålarnas förmåga att finna vägen till lekområdena i Saragassohavet. Länsstyrelsen kan nu tack vare forskningsinsatser inom ålvandringen konstatera att de utplanterade ålarna har samma vandringsmönster mot lekplatserna som de naturligt invandrade ålynglen har.
– Det är glädjande att se att allt talar för att vi via våra utsättningar med all sannolikhet på samma vis som naturligt invandrad ål kommer att stärka det svaga lekbeståndet. Om vi inte satt ut dessa ålar hade de istället köpts upp av ålodlingar och därifrån vandrar ingen ål till Sargassohavet, säger Johan Wagnström som är fiskeridirektör vid Länsstyrelsen i Skåne.
Den 28 juni kommer 50 000 av dessa ålar att släppas ut i Vattenriket i Kristianstad som hyser stora lämpliga uppväxtområden för ål. Det är speciellt viktigt att sätta ut ål i detta område då ålen är en del i detta unika ekosystem.
Länsstyrelsen har beviljats 2,5 miljoner av Havs- och Vattenmyndigheten för ålutsättningar vilka fördubblas med stöd från Europeiska fiskerifonden. Dessutom kommer bland annat Ålfonden att skjuta till 100 000 kronor vilka samlats in från ålfiskarna i regionen.
Då utsättningen av ål är en ren bevarandeåtgärd kommer de att ske i de vattenområden som ur ålens perspektiv bedöms ha de bästa förutsättningarna. Det innebär att vatten som mynnar mot västkusten, har en god vattenkvalité samt är fria från vattenkraftverk och fiske i första hand kommer att nyttjas. Följden av detta blir att utsättningarna kommer att ske i Skåne, Halland och Västra Götaland.
Det har blivit fler fåglar i skärgården. Det visar de inventeringar som länsstyrelsen i Östergötlad gjort. Men ejder och gråtrut minskar. Det är de som lever på småfisk som klarar sig bäst, vilket visar att ekosystemet håller på att förändas. Inventeringarna har finansierats av Naturvårdsverket.
Östergötlands skärgård omfattar drygt 6 200 öar och skär, större än 35 m2. 2007 inventerades ca 1970 öar och små skär ensamma eller i ögrupper med en areal om 1310 ha. Det kan jämföras med 1950 öar som inventerades 1997. Inventeringen utfördes av Vesa Jussila, Lars Gezelius, Karl-Martin Axelsson och Jyrki Jussila och fåglarna har huvudsakligen räknats från båt. Inventeringen genomfördes under två perioder; 17 - 31 maj och 19 juni - 2 juli. Inventeringen 2010 omfattade besök vid 41 utvalda fågelskär med syfte att följa dessa särskilt viktiga häckningsplatser som ett led i den regionala miljöövervakningen. Inventeringen utfördes 16-17 juni. Huvudfokus ligger på gråtrut och att dokumentera den så kallade ”trutdöden”.
Totalt registrerades 8222 par av 33 arter 2007. Måsfåglarna dominerar antalsmässigt. Enligt denna inventering har det blivit fler fåglar i Östergötlands skärgård under de senaste 25 åren, åtminstone i den yttre delen. Ökningen kan tillskrivas arter som storskarv, fiskoch silvertärna samt tordmule. Vi ser samtidigt kraftiga minskningar hos arter som ejder och gråtrut. Åtta av arterna är upptagna på rödlistan 2010 över hotade arter i Sverige.
Vid inventeringen av gråtrutsskären kan konstateras att reproduktionen är låg och att enstaka sjuka fåglar påträffats. Det finns en rad olika faktorer som kan tänkas ligga bakom nedgångarna, t..ex. konkurrens, predation, miljögifter, störningar samt förändringar i balansen i kustekosystemet. Den tydliga bilden av att småfiskätare som tärnor och tordmule ökat så kraftigt speglar bilden av ett ekosystem i förändring.
Fågellivet ändras ständigt vilket inte minst denna rapport visar. Orsakerna varierar och såväl yttre faktorer som interaktioner inom och mellan arter spelar in. Fåglarna befinner sig högt upp i näringsväven och deras antalsförändringar kan berätta för oss om förändringar i miljön. Syftet med de inventeringar som redovisas i denna rapport är tvåfaldigt; dels att tjäna som underlag för revidering av fågelskyddsområdena och dels att följa skärgårdsfåglarnas numerär och artrikedom som ett led i miljöövervakningen.
Norden och Baltikum är TeliaSoneras hemmamarknader. Få andra företag har så stor del av verksamheten baserad runt Östersjön. Därför engagerar sig TeliaSonera nu i initiativet för Hållbara Hav, ett projekt som lyfter fram frågor som rör ungdomar, miljö och tillväxt i länderna runt Östersjön.
– Östersjöregionen är mycket viktig för TeliaSonera. Vi vill bidra till konkreta insatser för att utveckla Östersjön mot en hållbar framtid. Tillsammans med Initiativet Hållbara Hav kommer vi att visa på de utmaningar vi står inför, de insatser som görs, samt de positiva resultat som hittills har åstadkommits, säger Cecilia Edström på TeliaSonera.
Initiativet Hållbara Havs viktigaste ambassadör för Östersjöregionen är briggen Tre Kronor af Stockholm, ett unikt 46 meter långt fartyg från 2008 byggt enligt förlaga från 1850-talet. I juli och augusti kommer skeppet att besöka 10 hamnar i sommarsverige med start i Visby under Almedalsveckan för att skapa fokus kring Östersjöns framtida utveckling och hållbarhetsfrågor.
– Genom Initiativet Hållbara Hav kommer vi tillsammans med TeliaSonera att arbeta för att främja Östersjöns miljö och utveckla unga människors samverkan och ledarskap i Östersjöregionen. Det är med hjälp av tekniska innovationer och företagande som vi kan nå målen, säger Göran Lindstedt, VD, Briggen Tre Kronor.
I slutet av augusti går startskottet för den internationella delen av Initiativet då Briggens gudmor HKH Kronprinsessan Victoria deltar vid ett seminarium på Kastellholmen i Stockholm. Briggen beger sig sedan till Helsingfors, Tallinn, Riga, Hamburg och Köpenhamn.
Det östra beståndet av torsk fortsätter öka, men med en betydligt lägre hastighet än vad som tidigare förutspåtts. Det skriver det internationella havsforskningsrådet (ICES) släpper i sin årliga rapport om kommersiella fiskbestånd i Östersjön.
Rapporten visar att torsken ökat minimalt under 2010 och 2011, trots att fisket de senaste åren har föjlt EU:s förvaltningsplan. Den relativt låga beståndsnivån tycks beror främst på fortsatt svag rekrytering av fisk och mycket låg individuell tillväxt. Nästan hela beståndet är koncentrerat i det sydvästra området. Under 1980-talet var torsken spridd över hela Östersjön.
Kattegatts torskbetånd är fortfarande på historiskt låg nivå, utan tecken på förbättring, och ligger långt under den nivå som havsforskningsrådet betraktar som säker. Det innebär att beståndet är fortsatt hotat.
Sill i centrala Östersjön fortsätter att vara på en låg nivå och beståndet betraktas som överfiskat. Skarpsillbeståndet har däremot varit relativt högt under de senaste tio åren. I Bottenhavet är sillbeståndet på mycket hög nivå.
Rapporten är producerad av ICES Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), som träffas i Köpenhamn varje år under våren. Alla nio länder kring Östersjön deltar. Analyserna baseras på modeller som beräknar bland annat lekbiomassa, rekrytering och fiskeridödlighet av de kommersiellt nyttjade fiskbestånden.
SLU-forskaren Michele Casini är ordförande för WGBFAS. Gruppens beräkningar är basen för havsforskningsrådets årliga rådgivning för Östersjön till EU-kommissionen. I början av juni kommer råd om fiskekvoter att lämnas till kommissionen.
{jumi [jumi/nordica.html]}
Greenpeace bordade tidigt imorse den statliga finska isbrytaren Nordica utanför södra Öland. Det är andra gången på två dygn som Greenpeace lyckats borda fartyget, som på grund av aktivisternas ingripande blev tio timmar försenat från avfärden i Helsingfors. Nordica är inhyrt av Shell för att assistera i oljeborrning i Arktis i sommar.
Det kom ett mejl från en annan av aktivisterna:
"Jag heter Andreas och har under de senaste åren haft förmånen att besöka Arktis vid ett flertal tillfällen. Idag klättrar jag ombord på en finsk isbrytare som är på väg mot Alaska för att hjälpa Shell borra efter olja. Alla har en gräns - för mig går den i Arktis.
När isbrytaren Oden, som är ett av världens mest kompetenta polarforskningsfartyg, togs hem till Östersjön för att bryta is på vintern, då rasade internationella miljöforskare. Men nu är det i alla fall klart att Oden i varje fall på somrarna skall kunna tjänstgöra som forskningsfartyg.
Polarforskningssekretariatet planerar nu för en omfattande expedition kring tinande permafrost och konsekvensen med läckage av metan. Med isbrytaren Oden som forskningsplattform ska man söka svaren under en tre månader lång expedition sommaren 2014.
Frågorna som söker svar är i vilken takt permafrosten tinar på kontinentalsockeln och hur det varmare vattnet från Atlanten som når Arktis påverkar isarna och den kol som finns i sedimenten på havsbotten.
Helst skulle polarforskarna vilja ha tillgång till Oden året runt. Sjöfartsverket har dock beslutat att Oden ska bryta is i Östersjön under vintern. Under den isfria perioden är det nu klart att fartyget skall kunna användas för forskningen många år framåt.
En gråvalsmamma lyfte upp sitt barn för att hon skulle se bättre, och möttes både av kameran och de här ungdomarna.
Lagunen San Ignacio ligger på Mexicos västkust mot Stilla Havet. Hit kommer hundratals gråvalar varje år från sydpolen för att föda sina barn i de grunda och näringsrika vikarna. Det hör till El Vizcaino Biosphere-reservatet och är gråvalarnas sista ostörda områden. Det räddades när en saltutvinningsanläggning stoppades av miljövänner år 2000. I dag är valturisternas båtar strängt förbjudna att gå nära valarna, men när de stänger av motorerna och väntar, kommer de nyfikna valarna gärna och hälsar på..
Tack Stina Jansson för det här videotipset.
För att installera sittbrunnen som app i din iPhone/iPad, tryck på ikonen. Och sedan Lägg till på startskärmen.