Östersjön bättre

Övergödningen minskar i Östersjön

Algblomningar och döda bottnar till trots – den totala övergödningen i Östersjön har faktiskt minskat. Enligt en ny studie av svenska, danska och finska forskare är förbättringen ett resultat av långsiktiga åtgärder för att minska näringstillförseln från land.

 

För 35 år sedan rådde badförbud på många platser längs Östersjöns kust. Vattnet var så hårt förorenat att det ansågs hälsovådligt.

I dag är situationen en annan. Även om Östersjön fortfarande är ett hårt belastat hav har tillståndet blivit bättre tack vare många års internationellt samarbete kring åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen från land, visar den nya studien.

– Vi kan konstatera förbättringar i de flesta öppna delområden av Östersjön, säger Jesper Andersen, forskningsledare vid NIVA Danmark och en av författarna till studien.

Studien Long-term temporal and spatial trends in the eutrophication status of the Baltic Sea, nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Reviews, ger en unik översikt av hur övergödningen har utvecklats i olika delar av Östersjön under det senaste århundradet, från 1901 till 2012.

– Vår studie dokumenterar de allra första tecknen på återhämtning i Östersjön. Det är glädjande att se att de senaste årtiondenas insatser för att minska kväve- och fosfortillförseln från länderna runt Östersjön nu börjar få effekt.

De tydligaste förbättringarna syns i Kattegatt. Men även i områden som södra Egentliga Östersjön syns samma positiva trend.

Förbättringar i ytan större än försämringar vid botten

Övergödningsproblematiken i Östersjön diskuteras oftast i betydligt dystrare termer, inte minst i medierapporteringen. Utbredningen av syrefria så kallade döda bottnar är rekordstor. Och ingen har väl kunnat undgå sommarens ymniga algblomningar.

Så stämmer det verkligen, har övergödningen minskat i Östersjön?

– Ja! Utifrån de data som finns, svarar Jesper Andersen. Lite förenklat kan man säga att indikatorerna i de pelagiska delarna av havet har förbättrats avsevärt medan situationen närmare havsbotten har försämrats i vissa områden. Men totalt sett är alltså förbättringarna större än försämringarna.

Viktigt att behålla miljöövervakning

I studien utvärderas även miljöövervakningen och tillgången till data, som ligger till grund för tillförlitliga bedömningar. Under 1960-talet infördes nationella miljöövervakningsprogram. Men sedan dess, och särskilt under senare årtionden, har tillgången på miljödata försämrats.

Enligt Jesper Andersen kan en fortsatt nedmontering av miljöövervakningen få allvarliga konsekvenser för forskarnas möjligheter att dokumentera långsiktiga trender och förstå framtida storskaliga förändringar i Östersjöns ekologi.

– Miljarder kronor spenderas på att reducera näringsbelastningen och därmed försöka minska övergödningen. Då vore det konstigt om man inte också satsade på att dokumentera de faktiska effekterna av dessa investeringar.

Henrik Hamrén

Artikeln har tidigare publicerats på Östersjöcentrums hemsida.

Länk till studien:

Long-term temporal and spatial trends in the eutrophication status of the Baltic Sea

 


Vi använder några cookies på Sittbrunnen. Välj om du vill tillåta det eller inte.
× Progressive Web App | Add to Homescreen

För att installera sittbrunnen som app i din iPhone/iPad, tryck på ikonen. Progressive Web App | Share Button Och sedan Lägg till på startskärmen.

Off-line