Sittbrunnen
Allt om segling och båtliv
I Gibraltarsundet tidig eftermiddag attackerades vår yacht av en flock späckhuggare, berättar charterbolaget Morskie Mile på Facebook.
Fyra danskar dog i stormen Ciaran utanför Portugal i fredags.
Lars Samuelsson tillträder som VD för Sjöräddningssällskapet från den 1 januari 2024. Lars kommer närmast från rollen som maritim ledare inom organisationen, där han ytterst ansvarat för vår operativa verksamhet, vår räddningsbåtflotta och samarbetet med våra viktiga samverkanspartners. Lars har under de senaste åren arbetat nära den nuvarande VD:n Cia Sjöstedt och därmed fått en god bild av vad uppdraget innebär. Innan dess hade han tjänsten som utbildningsansvarig inom föreningen och har även varit engagerad som frivillig sjöräddare i cirka 20 år. Lars är också utbildad sjökapten.
”Jag är oerhört glad och tacksam för möjligheten att få leda Sjöräddningssällskapet. Det är en ära att få detta ansvar och jag är ödmjuk inför uppgiften att förvalta och fortsätta det fantastiska arbete som utförts av mina föregångare och alla i vår organisation, inte minst våra många frivilliga sjöräddare. Jag ser fram emot att få samarbeta med alla involverade och fortsätta vår viktiga resa mot vår vision – noll omkomna till sjöss.”
Cia Sjöstedt har varit VD i Sjöräddningssällskapet sedan 2017 och har arbetat i organisationen sedan 2012.
”Efter mer än tio år i organisationen, varav sex år som VD, har jag bestämt mig för att gå vidare. Jag är väldigt stolt över vad vi gemensamt har åstadkommit under dessa år. Sjöräddningssällskapet har utvecklats mycket väl under perioden, såväl ekonomiskt som organisatoriskt och vårt viktiga samverkansarbete, både externt och internt, har fördjupats och förbättrats. Vårt varumärkesarbete har varit framgångsrikt och vi har nu en mycket bra grund att bygga vidare på. Ett bra tillfälle att lämna över till en ny ledare för verksamheten, helt enkelt”, säger Cia Sjöstedt.
Cia kommer att fortsätta sitt uppdrag som ledamot i Sjöräddningssällskapets styrelse. Hon kommer också att fortsätta med sina styrelseuppdrag som representant för Sjöräddningssällskapet, inklusive sin roll som vice ordförande i IMRF, den internationella organisationen för sjöräddningsverksamhet. Dessutom kommer hon att engagera sig i olika projekt för Sjöräddningssällskapet på begäran av styrelsen.
Tror du att det är viktigt att din vikt matchar det som står på flytvästen? Fel!
Tror du att en uppblåsbar flytväst blir farlig för att man inte bytt utlösare i tid? Fel!
Tror du att barnflyvästar är gjorda för att fungera bra med blöjor? Fel!
Med hjälp av uppdateringar i Facebookgruppen Starlinks for boats, kunde fyra personer räddas efter att båten sjunkit mitt i Stilla havet, efter en kollision med en val.
”I stormen i tisdags så slet sig vår älskade Svarta Pärla, vårt hem i 6 år, Kapten Coccos skepp, som hållit oss trygga genom så mycket och hon klarade till och med en gasexplosion…men nu är det slut…….”
Flytväst är bra att ha om man ramlar i sjön. Frågan är bara vilken. Christina Frii som driver sjösäkerhetsföretaget Seapax förklarar här vad de där siffrorna på västen skall vara bra för.
- Det vi säljer är Sjösäkerhet och tekniska kläder. Att klä sig rätt i alla väder oavsett om man ska korsa Atlanten, ge sig ut i Skärgården eller deltaga på något race, förklarar hon.Om man är varm och torr i alla väder fattar man bra beslut som påverkar sjösäkerheten ombord.
{jumi [jumi/mai.html]}
Sjöräddare Micke Westin träffade legendariske räddningsskepparen Anders Bagge från Kärringön, och fick veta allt om den nya räddningsbåten, under årets Öppet Varv.
En helt ny typ av sjöräddningsbåtar, som byggs på samma skrov som polisens nya båtar här på västkusten.
Sittbrunnen - ”alternativa fakta”Det blir nästan tragikomiskt hur präktigt vissa rationaliserar för att legitimera politikers påhitt. Innebörden av Jan Åkerströms artikel om nya sjöfyllerilagen på Sittbrunnen påminner om uttrycket: ”När far super är det rätt”. Jan Åkerström förnekar t o m att han ute till sjöss ens hört lagändringen diskuteras. Han måste burit öronproppar och skygglappar sedan 1 juni 2010. Verkligheten är i stället att det genom åren varit en stor diskussion om detta.
Riksdagsledamoten Agneta Gille (S) som själv är sommarboende på en ö i skärgården och innehar skepparexamen lyfte bl a fram den saken i ett anförande i kammaren i jan 2014 (finns på YouTube). På senare år har visserligen protesterna klingat av alltmer - till en vrede i det tysta. Noterbart är att ca 8 av 10 på båtmässan Allt för sjön som passerar organisationen Båtfolkets monter skriver på mot lagändringen, därtill fyllde båtmässan tre hallar förr men bara två numera. Skärgården är därtill ganska öde nu för tiden - vilket även Kustbevakningen slagit fast. De som helt tröttnat på förmynderiet har uppenbart lämnat fritidslivet till sjöss. Enligt fakta från Transportstyrelsens båtlivsundersökning vistades 1,5 miljoner människor till sjöss 2015 - en nedgång med 1 miljon människor från 2010 (40%!) då nya promillelagen infördes.
Mellan 5 och 10 procent av alla uppblåsbara flytvästar som folk tar med sig till Kryssarklubbens flytvästkvällar är defekta. För den som ramlar i vattnet med en sån kan den bli rena dödsfällan.
- Det vanligaste är att gaspatronen är lös, berättar Ove Thorin som har börjat med de här flytvästkvällarna. Över 700 västar har de hunnit gå igenom under året.
På söndag kväll ropade de två männen i 50- och 80-årsåldern upp Sjöräddningsscentralen på VHF:en. Det blåste 17 sekundmeter, 20 i byarna, och sjön gick hög. De hade fått roderhaveri och seglet hade gått ner i propellern, så de låg och drev i den grova sjön.
På morgonen efter kunde Sjöfartsverkets räddningshelikopter lyfta haveristerna till lasarettet i Linköping, oskadda men nedkylda.
{jumi [jumi/garminmatning.html]}
Sen i maj är det tillåtet att själv sjömäta med egna ekolod och sonar. Navionics har ett eget crowd-mapping-system, Simrad, Lowrance och B&G har sitt Insight Genesis Soicial Map. Och Garmin kommer nu med sin egen community. Jag tog en tur med Garmins båt för att kolla hur det fungerade. Sen hitttade jag också en liten olaglig karta.{SCOpenGraph image=http://www.sittbrunnen.se/images/stories/prylar/garminmatning.jpg}
"Som sjökapten och seglare har jag funderat mycket över utvecklingen inom navigationsområdet."
Vad händer om GPS:en lägger av? Gustav Brax och Anna Zackariasson berättar här hur de seglade S/Y Muckle Flugga till Shetland för testa hur svårt det är att navigera med sextant, släplogg och död räkning.
Sjöfartsverket har de senaste fem åren genomfört en historiskt stor kartläggning av Sveriges kust- och havsområden. Den nationella djupdatabasen som innehåller information om svenska farvatten har nu över 100 miljarder lagrade djupuppgifter.
Hur ser det egentligen ut under ytan i Östersjön? Det vet Sjöfartsverket som ansvarar för kartläggning av våra svenska farvatten inklusive de stora insjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
– Vi har nu en i stort sett geografiskt heltäckande digital djupdatabas över det svenska havsområdet. Det är resultatet av moderna sjömätningar och digitalisering av äldre djupkartor. Vi har också med hjälp av ökad extern finansiering, genom EU-projekten MONALISA och FAMOS samt från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, kunnat öka vår ambitionsnivå, säger Magnus Wallhagen, produktionschef på Sjöfartsverket.
Antalet lagrade djupuppgifter har på bara några år ökat från 30 miljarder till 100 miljarder, men stora delar av havsbotten är fortfarande outforskad. Av det svenska havsområdet är cirka hälften sjömätt med moderna metoder. Resten är sjömätt med äldre metoder som inte ger lika detaljerat resultat.
– Om sjömätningarna fortsätter i samma takt så kommer drygt 70 procent av svenskt vatten vara sjömätt med moderna metoder år 2020. Det innebär att samtliga prioriterade ytor som trafikeras av handelsfartyg då kommer att vara sjömätta. Samtidigt arbetar vi tillsammans med andra myndigheter för att i framtiden kunna sjömäta mer på grundare vatten. 2016–2018 kommer vi till exempel att sjömäta och ta fram uppdaterade sjökortsprodukter för den sjögående kollektivtrafiken i Stockholms skärgård, säger Magnus Wallhagen.
I medeltal lagrar Sjöfartsverket 460 djup i sekunden. Om man slår ihop den sammanlagda längden på alla djup blir det 6 899 979 379 000 meter, vilket motsvarar 172 000 varv runt jorden. Kartläggningen har i huvudsak skett med fokus på sjösäkerhet och framkomlighet för sjöfarten, men djupdata har kommit att få en allt större betydelse.
– Det finns stor efterfrågan på digital djupdata, givetvis för att ta fram sjökort, men även som underlag för havsmiljökartering, forskning och fysisk planering av våra havsområden. Den digitala djupdatabasen förser företag, myndigheter, forskare och intressenter inom havsmiljöområdet med kunskap om bottentopografin runt hela den svenska kusten, säger Magnus Wallhagen.
Solteknik i Söderköping har länge fixat program och inscannade sjökort från Sjöfartsverket och Hydrographica. Nu har de börjat tillverka rastersjökort direkt från vektorkorten. De blir noggrannare, men det roliga är att man också kan ladda in dem i en vanlig plotter. Korten kalibreras med upp till 7 decimaler på minutsiffran så noggrannheten i positioneringen är nu säkrare och bättre. De har också ökat kontrasten i själva sjökortsbilden vilket är himla trevligt när man är ute i solen på sjön.
Sälv testade jag korten på en vattentät Experia över sommaren för ett par år sen, och det fungerade väldigt bra, frånsett att den dåvarande strömkabeln inte orkade riktigt. Men det är fixat nu.
I somras meddelade försäkringsbolaget Atlantica att de måste plocka bort sina lokala utprickningar av grund. Det handlar om ”hemmagjorda” farledsprickar. Sådana är inte godkända enligt internationell utprickning. Men det finns hopp. Mats Hörström på Transportstyrelsen utreder om det ändå kan bli möjligt med egen lokal utmärkning. Finland har lokal utmärkning och dessa ”finska pinnar” kanske vi får se i Sverige.
En helt ny hamnguide över kuststräckan Arholma – Landsort presenterar Hydrographica och norska Skagerrak Forlag till kommande båtmässa i Stockholm. Nya flygfoton och nya hamnkartor över populära områden och naturhamnar utlovas tillsammans med nyskrivna texter.
Lygna och Skarv är två nya efterlängtade specialsjökort i Stockholms skärgård. Brommö är ett område i Vänern som också får ett specialkort i skala 1:10 000.
Hej
Vill inte bara lägga upp reklam på er sida men detta är en mycket bra kurs för alla seglare från famlijeseglare till regatta seglare.
http://www.offshoresupporten.se/isaf.php
Tycker att ni skall välja om ni vill ha det på er sida.
Jag arbetar inte på Offshoresupporten
Med vänlig hälsning
Johan Sundén
https://youtu.be/XBSoq1AT-PM
Nu börjar det kyla på lite så ska man ut nu kan det vara läge att pälsa på sig. Här demar Christina Frii från Seapax hur man klär upp sig i torrdräkt och kollar att flytvästen fungerar. För har man en uppblåsbar väst är det ju inte självklart att den blåser upp sig när man hamnar i det blöta.
Sjökorten ska få en ny referensnivå som är gemensam för Östersjöländerna och det förenklar för alla användare.
– Det blir en kvalitetshöjning på alla våra sjökort, säger Elisabeth Svensson, Sjöfartsverkets projektledare för Sjökortslyftet.
Sjöfartsverkets projekt Sjökortslyftet utgår från att alla Östersjöländerna eftersträvar samma referenssystem för vattennivån, för Sveriges del handlar det om RH2000. Hela sjökortsdatabasen ska uppdateras med den nya referensnivån, och det gör det lättare för alla som använder sjökorten att tolka djupangivelserna.
I dag krävs det en hel del av användaren för att få reda på exakt djup.
– För att få reda på det riktiga djupet måste du räkna med landhöjningen som har skett sedan djupet mättes, och ta reda på om det är hög- eller lågvatten. Det kan skilja en halvmeter mellan den nya och gamla referensnivån, säger Per-Olof Seiron, GIS-ingenjör på Sjöfartsverket.
Efter att Sjökortslyftet är genomfört räcker det med att utgå från djupet som står angivet på sjökortet och kontrollera vattenståndet med till exempel Sjöfartsverkets vind- och vattenapp, ViVa. De elektroniska sjökorten uppdateras efterhand när den nya referensnivån läggs in i sjökortsdatabasen och papperskorten när det trycks nya.
Arbetet med att uppdatera databasen med den nya referensnivån är omfattande. Per-Olof Seiron har lett en förstudie för att hitta en arbetsmetod för uppdateringarna. Både djupkurvor, djupsiffror och strandlinjer påverkas i sjökorten, och det krävs handpåläggning för att allt ska bli rätt.
Under sista kvartalet i år ska metoden testas, och sen pågår projektet till och med 2020 när arbetet ska vara klart.
– Det är mycket data som ska förändras. Djupkurvorna får standardiserade intervall. Vi börjar i norr och jobbar oss ner längs kusten. I norr kommer strandlinjen att påverkas. Det har hänt mycket med landhöjningen där, säger projektledaren Elisabeth Svensson.
Källa Sjöfartsverket
{jumi [jumi/sjofartsverket.html]}
Nu har Sjöfartsverket producerat ett eget motprogram till Uppdrag Granskning, där de själva får förklara sig och ge de svar de inte fick ge till Sveriges Television, om varför de köpte räddningshelikoptrar från Augusta Westland innan riksdagen fattat beslutet och varför de skakade hand med leverantören innan upphandlingen. Filmen visar att Sveriges Television har gjort bort sig ordentligt. Även om de har rätt i sakfrågan, att upphandlingen av helikoptrarna inte har gått rätt till.
Det var med glädje en strålande sensommardag i slutet på augusti som auktionisten Suzanne Behr tog båten ut till Käringöns sjöräddningsstation för att överlämna resultatet av den första sjöräddningsauktionen till sällskapets VD Rolf Westerström.
För att installera sittbrunnen som app i din iPhone/iPad, tryck på ikonen.
Och sedan Lägg till på startskärmen.
