70 procent sjömätt 2020

Sjöfartsverket har de senaste fem åren genomfört en historiskt stor kartläggning av Sveriges kust- och havsområden. Den nationella djupdatabasen som innehåller information om svenska farvatten har nu över 100 miljarder lagrade djupuppgifter.

Hur ser det egentligen ut under ytan i Östersjön? Det vet Sjöfartsverket som ansvarar för kartläggning av våra svenska farvatten inklusive de stora insjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

– Vi har nu en i stort sett geografiskt heltäckande digital djupdatabas över det svenska havsområdet. Det är resultatet av moderna sjömätningar och digitalisering av äldre djupkartor. Vi har också med hjälp av ökad extern finansiering, genom EU-projekten MONALISA och FAMOS samt från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, kunnat öka vår ambitionsnivå, säger Magnus Wallhagen, produktionschef på Sjöfartsverket.

Antalet lagrade djupuppgifter har på bara några år ökat från 30 miljarder till 100 miljarder, men stora delar av havsbotten är fortfarande outforskad. Av det svenska havsområdet är cirka hälften sjömätt med moderna metoder. Resten är sjömätt med äldre metoder som inte ger lika detaljerat resultat.

– Om sjömätningarna fortsätter i samma takt så kommer drygt 70 procent av svenskt vatten vara sjömätt med moderna metoder år 2020. Det innebär att samtliga prioriterade ytor som trafikeras av handelsfartyg då kommer att vara sjömätta. Samtidigt arbetar vi tillsammans med andra myndigheter för att i framtiden kunna sjömäta mer på grundare vatten. 2016–2018 kommer vi till exempel att sjömäta och ta fram uppdaterade sjökortsprodukter för den sjögående kollektivtrafiken i Stockholms skärgård, säger Magnus Wallhagen.

I medeltal lagrar Sjöfartsverket 460 djup i sekunden. Om man slår ihop den sammanlagda längden på alla djup blir det 6 899 979 379 000 meter, vilket motsvarar 172 000 varv runt jorden. Kartläggningen har i huvudsak skett med fokus på sjösäkerhet och framkomlighet för sjöfarten, men djupdata har kommit att få en allt större betydelse.

– Det finns stor efterfrågan på digital djupdata, givetvis för att ta fram sjökort, men även som underlag för havsmiljökartering, forskning och fysisk planering av våra havsområden. Den digitala djupdatabasen förser företag, myndigheter, forskare och intressenter inom havsmiljöområdet med kunskap om bottentopografin runt hela den svenska kusten, säger Magnus Wallhagen.