För snart ett år sen genomförde vi på BalticWaters2030 en stor kampanj, Stoppa industrifisket, för att uppmärksamma hur Östersjön töms på sill och strömming, hur över 90 procent av fångsten blir till foder och hur det kustnära fisket slagits ut.

Kampanjen blev startpunkten för en bred, och än idag aktiv debatt, som satte fingret på en förvaltning som inte fungerar och hur politikers oförmåga att fatta beslut urholkat Östersjöns unika fiskpopulationer.

Efter att ha jobbat med fiskeripolitik i mer än 15 år vet vi att förändring tar tid, politiska processer är ofta snåriga och tidkrävande, men tiden börjar rinna ut. Agerar inte politikerna nu kommer industrifisket snart ha fiskat ner födobasen för Östersjöns ekosystem. Kunskapen om vad som måste göras finns. Både Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet har presenterat fakta som visar vägen framåt.

På BalticWaters2030 kommer vi att fortsätta kämpa för att rädda Östersjöns unika, vilda matfiskar, för vi tror att det går. Men vi behöver din hjälp. Har du vänner och bekanta som bryr sig om Östersjön - sprid ordet. Dela våra briefs och be dina vänner följa vårt arbete. Ju fler vi är som gör vår röst hörd, som debatterar och skriver inlägg, ju större skäl finns det för politikerna att lyssna och agera.

I den här briefen har vi sammanställt nya data om förra årets fiske och fiskeflotta samt de fem viktigaste fiskeripolitiska frågorna för 2023. Vill du veta ännu mer kan du läsa vårt fördjupade dokument ”Vägen framåt”.

Konrad Stralka, BalticWaters2030

Var fjärde svensk båt slutade fiska under 2022

Förra året blev ett förlorat år för att skydda Östersjöns fiskarter. Frågan om utflyttad trålgräns vattnades ner till ett projekt som tillåter fortsatt trålning längs kusten och kvoterna sattes högt trots otaliga larmrapporter om strömmingskrisen. Nu behövs kraftfulla åtgärder.

BalticWaters2030 har sammanställt nya data från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), som visat att var fjärde småskalig fiskebåt slutat att fiska i Östersjön under loppet av ett år. Utvecklingen är ett resultat av för stora fångster i det storskaliga industrifisket. Medan de största båtarna fiskar efter foder, där alla storlekar av sill och strömming kan säljas, behöver kustfisket stor sill och strömming som kan beredas till filéer, bli inläggningar eller surströmming.

Att småbåtarna blir färre leder inte till mindre fångster. De 20 största trålarna fångar 95 procent av Sveriges fiskfångster i Östersjön, medan de hundratals mindre båtarna tillsammans fångar resterande fem procent. Trots att fakta visat att kvoterna drastiskt behöver sänkas för att få tillbaka större individer har politikerna valt att fortsätta prioritera höga kvoter, på bekostnad av större individer och därmed också kustfiske och Östersjöns miljö.

Om fisket 2022
Likt 2021 fiskade de tjugo största båtarna 95 procent av Sveriges totala fångst under 2022. Totalt fångades 87 500 ton fisk i Östersjön av de svenska båtarna, en knapp minskning från 91 100 ton 2021.

Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%), där majoriteten av fångsten inte äts av människor. Över 90 procent av all svenskfångad fisk i Östersjön används som foder åt bland annat fiskodlingar, hund- och kattmat samt mink-, gris- och kycklinguppfödning.

 

Fem fiskeripolitiska åtgärder att bevaka under 2023

Nedan sammanfattar vi fem nödvän­diga åtgärder och utredningar som behövs för att minska fiskets negativa påverkan på Östersjöns miljö.

Åtgärd: Sverige begär utökade vetenskapliga råd

Den vetenskapliga rådgivningen som kvotbesluten baseras på tar i dag inte hänsyn till fiskbeståndens ålders - och storleksstruktur, trots att det ska inkluderas i rådgivningen enligt Havsmiljödirektivet från 2008. Konsekvenserna av att inte sträva efter att bevara större individer syns nu tydligt och kräver snabb politisk handling. Regeringen måste fortsatt följa upp att denna data inkluderas i kvotrådgivningen och att fångstnivåerna anpassas så att äldre och större individer bevaras i alla EU-förvaltade bestånd.

Åtgärd: Sänkt fisketryck

En rapport från SLU Aqua har visat att fångsterna måste minska med åtminstone 60–80 procent i Bottniska viken under tiotals år för att bibehålla en god ålders- och storleksstruktur i strömmingsbeståndet. Tills denna analys gjorts och permanentats i rådgivningen för alla EU-förvaltade Östersjöbestånd bör kvoterna sättas med stor försiktighet. Stockholms universitets Östersjöcentrum föreslår som minst halverade kvoter, vilket regeringen med stöd av EU-nämnden kan verka för i kvotförhandlingarna och det regionala organet BALTFISH.

Åtgärd: En utflyttad trålgräns utmed hela ostkusten

Riksdagen har uppmanat regeringen om att flytta ut trålgränsen ”skyndsamt”, vilket kan skydda övervintrande sill och bidra till sillens och strömmingens reproduktion och tillväxt. I stället för att flytta ut trålgränsen införde den förra regeringen ett urvattnat och otydligt projekt med många brister. Trots krisen för strömmingen består frågetecknen och projektet har fortfarande inte lämnat skissbordet.

Regeringen kan ändra innehållet i det tidigare uppdraget och se till att trålgränsen flyttas ut till 12 sjömil utmed hela ostkusten, istället för att införa ett sönderhackat förslag som varken skyddar fisken eller det småskaliga fisket. Hur trålgränsen kan flyttas ut går att läsa mer om här.

Åtgärd: Förbättra fiskerikontrollen

Om fartygen redovisar sina fångster felaktigt vet vi inte vad som fiskas i Östersjön, vilket leder till bristande kunskap om bestånden, beståndens utveckling och fiskets effekter på ekosystemen. Tyvärr finns i dag stora problem med olagliga utkast och felrapportering av arter, vilket förvaltningen måste agera emot.

Det behövs bland annat regelförändringar och avskräckande sanktionsavgifter. Felrapporteringar av arter ger enligt HaV böter på 2000 kr, medan värdet av en landning kan uppgå till flera miljoner kronor. Bristerna och nödvändiga åtgärder inom fiskerikontrollen beskrivs i Östersjöbrief 42 och utvecklas i en kommande granskning av BalticWaters2030.

Åtgärd: Överge EU:s nuvarande förvaltningsmodell

I teorin är målet med EU:s gemensamma fiskeripolitik att få maximal fångst utan att riskera fiskbeståndens framtida tillväxt. I praktiken innebär modellen att bestånden hålls på en låg nivå med en ständigt vikande utveckling. Modellerna som används för att beräkna fångstnivåerna tar bara hänsyn till beståndets uppskattade totalvikt, utan att sträva efter att bevara äldre individer eller ta hänsyn till hur fiske på en art kan påverka andra arter.

Förhållningssättet är riskfyllt och leder ofta till att ett fiskbestånds storleksstruktur förskjuts mot yngre individer och mindre storlekar, vilket lyftes av SLU Aqua förra året. De analyser som SLU Aqua har gjort visar att andelen stor sill och strömming kommer fortsätta att minska om fisket fortsätter med dagens bristfälliga modell. Dessutom ställer de höga fångstnivåerna stora krav på beståndsuppskattningar och vetenskapliga underlag, som tyvärr inte alltid är korrekta. Regeringen bör därför ge HaV i uppdrag att föreslå ett mindre riskfyllt system som tar mer hänsyn till miljöaspekter och biodiversitet.


Sittbrunnens bokhandel är öppen

Sven Barthel på Sillö

Sven Barthel på Sillö

Genvägsboken

Genvägsboken

Från tio år med Vindfält

Från tio år med Vindfält

Gotska Sandön - en besöksguide.

Gotska Sandön - en besöksguide.

Långedragsjullar

Långedragsjullar

Segling från hela världen

Logga in till bokhandeln, kommentarer och forum.

Kom ihåg mig

Bli medlem i Sittbrunnen, kommentera artiklar och få sällan ett litet nyhetsbrev om det är något kul som händer här.

Vi använder några cookies på Sittbrunnen. Välj om du vill tillåta det eller inte.
× Progressive Web App | Add to Homescreen

För att installera sittbrunnen som app i din iPhone/iPad, tryck på ikonen. Progressive Web App | Share Button Och sedan Lägg till på startskärmen.

Off-line