Ny karta över EU-haven

EU-kommissionen föreslår att det senast 2020 ska tas fram en digital karta över den europeiska havsbottnen genom att samla alla befintliga data i en databas som är öppen för alla. Med en grönbok om havsfrågor som antas i dag inleder kommissionen ett samråd om hur detta kan uppnås. I grönboken ställs ett antal frågor: Hur kan pågående åtgärder i EU-länderna införlivas i en gemensam EU-insats? Hur kan ny billigare observationsteknik utvecklas? Vad kan den privata sektorn göra? Samrådet är öppet till och med den 15 december 2012.

Den nya sammanhängande digitala havsbottenkartan med flera upplösningar över europeiska vatten bör ha högsta möjliga upplösning och omfatta topografi, geologi, livsmiljöer och ekosystem. Den bör åtföljas av tillgång till observationer och information om vattenpelarens fysiska, kemiska och biologiska tillstånd, av tillhörande uppgifter om mänskliga verksamheters följder och av oceanografiska prognoser. Den bör vara lättillgänglig, interoperabel och utan användningsrestriktioner.

–Den europeiska ekonomin kan vinna på en mer strukturerad kunskapsstrategi för havsfrågor, säger Maria Damanaki, EU-kommissionär för havsfrågor och fiske. Det kan förbättra konkurrenskraften för dem som arbetar vid hav och kuster till ett värde av 300 miljoner euro per år och skapa nya möjligheter värda ytterligare 200 miljoner euro per år. Det är svårare att beräkna vinsterna med en mindre osäkerhet, men uppskattningsvis skulle skyddet av Europas kustlinjer kosta 100 miljoner euro mindre varje år om osäkerheten om havsnivåns framtida stigning minskar med 25 % per år. En första serie pilotprojekt har visat att detta är genomförbart, och vi kommer att dra nytta av erfarenheterna från projekten.

Haven som omger Europa kan skapa utmanande och givande jobb som unga människor söker. De kan ge den rena energi som behövs för att undvika en klimatkatastrof. De kan ge hälsosamma proteiner och läkemedel och enzymer från organismer som lever i extrema temperaturer, mörker och tryck. Dessutom kan de tillgodose det växande globala behovet av råmaterial från djuphavsutvinning.

Dessa nya möjligheter till tillväxt och jobb drivs av två tendenser. För det första den brist på mark och sötvatten som gör det intressant att undersöka resurserna på de 71 % av jordens yta som täcks av saltvatten. För det andra kan de snabba framsteg inom undervattensobservation, fjärrhantering och byggnadsteknik som främst utvecklats av oljeindustrin användas i andra nya industrier vid många olika oceanografiska och meteorologiska förhållanden.

Om denna potential ska kunna utnyttjas måste det bli lättare att investera. Det krävs lägre kostnader, mindre risker och mer innovation. Dessutom måste den havsbaserade ekonomins expansion bli hållbar. Resurserna är stora men inte oändliga. Därför behövs det kunskap om havets tillstånd i dag och hur det kan komma att ändras i framtiden. Det måste undersökas hur klimatförändringen påverkar havet och vice versa.

För närvarande är denna information spridd bland hundratals institutioner i Europa. Det är svårt att hitta uppgifter om en viss parameter i ett visst område, och det är komplicerat att få tillstånd att använda dem och tidskrävande att sammanställa inkompatibla data från olika källor till en sammanhängande bild. Detta ökar kostnaderna för marina aktörer och innebär att många potentiella verksamheter aldrig tar fart.

EU-kommissionen avser att arbeta tillsammans med EU-länderna för att sammanföra resurser och mekanismer i syfte att göra kunskapen tillgänglig till nytta för näringslivet, myndigheterna, forskarna och samhället.

EU-kommissionens meddelande Kunskap i havsfrågor 2020 från september 2010 visade att bättre förvaltning av marina observationer och data skulle sänka kostnaderna för verksamhet till sjöss, stimulera innovation och minska osäkerheten om havens framtid.

Som en första serie förberedande åtgärder inom ramen för EU:s integrerade havspolitik lanserades prototyper till dataplattformar som ger tillgång till havsdata som finns hos offentliga organ i Europa. Ett nätverk av 53 organisationer bildades, i form av sex tematiska grupper: hydrografi, geologi, fysik, kemi, biologi och fysiska livsmiljöer. Samtidigt inrättades en havstjänst under det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) med hjälp av satellitbaserade och platsbaserade data för oceanografiska prognoser, och inom EU:s ramar för uppgiftsinsamling har man inrättat en strukturerad insamling av fiskeriuppgifter. Även EU:s medlemsstater medverkar.

Mer information:

Länk till Havskunskap 2020: http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/marine_knowledge_2020/index_sv.htm

http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/consultations/marine-knowledge-2020/index_en.htm