Masten på, på rätt sätt

{jumi [jumi/masten.html]}

Nu är masten på för säsongen, har tom hunnit med en 24-timmarssegling. Men när vi satte på den passade vi på att göra en liten instruktionsfilm hur man använder vår nya fina mastkran i Morarnas båtklubb. Finessen är att binda så högt upp som möjligt, helst i toppen, och sen använda en av våra vagnar för att följa med mastfoten. Supersäkert och bekvämt, om man bara slapp att klättra upp för att sätta på vindex mm och kroka av. Men det gick det också.....

Sista gången gillt!

 {artprettyphoto path="images/stories/upptag" height="75" showTitle="0" slideshow="6000" autoPlay="true" social_tools="false"/}

Turen mellan ybommarna och betongrampen där man lyfter båtarna på Morarnas båtklubb var den sista för i år. Nu återstår bara att packa in Hafsorkestern i plast och drömma om nästa sommar.

De svenska högarna

Ibland känns det bara så rätt. Som på Björkskär när jag hälsar på tillsyningsmannen, som berättar att han varit där i 38 år, för Lidingö kommun, som äger öarna. Gräset är grönt, huset välskött och bryggan är hel och stabil. Att viken är väl grund, så att jag bonkar på när jag backar ut för att slänga ankaret, och när jag drar mig ut för att ta upp, det är ju inte hans fel. Men utstrålningen känns fin, med plastasken där det ligger nån tjuga för bastubad på bryggans bord, dekorerat med rönnbär och enbär.

Kul värre i 24 timmar

{jumi [jumi/kuling.html]}

Många var kloka nog att bryta, eller inte ens komma till start i vårens 24-timmars i Stockholm. Så kloka var inte vi. Senast jag hörde hade de fått in 4 loggböcker av sextiotalet anmälda. Det var så få att denna helgen ordnades en extra 24-timmars för alla som hade anmält sig. Vi hade i allafall en blöt och kul helg och för alla som missade direktsändningen har jag här klippt ihop några minuters sammandrag av 24-timmars vårsegling 2012 i Stockholm.

Niklas

Två skrov runt Ornö

{jumi [jumi/or.html]}

På väg till Bavariaklubbens vårträff hamnade Hafsorkestern mitt uppe i flerskrovsstarter för Ornö Runt. De flänger runt och hänger ut så ibland kommer de helt utanför bilden.

Nya versioner, nya buggar

Första segelutflykten för året, till Utö för lunch. Och äntligen får jag prova de nya uppdateringarna för Seapilot och iNavX till iPaden. Men solen skiner, och i Seapilot ser jag inte ett skit, kontrasten på skärmen är för dålig. iNavX med sina inscannade papperskort är lite bättre, men i huvudsak blir det den gamla Garminplottern som får fortsätta att visa vägen. Och det lilla jag hinner prova är avskräckande......

Bästkusten och den vattenskadade skogen

De kraftiga vågorna får båten att stampa så plottern slocknar, ett litet glapp och den måste startas om medan skummet yr över fördäck, ruff och sittbrunn. Med kursen ut mot Veckers fyr går jag mot vinden för att besegra Tjurpannan i kulingen. När jag kommit tillräckligt högt rullar jag ut halva genuan och seglar i åtta knop så skummet yr mellan klipporna i den smala farleden söderut.

Bohuslän är tuff och dramatisk. En grund skärgård, med smala passager, höga klippor och djupa passager. Full med norrmän som älskar Sverige och västkustare som föraktar ostkusten. Trots att de aldrig varit där. De vill liksom inte nedlåta sig till det.

Kanalen sluter cirkeln

Med Ragnar och Hugo som sista besättning har Hafsorkestern nu slutit cirkeln runt södra Sverige. En hiskelig massa slussar har vi hoppat i. En gång kom linan i beknip och båten blev hängande, men slussvakten fick stopp på slussen och jag slapp kapa linan. Skulle ha blivit ett rejält plask. Dock inte lika rejält som när ångbåten Juno 1931 gick rakt igenom slussportarna och flög ner i nästa del av kanalen.

Det trevliga motormuseet nära Linköping var kul, med PG Gyllenhammars gamla plastbåt och massor med gamla utombordare.

Höjd högt över havet