Tumlarna lever

Under senaste åren har man varit oroliga att tumlaren skulle ha försvunnit helt från Östersjön. Men nu har forskarna lyssnat av klickljud och börjat räkna hur många som finns kvar.

Man har klart kunnat visa att tumlare finns i merparten av Östersjön ända upp till Åland och Skär­gårdshavet. Denna slutsats baseras på två års registrering av tumlarnas sonarklickljud, som gjorts i SAMBAH-projektet. Tumlarklick har regi­st­rerats i de flesta delarna av Östersjön och som väntat är det mer i södra delen, men också oväntat många på de grunda bankarna söder om Got­land. Den nordligaste detektionen gjordes i finska farvatten. De flesta klickljuden loggades i danska farvatten längst ned i sydväst. Om man går österut därifrån loggades fler klickljud längs med Skånes och Blekinges kuster och i tyska farvatten, medan det var klart mer sparsamt utmed Polens kuster.

Kartan visar de 304 akustisk mätstationerna i SAMBAH-projektet. I 144 stationer registrerades tumlarklick åtmin­stone vid ett tillfälle under de två åren som datainsamlingen pågick. I 160 stationer blev det inga klickregistreringar alls och i fyra fick man inga data, eftersom detektorerna hela tiden förlorades. Medelvärdet för antalet detektioner i alla positionerna i de olika ländernas farvatten, eller delar därav, visas i blåskala i kartan. I ryska Kaliningrads farvatten pågår datainsamlingen fortfarande. Den påbörjades i maj 2013 och kommer att hålla på tills maj 2014, dvs. utan över­lapp med SAMBAHs datainsamling och ett år kortare. Ännu så länge har inga tumlare registrerats i ryska farvatten.

Det banbrytande SAMBAH-projektet (Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise, www.sambah.org) som finansieras av EUs LIFE+  går nu in i analysfasen efter att data som sam­lats in från maj 2011 till april 2013, har kontrollerats.  Redan nu visar denna karta mer än man någon­sin tidigare har vetat om artens utbredning i Östersjön och mycket mer kommer när hela den omfattande statistiska bearbetningen är klar.

Östersjöns tumlarbestånd klassas som akut hotat, men denna klassificering bygger på mycket bristfälliga data. Man vet inte exakt hur många tumlare det finns och det beror på att traditionella inventeringsmetoder från flyg eller båt inte fungerar i bestånd med så låg täthet. Därför har SAMBAH använt sig av en ny metod: med hjälp av klickdetektorer, s.k. CPODs, har man registrerat de klickljud som tumlarna använder för att orientera sig, hitta fisk att äta och kom­muni­cera.

SAMBAH är det hittills största projekt av detta slag i världen. För att kunna täcka hela den historiska utbredningen i Östersjön krävdes så många detektorer som 304 st. Och för att kunna avslöja eventuella säsongsvariationer var man tvungen att hålla igång dem under två hela år.

Det första som nu kommer att ske är att klickdetektionerna konverteras till beståndstäthet och totalt antal tumlare i Östersjön, samt antalet per land. Även om tumlare rör sig över stora områden och inte stannar inom nationsgränser, så är det ungefärliga antalet per land ett viktigt underlag när de olika länderna tar fram sina nationella åtgärdsplaner för att rädda Östersjötumlaren.

Täthetsresultaten kommer därefter att användas till s.k. rumslig modellering för att ta fram betydligt mer detaljerade utbredningskartor för olika årstider, samt klargöra vilka miljöfaktorer som påverkar tumlarnas utbredning. Baserat på dessa kartor kan man identifiera områden som är särskilt viktiga för tumlarna, samt områden där det är större risk för konflikt med mänskliga aktiviteter.  Detta blir också ett mycket viktigt underlag till de nationella åtgärdsplanerna.

Beräkningarna av tätheter och antal kommer att slutföras under våren och resultatet från den rumsliga modelleringen presenteras under hösten. SAMBAH:s slutkonferens kommer att hållas i Kolmården i 8-9 december 2014, och en workshop för svenska myndigheter äger rum 9-10 december. För mer information, se www.conference.sambah.org.

Jagades fram till världskrigen

Tumlaren är en av de minsta tandvalarna, med en kroppslängd på 1.5-1.9m och en kroppsvikt på 50-70kg (honorna blir större än hanarna). Nosen är trubbig, ryggen är mörk, nästan svart och ryggfenan liten och trekantig. Tumlaren gör inte mycket väsen av sig när den kommer upp till ytan för att andas och utandningen är nästan osynlig. Födan består av sill, skarpsill, småtorsk och diverse bottenlevande fiskarter såsom tobis och smörbult. Tumlaren har en stor utbredning i tempererade farvatten på norra halvklotet. I Östersjöregionen finns det tre tumlarpopulationer: (1) i egent­liga Östersjön, Ålands skärgård, Skärgårdshavet och Finska viken, (2) i inre danska farvatten och södra Katte­gatt och (3) i norra Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön.

Tumlaren jagades fram till slutet av 1800-talet, och även under första och andra världskrigen. Då decimerades sannolikt antalet tumlare i svenska vatten mycket kraftigt. 1973 fridlystes tumlaren i Sverige, men trots det har beståndet inte återhämtat sig. Tumlaren är upptagen som sårbar både i den svenska rödlistan och i IUCNs (Internationella Naturvårdsunionen) globala rödlista.

Det som hotar tumlaren idag och hindrar den från att återhämta sig från jakten är huvudsakligen bifångst i fiskenät. De nät som fiskare använde förr var gjorda av tjockare trådar av naturmaterial. Dagens tunna nylonnät är svårare för tumlaren att upptäcka med sitt sonar. Eftersom tumlare letar föda längs bottnen så fastnar den ofta i sättgarn för bottenlevande fisk, till exempel torsk. De fastnar även i drivgarn, som är förbjudna i större delen av världen just för att småvalar och havsfåglar lätt fastnar i dem. Vid nyåret mot 2008 förbjöds även denna typ av extremt långa drivgarn i Östersjön. Förhoppningsvis kommer det att hjälpa tumlarna i vårt innanhav. De tumlare som fastnar i nät är ofta mellan ett och två år gamla. De har då just börjat lämna sin mamma och simma runt på egen hand. Detta visar att erfarenhet spelar en viss roll för att tumlaren ska undgå att fastna i fiskeredskap.

Man tror även att den ökade båttrafiken i svenska vatten kan störa tumlaren. Tumlare är mycket skygga och den ökade användningen av fritidsbåtar kan göra att valarna har svårt att hitta skyddade platser där de får vara ifred med sina kalvar. Dessutom tror man att bullret från båtarna kan störa tumlaren i dess akustiska utövande. Tumlarens levnadsutrymme i kustområdena har på grund av detta minskat drastiskt under de senaste decennierna.

Ett tredje hot mot tumlarens fortlevnad runt Sveriges kuster är miljögifter. Högst halter av miljögifter har påträffats hos tumlare i Östersjön, och då på sådana nivåer att man kan förvänta sig hälsostörningar. Hos sälar har man kunnat koppla höga halter av PCB till lägre fertilitet, och det är troligt att ämnet skulle ha liknande effekter hos tumlaren.

Fakta från Kolmårdens Djurpark och WWF.