Janken:

Blocket som humorsida

Jag roar mig, som många andra, med att kolla in båtmarknaden på Blocket emellanåt.
Jag går egentligen inte alls i båtbytartankar men porrsurfar lite på Blockets segelbåtssidor sisådär i drömsyfte.... För framtiden!

Vintertid är det ganska begränsat med begagnatobjekt, mest företagsannonser på båtar från 1.5 mille och uppåt.
Så för mig som har en fetisch för 70 och 80-talsbåtar på max 30 fot är det inte någon direkt konsumentupplysniing.

Dock kan man roas av annonser som förefaller insatta utan att säljaren har ägnat en enda minut åt att sondera marknaden.

Jag tänkte ta några exempel.

Janken:

Slå barnen eller fixa båttoaletten?

Ännu ett år har gått till ända och det är då varje person med självaktning ska sätta sig ner och summera detsamma!
Den pretansiösa ska också avge ett nyårslöfte typ.... sluta röka, gå ner i vikt, träna regelbundet eller....
Ett löfte som brukar hålla tills... sisådär nyårsdagens traditionella pizza med extra dressing och en halv liter Coca cola! Efter det sätter röksuget in och träningskläderna åker tillbaks in i garderoben igen.
Jag ska summera mitt år utifrån mitt seglingsintresse och kanske referera till några tidigare texter.
Så kanske jag ska avge ett nyårslöfte med marint tema också!
Jag vet inte... jag ska se när jag tragglat mig ner en bit i textmassan.

Janken:

Staffan var ingen stalledräng!

Nix! Staffan var en storm!

När han härjade som värst noterades 32 m/s vid Sundsvallsbrons norra fäste!

På juldagskvällen låg vi och lyssnade när Staffan försökte riva "Plaza del Karlsvik". En riktigt stadig brukslänga från början av 1900-talet. Javisst! Med norrländska mått mätt är det exeptionellt starka vindar!

Exeptionell är också den temperatur vi upplever! Gräsmattorna är gröna, regnet dryper ner och när jag tittar ut genom fönstret ser jag hela Sundsvallsbukten som inte bjuder på en gnutta is. Tunadalshamnen och Alnösundet ståtar med öppet vatten!

Ur led är tiden! Eller klimatet!?!!

Janken:

Vinterpinan har inträtt!

Vinterpinan inträder ungefär en månad efter att båten är uppe ur plurret!
Om man nu kan kalla det vinter? Jag bor mitt i landet, i det vi kallar Norrland och har 9,5 grader varmt ute, Julmarknaden i söndags krävde broddar och, enligt somliga, flytväst då de flesta hade fullt sjå att, via diverse isfläckar, kryssa sig fram mellan vattensamlingarna.

Men hur som helst står min kära älskarinna "Tussilago" och slumrar under en pressenning i Ortviken.
När jag var liten pilt kunde jag glädjas åt vintern. Åka slalolom, vinterfiska, gräva grottor i drivorna och... Ja! Vadhelst ett barn kan roa sig med i snön men med åren har de flesta vinterrelaterade nöjen fallit bort ur min begreppsvärld och nu återstår bara en lång väntan på att få haka "Tussan" i pelarkranen igen.

Janken:

Att segla! Förstklassig terapi!

Just nu cirkulerar en annons på Facebook där man kan köpa en tröja med trycket "I don´t need therapy! I just go sailing!"

Jo! Nog kan många av oss skriva under på det. Att koppla bort allt och låta sig föras fram av ren naturkraft.

Men det finns ingen automatik i det! Den som ger sig ut för att segla i syfte att varva ner men tar med sig vardagsstressen ut i flytetyget kommer, tvärtom, att få panikångest och slita sitt hår i förtvivlan. Sannolikt bli på gränsen till skallig innan man åter är på landbacken och kan söka tryggheten i mobiltelefonen, surfplattan tjänstebilen och möteskalendern,

Nä! Ska man segla i rekreationssyfte krävs det de facto en viss planering och engagemang.

Janken:

Endast seglare detta väder älskar!

Tidig höst. Jag och kollegan kommer ut på lastbryggan bakom jobbet och jag blickar ut mot hamnbassängen.
12 grader i luften, små piskande regndroppar, grådask och vattenytan är mörk med undantag av de symetriskt uppkommande vita gässen på vågkammarna.
"Fan! Båten på land och ett sånt fint seglarväder" utbrister jag!
Kollegan skakar på huvudet.
"Ja du Janken!" säger hon, "Vi har ju alla olika uppfattning om begreppet bra väder."
Jo! Jag förstår hennes skepsism men vinden blåste sådär jämnt och fint. Inga byar och riktningen gjorde att vattnet var riktigt platt trots en vind på runt åtta sekundmeter.

Janken:

En svår klåda i visakortet

På nittiotalet drev jag ett taxiåkeri och hade behov av en koaxialskarv till en antennkabel. Vi droskägare var lite av stammisar hos leverantören eftersom vi hade såväl kommunikationsradio som mobiltelefoner i bilarna så killen bakom disken ville passa på att driva lite med mig.
Han lade upp den lilla metallhylsan på disken och sa ”250 kr + moms” utan att röra en min.
Jag halade fram mitt företagskort utan knussel varpå han brister ut i skratt!
”Du kan ju inte betala 250 + moms för den där heller?!?! Den kostar 52 spänn!”
Vadåå! Hur ofta köper jag skarvdon till antennkablar? Det är en typisk grej som kan kosta….typ… Vad som helst!

Ger man sig in i en båttillbehörsbutik så vimlar det av såna grejor.  Småpinaler som kan kosta vad som helst mellan 50 kronor eller fleratusenfemhudra.
Jag ska filosofera kring ämnet ur två perspektiv.