Janken:

Dilemmat med "skyddade hamnar"

GPSspar

De där hamnarna som är fullständigt skyddade från alla vindar.
Då menar jag ALLA vindar! Det är många gånger väldigt uppskattade hamnar. Dock finns det ofta ett inbyggt problem med dessa hamnar. Det faktum att det kan vara sjukt svårt att ta sig därifrån i vissa vindriktningar.
Här följer ett exempel från en blåsig dag när jag och min käresta hade övernattat på den 100% skyddade lilla ön Lilllubban i Njurundakusten.

Vi vaknade vaknade på morgonen under en dånande sydost och piskande spöregn.
Okej! Vi avvaktar och ser huruvida regnet ger med sig.
Framåt eftermiddagen hade regnet avtagit men den extremt byiga vinden. Snitt på 10 m/s och 18 m/s i byarna låg alltjämt på.
Vi bestämde oss dock för att göra ett tappert försök.

”Du kan förbereda dig på att det kan vara ganska buckligt därute efter 10 timmars pålandsvind” upplyste jag min käresta. Vi kollade både Seapilot i iPaden och papperskorten med yttersta omsorg. Jag iklädde mig mitt nya fina offshoreställ från XM. Spände noggrant igen innermuddarna av neoprengummi samt drog åt yttermuddarna .
Min käresta plockade fram sitt något äldre Henri Loyd och klädde med samma noggrannhet på sig detta.

Ska jag vara riktigt ärlig så var jag lite tveksam till hur vår femhästare skulle kunna ta oss ut genom det 60 meter smala gattet så vi hade hela tiden alternativet att vända och gå tillbaks till den skyddade vik vi kom ifrån med i beräkningen.
Vad vi dock inte hade kalkylerat var bensinförbrukningen i 10-18 m/s motvind och 2-2,5 meters vågor. Jag återkommer till det längre fram.

Vi fyllde vår ”enorma” tank med 1,3 liter bensin och tuffade iväg.

När vi kom in i den smalaste delen av gattet var vågorna, uppskattningsvis runt två meter. Som ni kan se på sjökortsbilden så bildar inloppet en perfekt strut för att bygga upp korta, branta och höga vågor men enligt GPS:en så gjorde vi i alla fall 0,5 kn i rätt riktning. Kinesmotorn ylade på full gas och vi kände det som att vi var inne i en tvättmaskin. Två gånger tappade vi styrfarten och fick göra 360 graders manöver för att få kontroll på båten. Dom små stenarna tvärs ensmärkena syntes väl med tydliga bränningar och när vi var i jämnhöjd med dessa var det dock stopp! Noll knop i fart.

Jag lämnade rodret till min kära jungman (Eller heter det jungkvinna?) och drog raskt upp storseglet varpå vi faktisk började röra oss i någorlunda rätt riktning.

Då hostade vår kära gjutjärnsgenua från Parsun till och tvärdog!

Naturligtvis är det så att vi med 1,3 liters intern tank inte skulle klara oss ut. Normalt kör jag hyfsat länge på en tank men då står gasreglaget på 1/3 av fullt. Nu hade vi brassat med öppen trottel i 15 minuter och det är uppenbarligen vad 1,3 liter bensin räcker till.

Nu övervägde jag på allvar alternativet att vända tillbaks men såg att vi låg ganska nära den större av öarna i inloppet så vi valde att slå i stället och snabbt dra upp focken. Vågorna var nu så branta att Tussilagos förskepp dök rakt in i framförvarande våg och sjön sköljde oavbrutet över däck, överbyggnad och sittbrunn inklusive den två man starka besättningen. Dock visade det sig att vi på nästa bog galant skulle passera såväl ö som de befintliga bränningarna. Jag hann göra en uppskattning av vår position i förhållande till Lillgrund vilket vi inte ville passera för nära i den rådande sjögången. 1,60 räcker inte för en IF i den sjögången men vi skulle passera med god marginal.

När vi väl kom ut ur ”struten” och vågorna började anta mer hanterbara dimensioner kunde vi summera följande.
Vi hade förlorat ett vinschhandtag eftersom jag, personligen, hade slarvat med låsningen samt att hackbrädan av rostfritt stål också hade sökt sig till havets botten. Den fastnade i rorkultsbeslaget och följde helt enkelt med upp ur sitt fäste för att retfullt glida ner från akterdäcket i bottenhavet.

För att komma ut i öppnare och längre vågor valde vi att gå en NM ut från kusten innan vi föll av på en extremt slingrig slör mot Brämösundet.

Skillnaden mellan ett nytt och ett gammalt seglarställ

Gortexteknik, neoprenmuddar och dubbla kardborreband hade gjort sitt vad mig anbelangade. Jag var helt torrskodd innanför regnstället det halvtimmeslånga besöket i tvättmaskinen till trots.

Henri Loyd

När min käresta sänkte sina armar rann det ut, uppskattningsvis en liter vatten ur vardera ärmen.
Jodå! Hennes, några år gamla, Henri Loydställ höll nog tätt men eftersom ärmarna inte har några utvändiga band för att spänna runt handleden så hade kaskaderna runnit in i ärmarna. Lägg därtill att innermuddarna är av textil så förstår ni nog att hennes rymliga ärmar mer fungerade som vattenreservoarer än skydd.
Det blir till att ta fram symaskinen därhemma!

XM offshore

Lilllubban /Galtsröm

Jag vill avrunda med att varmt rekommendera den som ska passera Medelpads kust och söker ett fint strandhugg att angöra Lillubban. Det är en av två utsjöbryggor som SXK har i distriktet och den ligger helt skyddad innanför Galtström.
Förtöjning sker vid bojar och servicen består i ett torrdass i hyfsat skick och kanonfina grillplatser. SXK har dessutom jollar man kan låna om man vill ro in till fastlandet . Kanske för att besöka det gamla järnbruket eller ta en tur med det antika ångtåg som trafikerar platsen.

Lillubban