Fullkomlig långfarare HR50

Med sin nya 50-fotare har Hallberg-Rassy vässat sitt recept ytterligare. När många trodde att en ny modell från varvet i Ellös knappast kunde bli bättre än 57:an, kom Germàn Frers med ännu bättre proportioner, ännu mer innervolym och ännu bättre prestanda.

Tricket i Hallberg-Rassy 50 består ytligt sett i slankare förskepp, bredare akterparti och högre fribord. I själva verket resonerade man utifrån en önskelista, som Magnus Rassy skickade över. Trots att Frers har ritat alla Hallberg-Rassy sedan 45:an år 1988, blev svaret den här gången: Det går inte!

Samma durknivå i hela båten, utsikt i salongen, utsikt genom sidorutorna, i pentryt, i akterhytten och i förpiken var inte lätt att få till och resultatet kunde ha blivit en fyllig, kartonglik båt. Men Frers är den han är, hans känsla för design är svårslagen och den som är svag för linjer ser hur förskeppet är smalare, grundare, mer utdraget och att linjerna är rakare/snabbare än någonsin förr.  Vitsen är än mer kraft genom sjö och en slörförmåga nästan som i prestandabåtar. Frers och varvet arbetar i en sorts symbios och erfarenheterna från Frers designs åt andra varv kommer på köpet.

Likväl finner finns skillnader mot exempelvis Swan 48. Deplacementet är större, kölvikten och stabiliteten likaså och friborden högre. Inriktningen på cruising betonas också av att segelytan är balanserad för vad båten är till för och 50:an tar begreppet långfärd ytterligare ett steg. Vilket tilltalar de allt fler yngre, som beställer båt hos varvet, de får mer segling än de anar och väntar sig.

För att visa hur långt man kan driva idén om långfärdsprestanda, fick första 50:an kolfibermast, hydrauliska liksträckare, rodrigg -  och hör och häpna -mast-jack. Med hydraulik pumpas mastfoten upp och ger en riggspänning värdig en TP 52.

Seldén har gjort riggen, mätt vad kolfiber gör mot aluminium och uppger att mastvikten blir nära 40 procent lägre. Varvet lämnar inte ut mastvikten för 50:an, men väl för 57:an, där en kolmast väger 285 kg mot 400 kg för en alumast. Vad 125 kg viktminskning betyder 25 meter upp, går lätt att föreställa sig i form av mindre gung i sjö och större rätande moment.

Prestandaroade kan dessutom koppla loss fallen, minska riggvikten ytterligare på långa etapper och minska nötningen på blocktrissor och fall.

Alla båtar klarar inte mastjack, rodrigg, styv mast och stumma segel. Stor vridstadga i skrovet, stum rigg, lättgående roder finns dock här, plus tilltagna dimensioner varför sannolikheten för mastbrott och roderhaveri, känns obefintlig eller i varje fall liten och mindre än på många andra märken.

Med en Hallberg-Rassy 50 kappseglar man knappast, men jag fann att båten är stum och vridstyv. Utan tvekan känns att den klarar kaxig segling, är skönt solid och tyst. En byggkoll visar varför, limmade långa skrovbalkar, stålmastfot, mast genom däck, tilltaget laminat. Vinylester ytterst, genomgående ISO-polyester, PVC som distansmaterial och solitt laminat i kölstråket är tradition på varvet.

Igen skiner Frers förmåga genom, hans insikter har skapat ett ännu starkare, stummare och snabbare skrov än i gamla modeller som HR 53/54. Likväl har varvet inga planer på vakuumlaminat. Man har testat, funnit att tidsåtgången ökade och att det blev mycket spillmaterial. En Hallberg-Rassy är tung och tålig och låg vikt är inget självändamål, passar inte konceptet.

”Knappsegling” är varvets etikett på att allt sköts på rorsmansplatsen: Uthal och inrull av storen, kicken, Furlexen, Code-seglet, bog- och akterpropellern, ankarspelet och elvinscharna till focken och storen. Det enda du behöver göra är att släppa fockskotet i slagen.

Segling med 50:an är med andra ord superenkelt och 21 ton båt går att hantera själv eller på två. Gastar behövs för sällskaps skull, för att ta in fendrarna och stuva tamparna.

Även Hallberg-Rassy 50 kan förses med dockningssystem, där bog- och akterpropeller trycker mot eller från en kaj medan kapten kliver iland, lägger fast och går ombord igen. Nästa steg kanske blir manövrer med fjärrkontroll som på yachter.

Man kan tycka att gammalt kunnande som att reva, beslå segel och köra på spring går förlorad med automatiken. Men gamla vanor går snabbt över och en oanad fördel är att kunna anpassa segelytan och slippa kämpa med långa revlinor.

Inredningen i Hallberg-Rassy 50 är stor utan att kännas ödslig. När du kommer ner hamnar du en bit in i salongen, inte nära huvudskottet som på alternativ, har durken i samma höjd även i pentryt, fåtöljer med bar om babord, ovalt salongsbord och kortsoffa i mitten. Traditionellt kartbord om styrbord gillas för känslan av skepp. Det långa standardpentryt i gången till akterhytten är i samma nivå som salongen och eliminerar snubbel.

Induktionsspis, mikro, diskmaskin, kylskåp, dubbla frysar och mycket plats för storhandlad proviant gör att man kan brassa färsk skaffning åt en långresebesättning varje dag.  Alternativt kan 50 ha sjömässigt U-pentry om styrbord. Flera andra layouter går att beställa.

Akterhytten är som en svit med stor mittkoj, toalettrum med duschhörna och svängrum. Ett litet bord ger avskildhet för att sköta sina kontakter.

Ett lyckat grepp är att masten står längre bak än förr och att den gömts i en garderob vid huvudskottet. Större fock är poängen och bredare passage till förpiken.

En gästhytt framför skottet och en fin förpik med mittplacerad koj, utsikt genom sidorutorna, skapar yachtkomfort. Det enda jag saknar är sjökojer. Att ligga i aktergången, som Sveriges mesta långseglare gjorde över Sydatlanten, känns otidsenligt. Nerfällbara plywoodskivor som på en gammal Swan behövs.

Sittbrunnen fungerar utmärkt med bra framåtsikt, dubbla rattar i avvägd höjd och behagligt sittdjup. Samma kluriga benstöd som på 64:an och 57:an gör att man sitter bra även vid krängning. Tak i meningen hardtop är extra och ett arv från Rasmus, som ger skydd mot sol och välkommet vindskydd. Man har även gjort ett kort kapell som kan vara uppe under segling.

Visst störs sikten av vindrutan, sprayhooden och taket. Men igen – komforten vinner och på en Hallberg-Rassy överlåter man gärna styrningen till autopiloten och kurar under sprayhooden.

Snickerierna är flotta, utan designöverdrifter. Ljus ek är alternativet till Khayamahognyn och lättar upp känslan ombord. Som vanligt är passningen i hörn, mot däcket, skotten och skåp perfekt, då allt måttsätts på varvets ritkontor och överförs till femaxliga fräsar. Produktionstiderna är hemliga, men kortare än många föreställer sig. En rundtur i produktionen visar på en del rationella och snillrika metoder – exempelvis det förmonterade teakdäcket.

Inte heller lämnar varvet ut antal båtar i order, bara att man utnyttjar arbetstimmarna maximalt och planerar så att varje båt levereras i tid. Vid mitt besök rådde två års väntetid på en ny båt och bokningsläget var ännu bättre än 2021, trots alla inställda mässor under pandemin.

Mitt test av Hallberg-Rassy 50 skedde i lätt vind och gav egentligen bara måttlig seglingskoll. Magnus Rassy har förstås kört båten i frisk vind, anser att den svarar bra, är känslig på styrningen och ligger lätt på rattarna. Min koll stammar närmast från 57:an och 64:an och gången känns likartad.

Stabiliteten är lyckad, 50:an stannade inte i den lätta brisen utanför Gullholmen, trots skrovets volym och våta yta. Frers har utvecklat linjerna ytterligare från 57:an genom något kortare och slankare köl och smalare, grundare förskepp. 7,4 knop i 6 m/sek med 45 graders vindvinkel är vad vi nådde när vinden ökade till 6-7 m/sek.

Underverk sker med Code-seglet som sätts med extrasnabb elektrisk Furlex . I 6 m/sek är båtfarten med 110 – 120 grader vinkel fina 8 - 9 knop.

Sättning sker på piedestalen, där skotning och slack också sker. Även rullstoren har knappkontroll, varför barnsligt enkel segling är en naturlig reaktion.

Mindre begeistrad är jag i att 50:an saknar kontakt i styrningen. Detta tar en stund att vänja sig och om man inte vill instrumentsegla, styr autopiloten bättre.

Efter ett par timmar var det dags för lunch, rullade in seglen, i en lävik fällde vi ankaret från styrplatsen och startade elverket. Magnus fiskade upp mat från frysen och serverade lunch som om vi var iland. Inget muller eller bludder från elverket, sade att ljudisolering och installation är mycket välgjort.

Ifråga om teknik är det värt att studera motorrummet på Hallberg-Rassy 50. Varvet sätter en ära i att man kan gå in, ha elverk, värmare, pumpar här.

Lika lyckad är räckvidden, som tack vare 1000 liter diesel är 150 timmar/900 M i sex knop/ 1 500 varv. Vilket kan behövas, då svaga vindar är vanligare än hårda på överseglingar. Kraften med 110 hk räcker mot sjö och ström och överväxeln minskar propellerljudet.

Som båt är 50:an flott utan att kännas överdådig eller imposant. Priset på ca 20 miljoner toppad, ligger under närmsta alternativet och sett till utstrålning/image är Hallberg-Rassy 50 en båt mer att vara med än att synas i. Ovanpå allt seglar den väl, VPP antyder att denna Hallberg-Rassy åker ifrån andra tunga 50-fotare och att 10-knopsvallen ligger inom räckhåll på slören.

Curt Gelin