Kustbevakningen räknade tio miljoner fel

Riksrevisionen har granskat Sjöbasis (Sjöbaserad informationssamordning), ett system för samordning av sjöövervaknings- och sjöinformation för flera myndigheter.  Kustbevakningen har ansvaret att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation och förmedla informationen till berörda myndigheter, vilket bland annat görs genom Söbasis.

Upphandlingen av Sjöbasis år 2005 (systemdesign med option för utveckling) och 2006 (utveckling), resulterade i ett avtal med en extern leverantör om leverans i april 2008. Leveransen skedde dock först 1 juli 2009.  Kustbevakningen hade vid utgången av 2009 överskridit den ursprungliga budgeten, som fastställdes år 2005 och var på 29,6 miljoner kronor, med 32 %.

Skälen till att projektet blev avsevärt dyrare än planerat är:

• orsaker utanför myndigheten, som till exempel att KBV i arbetet med Sjöbasis är beroende av andra myndigheters system,
• brister i projektplanens realism, uppskattning av tid och resurskalkylering från både myndighetens sida och leverantörens sida,
• kostnadsökning med 7,3 miljoner kronor vilket huvudsakligen är kostnader för utökad omfattning av hårdvara och funktionalitet jämfört med ursprunglig kravspecifikation,
• kostnadsökning med 2,2 miljoner kronor vilket är kostnader för antalet acceptanstester som blivit flera, dvs Kustbevakningen har fått lägga mycket mer tid på dem än planerat, samt
• förseningar av Sjöbasis som helhet både från leverantörens sida och från KBVs sida.

Kustbevakningen byter kaj

Måndagen 31 januari startarde bygget av en ny Kustbevakningsstation i Lysekil. Under våren kommer Lysekils kommun att bygga den nya stationen ute på Grötökajen. Flytten från Kungshamn är ett led i förberedelsen för att ta emot det nya större miljöskyddsfartyget KBV 032 till västkusten. KBV 032 levereras årsskiftet 2011 – 2012 och kommer att ersätta det nuvarande miljöskyddsfartyget KBV 050.

− Etableringen i Lysekil är en satsning för framtiden. Det är en långsiktig operativt hållbar lösning för våra behov och de krav som ställs på vår verksamhet, inte minst vid miljöskyddsoperationer, säger Jan-Bertil Siljevall, stationschef i Kungshamn.

I Lysekil finns gott om plats vilket är en stor fördel bland annat vid miljöskyddsoperationer och där finns en skyddad förtöjningsplats KBV 032.

Benämningen kombinationsfartyg innebär att fartygen ska tjänstgöra som miljöskydds- och övervakningsfartyg med alla de uppgifter som Kustbevakningen har i dag; t.ex. sjötrafik- och miljöövervakning, gräns-, fiske-, tull- och polisiära kontroller till sjöss.

Fartygen är avancerade miljöskyddsfartyg och kan ta upp och lagra 250 m³ olja i egna tankar. De är också väl utrustade för sjöräddning i alla väder. Fartygen har bland annat en rescue-båt placerad på en ramp i aktern, och har möjlighet att bekämpa bränder till sjöss och i hamnar. Den operativa förmågan blir väsentligt större än den hos dagens miljöskyddsfartyg.

ABBA-Björn bygger ut Västerviks gästhamn

– Få projekt har engagerat mig så mycket som det här. Jag jobbar lite varje dag med detta. Det känns viktigt då Västervik är min gamla hemstad, säger Björn Ulvaeus.

tuff insegling

I fem meter höga vågor tog sig Ian Sloaniland med sin 14 meter långa katamaran iland i Australien.

http://www.youtube.com/watch?v=qp9WvZzxdR8

bornholm på håret

http://www.youtube.com/watch?v=aBsA3wa5OGE

Hamnarna på Bornholm kan vara besvärliga när det blåser. När den här Delphian i slutet på september tog sig in i Svanekes hamn var det på håret att de klarade att ta sig in mellan pirarna.

Ryssundet åter öppet 

Nu är det fritt fram för passage genom Ryssundet mellan Utö och Rånö – en välkommen nyhet för båtfarare i södra Stockholms skärgård som vill undvika en guppig färd över havsfjärden Mysingen. Det 400 meter långa sundet som nu muddrats till ett djup av 2,5 meter är nu åter framkomligt.


Ryssundet är en urgammal farled. Enligt en gammal sägen blev delar av den ryska galärflottan sommaren 1719 fast i Rånösundets norra del och tvingades gräva en kanal för att ta sig ut, därav namnet Ryssundet. Landhöjning och igenslamning har med tiden gjort sundet allt grundare. En mindre muddring gjordes för 50 år sedan, men den muddring som nu genomförts är betydligt mer omfattande och gör vattenleden inte bara tillgänglig för fritidsbåtar utan också för marinens båtar, yrkestrafik och för eventuell framtida reguljär båttrafik mellan Nynäshamn och Utö.


– Bredden på den muddrade kanalen som grävts genom sandbotten är 10 meter. Vi har placerat timmerpålar var 50:e meter utmed kanterna så att båtfararna håller sig inom den muddrade rännan. Ensmärken har även satts upp på Ålö för att kunna hålla rätt kurs vid genomfart i rännan, säger Skärgårdsstiftelsens Björn Hedbeck, som svarat för den tekniska utformningen.