Curres blogg:

Håkan Södergren om innerliners.

Med anledning av debatten om innermoduler i båtar sade Håkan Södergren vid ett tidigare tillfälle att sådana inte duger. Men han vill modifiera uttalandet för att undvika missförstånd och har även formulerat tre längre artiklar på ämnet båtkonstruktion.

Innerliner kontra olika inlaminerade balksystem.

“En vanlig metod i storproduktion är en kombination av innerliner och ett balksystem. Metoden har fått kritik eftersom det finns båtar där innerlinern inte har dimensionerats eller konstruerats för att utgöra en konstruktiv del av båten, utan mer en inredningsenhet.

Denna metod kan dock, rätt utförd, vara alldeles utmärkt. Fördelarna är att de längsgående balkarna vanligtvis blir högre och styvare än med alternativa inlaminerade balksystem. Dessutom minskar båtens totalvikt på grund av färre konstruktionsdetaljer.

Metoden minskar även kostnader genom att tid sparas och är definitivt användbar om konstruktionen är rätt gjord.

Dock ska erkännas att i de kända fall av brister i konstruktionen som har skapat problem, så är metoden med innerliners högt representerad.

Sammanfattningsvis är båda systemen bra beroende på utförande, konstruktion och materialval. Det som dock oftast felar, är just hur konstruktionen är utförd. ”Secondary bonding”, inlaminering eller limning av de olika balksystemen, är det vanligaste problemet, eftersom vidhäftningen knappast kan kontrolleras. Här är man hänvisad till att lita på tillverkaren.”

Håkan Södergren

Egenkontroll enkel medicin

För den som vill ha koll på om egna båten med innerliner är stark, och om vidhäftning råder mellan innerliner och skrov, är ett besök på Vindö Marin på Orust att rekommendera. Där gör Björn Kempe och hans mannar säkerhetsanalys, nota bene inte en besiktning. De lyfter båten, ställer ner den försiktigt så att du kan se om botten buktar in bakom kölen och lyssna efter knak invändigt.

Om inget syns eller hörs, är båten stark. Annars är Björns råd att förstärka båtens botten. Men att bekosta sådant själv blir dyrt och enligt Björn föredrar de flesta att segla vidare.

Besök på reparationsvarv ger djupare insikter i ämnet för och nackdelar med innerliners. I Stockholm är Plastskador och Montage i Svinninge stora på reparationer och även Arne Olsén i Haninge har koll. I Göteborg är Steve Olsson i Billdal ledande.

Men inte bara grundstötningar kan vara ett bekymmer med innerliners. I rapporten om den förlista First 40.7:an nämns innerliners, som saknade vidhäftning mot ytterskrovet på fyra undersökta exemplar och vittnesmål från ägare sade samma sak.

Även ägaren till en 50-fotare av samma fabrikat kan vittna om att innerlinern sprack vid hård segling. Han lade ut bilder som bevis. Från varvet fick han material till reparationen. Av detta kan man, som Håkan Södergren, dra slutsatsen ”konsumenten är hänvisad till att lita till tillverkaren.”

Förmodligen finns många som kan berätta, men inte vill för att inte sänka sin båts rykte och värde. De som vet är besiktningsmän, som spontant kan säga att ”B är bra och H rena skräpet.” Men att säga samma sak i tryck, går inte, de vill inte peka ut märken.

En av dem anser att fallet med First 40.7:an inte ska förstoras. ”Ett specialfall på grund av dåliga reparationer.” har de meddelat oroliga köpare.

Motsatsen till innerliners är inlaminerade balkar. Som på Håkan Södergrens Swedestarbåtar, på Najad, Hallberg-Rassy med flera kvalitetsbyggen.

Eftersom det tar tid att bygga bra och ta till dimensioner, kostar båtarna mer än ett rationellt storvarvsbygge. Den gamla regeln gäller: ”du får vad du betalar för”. Oavsett om du vill slå till på en fransk, tysk, svensk eller dansk båt.

Och ska du anlita besiktningsman, så ta referenser på vederbörande oavsett vilken organisation denne representerar. Viktigast är att han är oberoende utan tidigare kopplingar till ett segelbåtsvarv.

Det finns också röster som anser att man inte ska skrämmas och inte publicera rapporter som den om Chieki Rafiki. Samt säljare, som säger att köpare backat ur när de läst att innerliners inte duger.

Det uttalandet från konstruktör Södergren ska som sagt inte tas ordagrant, utan att de duger förutsatt att de görs riktigt. Vilket inte alltid är fallet. Senaste fallet är en tysk prestandabåt, som en känd besiktningsman synade i våras och kritiserade, men bara informellt.

Exakta erfarenheter är svåra att komma åt, men utan press ändrar varven ogärna. Vilket kan bli fallet med ett varv, som ska ha stämts för brister på en 57-fotare, När dom faller eller om förlikning sker, kommer utlåtandet att publiceras på detta forum.

Under tiden – läs Håkan Södergrens artiklar på hans blogg eller köp boken Principles of Yacht Design av Lars Larsson och Rolf Eliasson. Och gå på en av deras kurser i höst.

Curt Gelin