När allt fler nu kritiserar Sjöfartsverket för att de ger ut nya sjökort med betydligt sämre sjökortsdata, så tjänar samma verk pengar på kritiken.

Svenska Kryssarklubbens tidning På Kryss har betalat ett par tusen kronor och Skärgården har fått en räkning på 1 545 kronor plus moms. Allegroklubbens tidning har stoppats i avvaktan på publiceringstillstånd från Sjöfartsverket.

På sin hemsida talar Sjöfartsverket om att det kostar att avbilda deras sjökort. Men de nämner inte paragraf 22, citaträtten.

Hur får man bra mobilteckning på båten, reder Mikael Ryking ut här:

Kort om operatörerna I Sverige. Net1 har sjukt bra yttäckning i Sverige men inte den bäst utbyggda kapaciteten. Jag har varit med och byggt upp den operatören som chef för radionäten, men den grundläggande strategin att i steg 1 bygga enorm yttäckning (95% av ytan i Sverige, Norge och Danmark) genomfördes medans när det var dags för steg 2 att bygga ett högkapacitetsnät – ja då fanns naturligtvis inte pengarna. Så ett nät som 2010 var landets snabbaste blev omsprunget och idag för en tynande tillvaro ägda av Teracom. Net1 kör på 450 MHz-bandet i Sverige.

Dessa båda 50-sidiga A3-kort över ytterskärgården kan Hydrographica för närvarande inte publicera på grund av Sjöfartsverkets utdragna tillståndshantering.

Nu stoppar Sjöfartsverket Hydrographicas specialmätta båtsportkort för Stockholms yttre norra skärgård. Samtidigt ger samma verk ut nya båtsportkort med nya falska grund och felaktiga djupsiffror. Konkurrensverket har börjat titta på frågan och träffade i dag represententer för Hydrographica, men har ännu inte öppnat något formellt ärende.

- Förr tipsade vi Sjöfartsverket om en massa grund som de inte hade hittat, säger Lars Granath på Hydrographica när jag ringer upp för att höra vad han tycker om korten som Beppe Backlund och Jonas Ekblad har dissat.

- Men nu lägger de in falska grund i de nya sjökorten.

Samarbetet mellan den statliga myndigheten och fritidsbåtuppstickaren vad gäller sjökort tycks ha sjunkit till noll.

Nu börjar allt fler engagera sig mot Sjöfartsverkets nya sjökort, där massor av ankarvikar i skärgården plötsligt har grundat upp i mörkblått, mindre än 3 meter djupt. Trots att de fortfarande är seglingsbara. Så här skriver Beppe Backlund i en inlaga:

I en tidigare skrivelse till Sjöfartsverket gjorde jag en "orosanmälan" över vad som hänt och håller på att hända med våra sjökort över skärgårdarna. I en artikel i På Kryss (novembernumret 2021) visade journalisten Jonas Ekblad några exempel på områden i skärgården, som med de nya korten som sjöfartsverket håller på att ta fram, plötsligt blir oåtkomliga. Jag ställde några frågor angående detta till sjöfartsverket och fick svar. Sjöfartsverkets handläggare rundade skickligt mina frågor och lämnade mig i ett ännu större bryderi. Jag anmodades att komma med exempel på områden där jag tycker att det blir en försämring med de nya korten.

Ibland stöter man på dom. Dom som har en dröm, en ide….en vision. Ingenting verkar kunna stoppa en drömmare som har verktyg, ideèr, kunskap och ambition nog att genomföra sitt projekt.

Jag blir lika glad varje gång. Av människor som Yrvind och Renè. Människor som lever utanför en box.

Renè vill resa runt jorden med en farkost som kan ta honom över både land och hav.

Tanken var att kunna bjuda på bildspel från Hafsorkesterns jordenruntsegling på vårens båtmässor. Men nu har Omikronskiten slagit till och slagit igen portarna både i Göteborg och Stockholm.

En ny svensk uppfinning, eller kanske snarare en återuppfinning håller på att se världens ljus i Las Palmas på Gran Canaria. Det är vindrodret Hurrivane, byggt för att klara orkaner.

- Jag tog hem en offert på vindrodret Hydrovane och blev störtförbannad, berättar ensamseglaren och ingenjören Håkan Sagerkrans. Det skulle kosta 80 000 kronor med alla tillbehör.

Här hemma i Sverige lägger vi ofta till mot en klippa, med ankaret i aktern. Men i resten av världen ankrar man på svaj, om man inte vill ligga i en marina. Magnus Lindén har seglat där ute och i Boken Bortom Horisonten, delar han med sig av sina långseglingserfarenheter. Som ett smakprov publicerar Sittbrunnen hans ankringstips.

Ibland händer att båtar bara lämnas vind för våg. Senaste exemplet är en First 456 som parkerades i somras vid gästbryggan i min hemmahamn. Sedan ett par veckor har den flyttats av hamnen till en annan brygga i hopp om att den som äger denna en gång pampiga prestandabåt, ska höra av sig och flytta sin båt. Men icke, vederbörande går inte att få kontakt med och nu ligger ”Decision” snart infrusen med oro för att den ska sjunka. Enligt hamnchefen gick båten på grund i somras och ska få botten reparerad på Svinninge Marina om den bara bogseras dit.

Aina Florin kom att bli min bästa och närmaste gast på resan runt jorden. Meningen var att hon skulle mönstrat på i Frankrike för sista etappen hem till Sverige. Men masthaveriet och den jävla skitcancern satte stopp för det.

Jag är glad för de många seglingar vi fick tillsammans. Må hon segla vidare i frid och i varma vindar.

Nu går de ihop igen, Hallberg Rassy och Sweboat. Nästa år. Och i Stockholm blir det åter flytande mässa mitt i stan.

Sedan 1993 har Hallberg-Rassy arrangerat Öppet Varv i Ellös och gjort mässan till ett givet utflyktsmål för segelbåtsfrälsta. Efter en blygsam start har arrangemanget växt till Skandinaviens största segelbåtsmässa och till boch med 2016 var Sweboat med som arrangör. Men på årsmötet 2017 beslöt Sweboat, efter massivt tryck från lokala båtföretagare, att starta Marstrand Boat Show samma helg som Öppet Varv.

Martin Strömberg satsar nu på att bli europamästare i nya klassen Double mixed Offshore, tillsammans med Linnea Floser.

Linnea och Martin är nu på plats i Genua för den första etappen och håller som bäst på att lära känna båten, en Figaro 3 som tillhandahålls av arrangörerna.

- Vi har inte seglat denna här båten tidigare, så vi är ödmjuka inför detta race, säger Martin. Vi siktar högt men inser också att vi har en bit upp till exempelvis de franska seglarna som ju har en helt annan erfarenhet och organisation omkring sig. Vi är oerhört ödmjuka inför uppgiften, vårt mål är att utvecklas och börja bygga en satsning på längre sikt.

- 5NM från Tanger, ca en timma med motor, så hör jag hur min rattautopilot bara skriker som om den blev tvingad åt fel håll. Jag kastar mig upp för att lossa spärren på den och börja styra för hand. Hinner tänka det måste ha varit ett fisknät, gör några rörelser med ratten för att känna om det var något runt rodret. Då hugger det tag i hårt i ratten så jag nästan tappar greppet, då ser jag fenan och hinner tänka fan det är inte sant, stänger av motorn och rusar ner för att stänga av all ström.

Det berättar Henrik Ericsson (47) som just mötte späckhuggarna i Gibraltar sund. De förstörde rodret och anföll S-drevet. Nu vet han inte om han ska kunna ta sig till Kanarieöarna med sin Boström 31, SV Cordelia. Försäkringsbolaget vill inte vara med i Afrika.

Språket är det som starkast avgör vilka som är vi och vilka som är dom. Vem som är främling hör man så fort den öppnar munnen. Så det kan användas för att hata. Men också för att älska. Det finns ett språk som skapats bara för att skapa gemenskap mellan jordens folk, eller i varje fall Europas och kanske Amerikas; Esperanto. Det språket kokades ihop på de vanligaste orden i ett antal språk, för att alla skulle kunna förstå så mycket som möjligt. Målet var världsfred, när alla änniskor för- stod varandra och slutade slå ihjäl varandra.

Esperanto blev aldrig någon hit, utanför entusiasternas skara. Och människorna fortsatte att slå ihjäl varandra. Men nautiskan har faktiskt slagit igenom, även om den har sina nationalistiskska dialekter. Den har skapats ur sjömännens behov av att förstå varandra ombord (on board). Besättningarna bestod ofta av sjömän från många olika länder som skulle hantera skeppet tillsammans. Men språket är också ett fackspråk och ett sjömännens fikonspråk för att skapa gemenskap gentemot landkrabbornas trygga och ibland fientliga värld.

Vinden ökar över 12 sekundmeter. Vi har två rev i storen och en tredjedel inrullad genua. Jag tar i för att rulla in den ännu mer. Då ser jag det otroliga. Hela seglet kommer bakåt och masten börjar luta.

- Mia, vakna! Skriker jag ner i ruffen. Vi tappar masten!

Ryggfenan på en knölval välver sig över vattenytan om styrbord och han dyker mot fören som en delfin. Ner under ytan just som vi tycks krocka och vi ser därnere över babords reling när vi passerar.

Vi har då kommit halvvägs till Azorerna i krypfart genom det azoriska högtryckets lätta vindar. Sen får vi starkare vindar och måste slutligen bottenreva för att inte komma in före gryningen i hamnen på Horta.

Vid midsommartid var Northern Light i form med ny mast, nya segel, ny botten, nya beslag.

12:an Northern Light har den gångna vintern fått en rejäl överhalning på Vindö Marin med nåtlimning, nya förstärkningar, breddad sittbrunn, ny ratt , nya beslag och en bättre begagnad mast. 

Lasse Molse berättar om läget:

- Vi hade tänkt börja segla på våren, men beräkningsarbetet med förstärkningarna, har tagit mer tid än väntat, nu när vi har skaffat en ny mast och fått starkare skrov. Samtidigt är skrovet ännu inte torrt nog för att målas. Nu blev det att kunna sjösätta runt midsommar och segla till Marstrand, som på nytt blir vår hemmahamn.