Sedan dopet i somras har bygget av Sjöräddningens kanske mest avancerade båt hittills pågått för full vid Swede-Ship varvet i Djupvik på Tjörn. Båten, döpt till Mai Rassy, är resultatet av makarna Mai och Christoph Rassys generösa donation plus en mängd input från de som använder SSRS båtar. Nyligen fick jag chans att ta del av en del av allt nytt på första exemplaret i nya Hallberg-Rassy klassen.
Tack vare flödesanalyser lika de som görs för racers och cruisers, har skrovet på Mai Rassy kunnat utformas för hög fart i vresigt väder.
Som seglare har jag alltid gillat att se de stora tunga sjöräddningskryssarna. Vid varje besök på Käringön har jag gärna strövat över till SSRS station för att njuta av linjerna och stilen på stöddiga Dan Broström. Sak samma när jag har kryssat i Möja Ström och sett Oscar Falkman ligga vid kajen, vit och välhållen. Dessa kryssare har för mig framstått som det yppersta vad gäller sjöduglighet med sina djupa skrov, höga förskepp, runda breda aktrar och starka språng.
Men idag är dessa biffiga båtar passé och ersatta av nya snabba, ändamålsenliga räddningskryssare. Skiftet kom efter färjekatastroferna på 1990-talet, då slutsatsen blev att hög fart var viktigare än storleken för att snabbt kunna nå nödställda. När Estonia gick under 1994, tog det 3,5 timmar för första finska sjöbevakningsbåten att nå fram med 14 knop i toppfart. Nya Mai Rassy gör 34 knop med sina vattenjetmotorer, är helt gjord för sjöräddning och kan ta ombord en mängd personer vid en massevakuering.
Vattenjetmotorerna på Mai sköts med joy-stick och ett intuitivt system kallat Interceptor Integrated Steering.
När den nya båten togs fram, ville SSRS få den förträfflig ifråga om arbetsförhållanden och bjöd in sina frivilliga sjöräddare att komma med förslag och synpunkter. Vilket har resulterat i bland annat den gummiupphängda styrhytten, som ska dämpa smällar när man kör mot hög sjö. Dessutom har operatör, navigatör insatsledare och två frivilliga var sin stötdämpad stol, som ytterligare förbättrar förhållandena ombord vid undsättningar.
Hyttens bredd är maxad för att rymma en bårplats i hytten och ytterligare fyra nere i ruffen. Vilket i sin tur har medfört att skarndäcken, eller gångborden på fartygsspråk, är relativt smala och eftersom mantåg och fotlist saknas, undrade jag hur räddarna ska kunna röra sig på däck utan att riskera åka överbord. Varpå min värd, Lars Samuelsson, maritim ledare på SSRS, kunde peka på skotskenan längs hytten, i vilken man kan kroka fast och förflytta sig. Dessutom finns ett räcke på styrhussidan och ett föröver. Akterut har båten boxar för utrustning, som också går att greppa när det rullar.
Flush skarndäck, men räcken och skotskena på ruffsidan finns.
Förarplatsen är nästan som på en Airbus med tre stora skärmar, en för radar, en plotter och en för mörkerkameran. I enlighet med dagens toppteknik kan informationen läggas över på varje skärm för bästa koll på läget. Särskilt nöjd är Lars Samuelsson med att donationen har räckt till den dyra mörkerkameran och över att utvecklingskostnaderna har rymts i 15 miljonersdonationen. Det innebär att nästa båt i klassen kan byggas till en lägre kostnad. I egenskap av SSRS medlem, men också som seglare intresserad av byggteknik, får jag veta att skrovet på Mai Rassy är gjort i vinylester och E-glas på en kärna av Divinycell även under vattenlinjen för att hålla ner totalvikten på båten.
1 800 meter elkablar går åt för all elektronik, som är mindre än vanligt på båtar för tuff tjänst enligt installatörerna.
Lars Samuelsson, SSRS martime ledare, är stolt över nyheterna ombord, bland annat den gummiupphängda överbyggmaden.
Ännu intressantare finner jag det vara att Sällskapet har tagit hjälp för att få skrovet att göra lite svall och ändå gå bra i sjö. Spetsföretaget Profjord har kört CFD-analyser, vilket är samma metodik som konstruktörer av nya racers och cruisers använder.
Även om jag inte kan motorbåtar lika bra som segelbåtar, ser jag att Mai är skarp fram, har låga fribord, långt uppdraget längsgående slag, ett dito strax ovan vattenlinjen och rejält djup V-form i aktern. Längden i förhållande till bredden ger mig intrycket att båten kommer att skära genom sjö bättre än SSRS kortare båtar. Simuleringar har därtill visat att båten är självrätande.
Ruffen blir ljus med visst trim av trä. Notera gummijupphängnigen.
På min fråga om motivet till vattenjet med tanke på möjligt förlorat vattenintag i hög sjö och sådana systems mindre bra kurshållning, svarade Lars Samuelsson att man vill kunna gå in på grunda vatten, manövrera precist och att intuitiv styrning och automatisk kontroll av trimmet finns installerat. Det sista heter Interceptor Integrated Steering på fackspråk och som en följd finns bara joy-stick för att köra Mai.
Sveriges troligen smartaste räddningskryssare väntas vara fullt färdig i början av december. Efter provkörningar är turen tänkt att gå till Ellös och ta med bragdmannen till båtbyggare Christoph Rassy och hans klippa till maka Mai. Efter det är det min tur, jag hoppas på en sydvästlig kuling, ta mig ut till Käringön och känna på hur det är att åka i hög fart när få andra skulle vilja möta Skagerraks kraft.
Curt Gelin
Läs mer på www.ssrs.se
Data
Längd 15,70 ,
Bredd 3,90 m
Djupgående 1,00 m
Vikt 15 ton
Motorer 2 x Scania 650 hk
Toppfart 34 knop
Byggare Swedeship
Byggkostnad ca 15 MSEK
Och sedan Lägg till på startskärmen.
