Sittbrunnen
Allt om segling och båtliv
Boken om Team SCA, "Journey of Change - Women Pushing Boundaries" har släppts på bokmässan i Göteborg. Boken handlar om den helt kvinnliga besättningen i Team SCA och deras äventyr under Volvo Ocean Race 2014-2015.
Boken släpptes vid en pressträff på bokmässan, där besättningsmedlemmen Annie Lush, onboard-reporter Anna-Lena Elled och författaren till boken, Yvonne Gordon, var närvarande för att tala om arbetet bakom boken samt historien om Team SCA.
Historien om Team SCA är fängslande och har inspirerat människor över hela världen. Med hundratals unika bilder och levande berättelser ger boken dig möjlighet att på nära håll följa laget genom två års förberedelser och hård träning samt nio månaders segling i en av världens tuffaste tävlingar.
Prisbelönta fotografen Rick Tomlinson och ombord reportrarna Anna-Lena Elled och Corinna Halloran har i bilder fångat det krävande livet ombord samt det viktiga arbete som bedrivs av SCA och Team SCA på land där fokus har varit att stötta kvinnor så att de kan delta fullt ut i samhället, både socialt och professionellt.
Trots att Anna-Lena Elled hade uppdraget att dokumentera livet ombord i video, stillbilder, ljud och text och förmedlade det till omvärlden var hon en mycket central kugge i laget. Inte minst med tanke på praktiska saker såsom matlagning, städning och ordning.
"Livet ombord innebar skarpa kontraster och abrupta förändringar" säger Anna-Lena. "Gång på gång konfronterades du med ytterligheter som du var tvungen att hantera på ett eller annat sätt. De tuffaste perioderna för mig var den första och de sista dagarna av en etapp. Tiden däremellan var bäst - en magisk känsla av att vara ett med det ögonblick, att det viktigaste var här och nu ".
Vad är ditt starkaste intryck av Team SCA?
"När jag ser tillbaka skulle jag säga vetskapen att allt är möjligt när du arbetar tillsammans som ett team" säger Anna-Lena.
Team SCA bildades 2012, då SCA meddelade att de skulle ställa upp i Volvo Ocean Race med en kvinnlig besättning, det första helt kvinnliga teamet på mer än tio år.
Beställ "Journey of Change - Women Pushing Boundaries" på Amazon
Jennie Gillander har skrivit kokboken ”4 veckor på sjön”. Baksidestexten berättar att Jennie var trött på traditionell båtmat och att hon ville laga riktigt god mat. Förutsättningarna är samma som på Jennies Carrera Helmsman: två gasplattor, grill och kylbox.
Hur det var med maten ombord innan Jennie mönstrade på vet vi inte men det här är en lyckad kokbok med bra mat.
Götheborg III är ett fascinerande projekt. Ett 1700-talsskepp som rekonstrueras, men också ett modernt säkerhetsklassat fartyg som kan gå på världshaven.
Götheborg III är också en spännande bok om detta äventyr, där man varken visste från början hur man skulle göra eller var man skulle få pengarna till det ifrån. Ändå gjorde man det, byggde ett skepp med gamla metoder, fick sponsorer att ställa upp så att man kunde segla till Kina.
Alf Tornberg har följt hela processen från GKSS tidning Seglarbladet och artiklarna har nu blivit en bok. En mycket initierad skildring som inte väjer för avancerade beskrivningar av hur 1700-talsriggen var konstruerad. Eller hur tolv finska älgar fått sätta livet till för linan från ratten till rorkulten. Ett styrsystem som till och med Sjöfartsverket godkände och som fungerade oklanderligt på resan till Kanton
En långseglares drömmar”Dra dit pepparn växer”, det låter inte så snällt kanske, men nu syftar jag på en boktitel av Micke Westin. Micke behöver väl för båtfolk ingen närmare presentation, men det kan ju nämnas att han varit chefredaktör för Praktiskt Båtägande och På Kryss, är skeppare i Sjöräddningssällskapet och inte minst en mycket erfaren långseglare så därför är det inte förvånande att han nu samlar sina erfarenheter och stora kunskaper kring hur du förbereder din egen långsegling. För handen på hjärtat, visst drömmer många av oss om Medelhavet, korsa Atlanten och kryssa i Söderhavet? Jag gör det och därför var det spännande att plocka upp ett nytryckt exemplar av boken från Barbalander förlag.
Sverige är världens barnsligaste båtland skriver Erling Matz och Carina Lernhagen Matz i en ny bok. ”Lust och nöje” heter den och är utgiven av Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Svensk nöjesbåtshistoria börjar med en präktig grundstötning. Året är 1680 och kung Karl XI och hans unga drottning Ulrika Eleonora är ute och nöjesseglar men brakar på Stora Leran i Södra Björkfjärden i Mälaren. Grundet består inte, trots namnet, av lera utan av klappersten. ”Två hovjungfrur skadar sig illa” står det i en samtida rapport. ”Och allt som finns ombord blir fördärvat.”
Danske kung Kristian V skrattade så det hörs ända till slottet Tre Kronor i Stockholm. ”Svenska sjömän är bara bönder doppade i vatten.”
Men det blir bättre. Första essän i boken har rubriken ”Barnsligt båtliv” och illustreras av ett foto från 1950-talet. En ung mor byter blöja på sin lilla knodd. Platsen är sittbrunnen på en gammal träbåt. Bordet är rangligt, båten är trång och tygblöjor hänger på tork på sittbrunnssargen. Ändå andas allt harmoni.
Sverige är världens barnsligaste båtland, konstaterar författarna och förklaringen är naturlig. Inget annat land har en så båtvänlig kust. Både på ostkusten och västkusten finns en skyddad skärgård. Den gör båtlivet enkelt. Inget tidvatten, inga strömmar, ingen öppen havssjö och tiotusentals skyddade vikar. Allt skapat för enkelt familjeliv i små båtar.
Till det ett överraskande konstaterande i boken: Svenskt båtliv har varit feministiskt i 150 år. Redan 1867 fick kvinnor rösträtt i Göteborgs Kungl. Segel Sällskap. Det var mer än femtio år innan Sverige införde allmän rösträtt för kvinnor 1919. Det kungliga segelsällskapet i Stockholm, KSSS, var också tidiga. Där fick kvinnor rösträtt 1896.
Men boken berättar inte bara om svenskt båtliv. En essä handlar om Albert Einstein. ”Albert älskade livet i båt” skrev hans vän Max von Laue, nobelpristagare liksom Einstein. Men Laue konstaterade också: ”Albert saknade helt förmågan att se segling som idrott”.
På en bild i boken ler Einstein lyckligt. Med naken överkropp sitter han till rors på sin lilla segelbåt ”Tümmler” (Tumlaren).
Einstein lärde sig segla i tonåren på Zürich See och fortsatte efter landsflykten från Tyskland 1933. Navigera vägrade geniet att lära sig och gick därför ständigt på grund i de nya seglingsvattnen i Connecticut norr om New York. ”Relative Tide and Sand Bars Trap Einstein” skrev kreativa rubriksättare i New York Times sommaren 1935.
I boken får vi också veta att Sveriges mest framgångsrike båtbyggare genom tiderna, Christoph Rassy, lärde sig segla i Stanberger See i Bayern. Det var strax efter andra världskriget. Han hittade en bränsletank till ett amerikanskt bombplan, satte en mast på och började segla.
Astrid Lindgren får också ett eget kapitel. I början av 1960-talet köpte hon en segelbåt av sin förläggare Hans Rabén. Det var en Mälar 30:a döpt till Saltkråkan. Men Astrid var ingen riktig seglare. ”Hon var bara ute med båten några enstaka gånger”, berättar hennes dotter Karin. Ändå har båten blivit historisk. Den fick ge namn åt TV-serien med Tjorven, Båtsman och farbror Melker som säger ”denna dagen ett liv”.
Boken är utgiven av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm och är utsedd till museets årsbok 2014-2015. Den är i stort format med 240 sidor. Boken kan köpas på museet. Pris 250 kr. Eller beställas via e-post
Det här är deras egen pressrelease, jag kanske återkommer när jag eller någon annan intresserad läst den.
I Marstrand blir Holger mördad för att han försöker stoppa exploateringen av varmbadhuset. Visst är det lite på gränsen till trovärdigt, men det är väl själva naturen hos en deckare. Ann Rosmans seglande polis, Karin Adler gör det igen. Griper mördaren, men får inte helt till det med privatlivet, även om det går framåt. Samtidigt stiger spänningen mellan läkaren och träpatronsdottern i sekelskiftets societet.
{jumi [jumi/ann.html]}
Det tutade utav bara helvete när jag kom till Marstrand i helgen. Det visade sig vara ångaren Bohuslän som skulle lägga till med konung Oscar II. Sekelskiftesdagarna hade förändrat Marstrand, här gnäggade hästarna och damerna flanerade med sina parasoller mellan hamnen och societetshuset. Och vid Turistbyrån stod Ann Rosman och berättade om öns historia. De andra tjejerna som skriver skärgårdsdeckare, särskilt Camilla Läckberg, kan slänga sig i väggen. Mästaren är Ann Rosman, vars Mercurium jag nyss läst och fascinerats av. Även Porto Francos väktare är en historisk och spännande skärgårdsroman. Och nu stod hon här framför mig, så jag hängde med runt ön.
Det finns flera böcker om el ombord på fritidsbåtar. "Ström ombord" av Jon Winge har en bred ambition. Bra, tänker jag, nu ska jag se om den kan hjälpa mig att lösa de elproblem som jag har i båten. Men jag lägger snabbt den förhoppningen åt sidan. Det här är inte boken som hjälper mig.
Missa inte Martin Sundbergs "Båtpodden", som varje torsdag under sommaren publicerar en ny betraktelse från Stockholms skärgård. Från midsommar på Långarn har han tagit sin motorbåt till Utö, Ålö och talat med dagens Hemsöbor på Kymmendö. Allt illustrerat med bilder på Båtpoddens facebooksida.
Vilken segling och vilken historielektion! Jag får boken i min hand just när jag fått bekräftelsen på att den kommande eskaderseglingen till Finland och Estland är " i hamn".
Vita havet? Minsann, jag blir tvungen blänga på kartan som återfinns i boken, tack för det! Och på den ser jag att det snirklar några röda markeringar som markerar smala kanaler mellan landmassorna.
Otroligt vad mycket jag inte kan om den nära geografin i Österled, trots att jag är född invid den finska gränsen. Boken öppnar inte bara vattenvägar okända för många av oss utan också, framförallt, nya dörrar mot den gemensamma svenska och finländska historien.
Hon uppfyller en dröm – att segla till Antarktis. För att göra det bygger hon en båt. Boken beskriver hela resan, från början till slut.
Milo Dahlmann är en modig tjej. Man blir lätt imponerad av henne. På en undersköteske/sjuksköterskelön lyckas hon bygga en stålbåt på 33 fot och dessutom finansiera en segling till Antarktis som pågår under två år. Det är nog inte så många som skulle klara det. Dessutom seglar hon ensam en stor del av resan i vad som förefaller vara hård motvind hela vägen. Utöver det är båten oprövad eftersom det är en specialritad båt.
Jorden runt utan ångestSå här skrev tidskriften ”Till Rors” i en ledare våren 1965 ”Återblickarna på övervunna svårigheter göres med en humoristisk accent. Och de lyckligt och framgångsrikt genomförda etapperna noteras utan skymten av skrymt. De förefaller att vara själsfränder till den gamle klassikern Joshua Slocum; samma käcka framåtanda och välgörande humoristiska livssyn.”
Det skrevs med anledning av de spännande reseskildringar som Gunnar Dahlgren och Dag Ekholm skickade från alla världens hörn och hav på sin jordenruntsegling med Lunkentuss, en Knut Reimersritad båt byggd 1942, 8 meter lång och 2,93 bred.
Visst är det härligt, att få följa Lars Hässler runt halva jorden, från Marmaris i Turkiet via Dubai, Goa, Xiamen i Kina till Japan, Alaska och Kanada. Fantastiska dyk i Röda havet, Maldivernas atoller, 200 meter höga grottor på Borneo, fulla med fladdermöss och kalvande glaciärer i Alaska. Man får lite lust att anmäla sig som paying crew. Och det är väl det som är meningen med boken.
En modern sångbok innehåller en liten låda som spelar melodierna, en fågelbok en låda som sjunger fågelsången. Och en knop-bok ska förstås ha en medföljande knoplina. Två sådan har redan kommit ut i år, med varierande resultat. "Viktiga Knopar" och "Knoplådan" som också innehåller några vattensäkra knop-kort. Helt oumbärligt. Eller också inte....
Sjörapporten skildrar i text och bild de olika observationsplatserna runt vår kust som nämns i radions sjörapport.
Jag har precis slagit igen boken efter sista sidan och känner att även min resa är slut. Jag vill veta mer. När gör Maria sin nästa segling? Vad har hon lärt sig och hur han hon förändrats? Hur går det med pojkvännen Erik?
Vi har 128 gäster och inga medlemmar online
Det jag först slås av är fotografierna. Boken är full av vackra och stämningsfyllda foton, både fartfyllda och rogivande. De inspirerar och väcker en längtan efter att få komma ut. Texterna är också välskrivna och uppmuntrar till nya äventyr.