Janken:

Tussans sista kappsegling?

Jaja! Det är superduperlänge sedan jag visade ett livstecken på Sittbrunnen nu! Jag vet!
Men liket lever!

Jag anmälde Tussilago till en kappsegling i distriktet i somras!
En IF seglas utan större problem på två personer och jag litade på att min kära dotter skulle kunna ställa upp att segla Vindhemsregattan med mig men….
Jag minns inte vad som kom emellan?
Hon jobbade med både ditten och datten, är mitt uppe i en begynnande musikkarriär och hoppar emellanåt in som körsångerska i ett soulband där hennes sambo trakterar trummorna!
Ja, nånting kom emellan!

 Sonen tackade vänligt nej. Han hade väl förhinder eller var allmänt bekväm och några seglingskunniga kompisar som inte redan är engagerade på andra båtar… det har jag inte!
Nåväl!
Jag seglar singlehanded!

Båten var anmäld med reducerat SRS för shorthanded och utan undanvindssegel.

 Det blåste hyfsat vid starten.
Sisådär 5-6 m/s och jag hittade en kanonposition när den där jävla Banner 28:an kom ångandes för babords halsar rakt mot mig!
Inte ett tecken på att väja!
Fem sekunder före startskottet tvingas jag välja mellan att få en 28-fotare i sidan eller falla!
Jag valde det senare, svor som en vettvilling och den muntra besättningen i Bannern föreföll inte fatta att dom hade sabbat min start!
Protestflagg?
Nä!
Jag säger som ungdomarna nuförtiden…. ORKA!?!?!?

Starten gick således åt pipan
Jag låg efter direkt!
Att kryssa en IF-båt ensam i 6 m/s är ganska enkelt men….
Att kryssa en IF-båt ensam, snabbt och effektivt, i 6 m/s är näpperligen en smal sak!
Trimkänslig som den är så krävs ett aktivt hanterande av skotvagnen och även om genuan inte är gigantisk så kostar det på att vinscha hem den. Att min autopilot var i Tyskland på garantireparation gjorde inte saken enklare. Jag förlitade mig på en gummicord med knutar som enda styrhjälp!
Jag insåg snabbt att jag förlorade på de flesta konkurenter i varje slag. Missbedömde vinkeln mot första rundningsmärket och fick slå två gånger extra… med skotvagn, genua och hela midevitten.
Tre minuter efter rundning mojnade vinden och jag gled i snigelfart, utan spinnaker ner mot Raholmsgrundet!

Nu missbedömde Maxi 84:an rundningen av Raholmsgrundet och tvingades göra en extramanöver så då var jag ikapp den i alla fall!

Nu företog en halvvind mot nästa märke!
Eller… halvvind? Snarare ”Halvstiltje”!
Det blåste inte ett skit utan jag satt där och knaprade sesamkakor och bedömde huruvida jag skulle ta mig om Nepparen som låg i, det som skulle föreställa, lä!
Maxi 84:an hittade  en privat vindpust en bit ut på bukten och drog ifrån en smula men Nepparen gled längre och längre åt helskotta. Ström? eller? Jag vet inte men den hamnade väldigt fel i alla fall!

Förnedringen tog sin kulmen när X102:orna Tant Raffa, Makalös samt den förhatliga Expressen Skumpan (Håll utkik efter den i kommande Express-SM) mötte mig. Dom var redan inne på sista undanvinden mot mål! Deras skott kom redan innan jag rundat tredje märket.
Jag tröstade mig med korvsmörgås, Coca Cola och P1!

500 m från sista rundningsmärket kom vinden. 4-5 m/s, från ny riktning och jag kom ikapp Maxin, Nepparen hade hamnat helt fel och var uträknad. Nu började jag även få häng på Balladen från Fagervik.
Jag bestämde mig för att försöka passera såväl Maxin som Balladen på sista undanvinden. Dom hade heller inga undanvindssegel och jag tog faktiskt in på dom men kom aldrig ikapp!
Dom tog mig med några minuter!
Skit samma! Jag tar dom på omräkningen!
Sista Nepparen bröt!

Jaja!
Det var en trevlig dag men… Summa summarum!
Jag kom på plats 16 av 20 båtar!
Kanske t o m först i ”Dacronligan” och bästa (enda) singlehanded!

Njaä!
Den ständiga bristen på besättning gör nog att jag ska ompröva mina fortsatta eskapader på kappseglingsbanorna!
Det är för slitsamt när det blåser och för ensamt när det inte blåser!
Sannolikt var detta den sista kappseglingen för Tussan. I fortsättningen får hon nog nöja sig att vara en ren cruising-IF!
På med mantågen igen!

Eftersom jag gillar att kappsegla! Kickar på tävlingsmomentet och uppskattar gemenskapen i hamnarna så dök det upp en fråga på en Facebooksida som en skänk från ovan!

”Besättning sökes! Jag behöver besättning till min X-99 på lördag!”

Det var Arto, En godmodig och social prick med X-99:an X-Bones som hade brist på folk till Klampenköret!

Jag nappade och fan så roligt det har varit!
Jag seglade några race med dom på sensommaren. Ett härligt gäng i en potent båt men med ett hiskeligt SRS-tal!

Mer om detta senare och jag hoppas innerligt att jag är välkommen på X-Bones även nästa sommar!

Inom kort ska jag också presentera en ny skröna från Webbvikens båtsällskap! Om när Stig-Edwin sänkte sin Arabesque 26:a!