Curres blogg:

Sent men snart i sjön

Som träbåtsägare ska man egentligen sjösätta tidigt för att båten inte ska spricka av värme Men att hinna med att få rätt finish, det tar tid. I år seglade möjligheten att segla med More 55:an från Palma till Kremik i början av maj och jag valde att skjuta på sjösättningen. Efter den har jag utan stress lagt trevlig tid tid på att fixa min kära Folkbåt till önskad finish och i nästa vecka ska den äntligen i sjön.

{jcomments on}

Kommer min båt att vilja sjunka på grund av torrsprickorna som uppstått? Och tvinga mig att sova ombord och ha en fot i kölsvinet så jag kan känna den kritiska gränsen? Eller kommer min 60-åriga båt att klara sig med hjälp av den automatiska länspumpen plus en dränkbar dito?

Ni med plastbåtar vet nog inte att den vanligaste frågan mellan oss träbåtsägare är: Läckte båten vid sjösättningen och att det är status med en tät båt. Så för att gardera mig –och för att kunna skryta med att det bara kom in ett par kaffekoppar har jag fuskat genom att vattenfylla båten på land för att den ska svälla igen. Det knepet har lyckats förr.

Fördelen med att ha fått extra tid att fixa är att finishen blivit bra, vilket känns bra i år med tanke på att jag i sommar ska segla en del på mahognymöbeln Vagabonde, som är på hela 55 fot och i ett skick som får de flesta båtar att blekna. Visst, ”Vaggan”sköts av Winbergs Varv på Djurö, men finishen har smittat av sig. Kan dom kan jag som ju har en mycket mindre båt.

Nu är därmed lackfinishen som jag vill ha den, däcket är målat och tätat med epoxi utmed relingen för att slippa mer blåträ i översta bordet. Botten är slät, landen också. Kölen borde kollas och spacklas för liksidighet, men det får vänta, för på torsdag ska skeppet i sjön.

Ganska nöjd är jag med lackfinishen. Fint slippapper, mycket dammtorkning och sedan pensel och utstrykare med Epifaneslacken, som är tjock och torkar långsamt. Men bra har det blivit och om Johannes Olsson i Kungsviken hade kunnat se sitt bygge anno 1957, hade han kunnat vara stolt.

Första kappseglingen med F SWE 440 blir 18-19 juni. Sedan blir SM på Lilla Värtan, soloseglingen från Sandhamn i augusti och till sist shorthandracet Nordic Yachts Open från Bullandö september. Inte lika många seglingar i år som förr, men Vagabonde ska kappseglas flitigt och det tar tid, för 2017 är målet att ställa upp i legendariska Fastnet Race med henne.

Först blir det dock nu i helgen veteranbåtsmöte i Vasahamnen och kappsegling på både lördag och söndag i Peter Norlin Memorial. Om bara en månad ska det bli ÅF Offshore Race, men inte antikrundan, utan långa banan runt hela Gotland för att få sjötid och vänja sig vid båten till nästa år. Halva besättningen måste ha seglat 600 sjömil tillsammans då och för den sakens skull ska vi avsluta med Byxelkroken och runda Gotland - som träning. Så det gäller nästan som den gamle lotsen i Sandhamn fick höra i Strindbergs i Havsbandet: Segla bara, segla vart som helst, bara det blir seglat.