Fotograf och ensamseglare

 patrikbat

Mitt intresse för segling fick jag under tonåren då jag var med i sjöscouterna. Vi seglade en Mamba 29 och fyra st. Avanti och jag såg alltid fram emot en årliga, dryga veckan långa sommarseglingen i Stockholms skärgård.

En dag under gymnasiets sista år slog mig dock tanken på hur det skulle vara att äga en alldeles egen båt. Tanken gick inte att motstå och jag började se mig omkring vad det kan tänkas kosta och vilka modeller som kunde vara intressanta.

Jag tittade på annonser, på nätet och i verkligheten och båtar som Havsfidra, Bellona 23, Birdie 24 och liknande verkade tänkbara. Ända tills den dagen jag upptäckte Amigo 23an!

Det var en vacker liten båt, den såg ut som en stor båt i liten förpackning. Det var inte många båtar i den storleken som faktiskt var vackra hade jag märkt. Dessutom fanns den med inombordare. Det var en riktig liten skuta!

Jag började spara ihop pengar och läste på om modellen och allt efter kapitalet växte började jag leta efter tänkbara exemplar. Jag var nere i Göteborg och tittade på en men den var i allt för dåligt skick men när jag kom hem från den turen hade jag fått svar på en köpesannons och ett par veckor senare, ungefär ett år efter studenten hade jag blivit ägare av en Amigo 23 med segelnummer 60. Naranja fick hon heta (Det var innan jag visste att det betyder apelsin på spanska) och kärleken var omedelbar.

portrattSedan dess har vi upplevt mycket, jag och Naranja, och vi kommer rätt bra överens. Visst bråkas det ibland men det gör det väl i alla äktenskap!

Naranja har tagit mig med på många äventyr ut till skärgårdens yttersta öar. Ett par varv runt Åland har det blivit och en tur till Gotland.

Sedan jag blev skeppare på mitt eget fartyg har jag fått en annan syn på skärgården. Den delen av skärgården som de flesta besöker har blivit i stort sett ointressant. Det är utåt jag vill. Utanför den lite skrämmande gränsen där skärgårdens karaktär övergår från att vara fjärdar omgivna av land till att vara spridda ögrupper omgivna av hav. Där finns fortfarande möjligheten att finna en helt egen ö där man kan åtnjuta det meditativa lugnet det innebär att vara helt ensam. Där finner jag min ro, där finner jag mitt sinnes frid.

Jag kan inte komma på något mer mäktigt än att sitta på klippan på ett utskär en varm sommarkväll och få beskåda hur dagen övergår i natt och lugnet sänker sig över skärgården. Det är bara jag som upplever det, just där, just då.

Det är en näst intill andlig upplevelse och man känner sig ganska liten inför naturen. Trots allt krig och elände som pågår runt vår jord så sitter jag där på första parkett när naturen visar att det här klotet ändå blev fulländat, perfekt.

Det här är en av de största anledningarna till att jag ägnar mig åt båtlivet. Jag kanske upplever en eller två sådana kvällar om året men bara dessa gör att det är värt det.

Sen kan ytterskärgården bjuda på många andra upplevelser också, ibland med skräckblandad förtjusning. Som när man ligger i ett oskyddat läge med dålig ankarbotten och en nattlig sommarkuling tjuter i riggen och sömnen tuggas sönder av oro. När varenda våg som slår lite extra hårt i skrovet får en att vakna med hög puls.

Jag älskar det!

{artprettyphoto path="images/stories/patrikbilder" height="75" showTitle="0" slideshow="8000"/}

Det jag vill förmedla med mitt fotograferande är just de där magiska ögonblicken som bara jag upplever, just där, just då. Ett fotografi står sig förstås väldigt slätt mot verkligheten där alla sinnen hjälps åt för att skapa det där totala och storslagna intrycket men jag hoppas i alla fall att jag genom bilderna kan skapa en förnimmelse av känslan.

När jag köpte Naranja visste jag inte hur länge intresset skulle stå sig, om det skulle avta eller om jag om några år skulle börja se mig om efter en större båt men se, efter tio år i min ägo är Amigo 23an fortfarande en båt som ger mig precis det jag behöver. Jag seglar ensam och då behöver jag ingen större båt. Visst, toalettbestyren och sådant kan ibland te sig ganska primitiva, jag har inget kylskåp och inget varmvatten. Men alla sådana faciliteter ska man då ha med sig vilket betyder större och tyngre båt och en större båt skulle jag knappast klara av att hantera på ett säkert sätt i alla väderförhållanden på egen hand.

Patrik Friberg

(mer bilder finns på Fotosidan)


Sittbrunnens bokhandel är öppen

Genvägsboken

Genvägsboken

Med floran i båten

Med floran i båten

Allt väl ombord

Allt väl ombord

Jag ville inte dö, jag ville leva

Jag ville inte dö, jag ville leva

Katastrofkurs: Estonias väg mot undergång

Katastrofkurs: Estonias väg mot undergång

Segling från hela världen

Logga in till bokhandeln, kommentarer och forum.

Kom ihåg mig

Bli medlem i Sittbrunnen, kommentera artiklar och få sällan ett litet nyhetsbrev om det är något kul som händer här.

Vi använder några cookies på Sittbrunnen. Välj om du vill tillåta det eller inte.
× Progressive Web App | Add to Homescreen

För att installera sittbrunnen som app i din iPhone/iPad, tryck på ikonen. Progressive Web App | Share Button Och sedan Lägg till på startskärmen.

Off-line