När Racer-Robban bytte båt!
Eller...
Båtskjul mot dubbfria däck!

"Ska din farsa sälja sitt båtskjul nu när han gjort sig av med båten?" frågar Peppe.
"Nä! Jag ska ta över det eftersom det är lite större än det jag har." Svarar Robban.
"Men jag ska göra mig av med mitt. Är du intresserad?"
"Jo! Det skulle ju vara fint med inomhusförvaring. Vad ska du ha för det då?"
Robban kliar sig under märkeskepsen...
"Hmmmm.... säg femti laxar! Bara för att det är du!"
"50 000!!!! För hamnens minsta skjul!!! Är du seriös? Senaste skjulet som bytte ägare var mycket större och det gick för 35!"
"Jaja" Flinar Robban! "Men du vet? Tillgång och efterfrågan! Vi kan ju kappsegla om det!"

Det finns två Neptunkryssare i Webbvikens båtsällskap.

Den ena är Racer-Robbans hi-techutrustade kappseglingsmaskin som han slipar, slipar och slipar boten på varje vår. Byter beslag, köper block och segel. Inhandlar dymema, kevlar, komposit, fan och hans moster inför varje säsong. Han och hans yngre bror hänger i hängbanden iklädda det senaste från Musto, XM eller Henri Loyd

Den andra Nepparen seglas av Peppe! En rundnätt herre med ylletröja i övre medelåldern som brukar ha sin fru till gast.

Peppe har haft sin neppare sadan Hedenhös.
Det är en välvårdad klenod i fernissad mahogney!
Peppe tvättar botten med högtryckstvätt varje vår och bättrar på bottenfärgen... om det behövs!.
Han byter grejor när dom går sönder och tycker inte att det är värt att köpa nya segel eftersom han aldrig tävlar på högre nivå än klubbseglingen och... "Segel ska tåla att pulas ner i en säck".. tycker han!

Nu kan man ju tro att Racer-Robban är en mycket framgångsrik kappseglare...
Men icke!
Visserligen brukar han vara topp-5 på klubbracen men kan inte mäta sig med Kalle och Kicki Kvick som seglar shorthanded i sin Comet 26. Han har heller ingen chans mot Team Gunilla som kan sin Scampi utan och innan efter 25 år i samma båt.
På distriktsnivå har robban aldrig lyckats vinna varken i SRS eller klassseglingarna.
Han har däremot i många år berättat om sina seriösa satsningar mot neppar-SM. Dock har det alltid kommit nånting emellan, så någon start i nämnda tävling har aldrig blivit verklighet.
Efter varje SM brukar han förklara att förhållandena hade varit perfekta för just honom.
"Jag seglar som bäst i lätta vindar"  eller "Det var byiga vindar på SM i år! Det skulle ha passat mig"
Bara han hade haft möjlighet att vara med så hade han garanterat varit på pallen!
Varje gång!

Nåväl!

Racer-Robban hade alltså utmanat Peppe på kappsegling med hög insats!
Peppe grävde in fingrarna i sitt frodiga skägg och funderade....

"Nja! Jag vet inte? Vad skulle jag satsa då?"

Robban som hade lagt fram förslaget mest på skämt bedyrade att Peppe inte skulle satsa något alls men ångrade sig kanske en smula eftersom han backade på dealen direkt.
"Vi säger så här" Föreslog Racer-Robban
"Vi seglar ett matchrace på lördag. Start här vid piren. Upp till Gubbgrund, runt Tangentskär och mållinje vid pirnocken här ute! Om du vinner får du köpa skjulet för 15 000 om jag vinner köper du skjulet för 50 laxar och lägger fyra dubbfria Bridgestonedäck på min bil i höst!"

Peppe, som driver en gummifirma med sin bror, funderade en stund medan han grävde fingrarna djupare in i skäggbotten....
"Njaaaää! Jag vet inte? Frugan är lite hängig... Hon kan nog inte segla på lördag"

"Vilken lördag du vill"  Klämde en segerviss Robban i med!

"Hmmm! Det får bli nästa lördag i så fall"  mumlade peppe lågmält!

Så fick det bli!
Tolv dagar senare skulle det göras upp och Robban frågade om han skulle ta med sig fälgarna direkt på lördan eller om han skulle komma med dom till Peppes firma till hösten?

Så kom dagen D!

Solen sken och vädergudarna bjöd på en fin och jämn bris på 6-8 m/s.

Racer-Robban och hans racerbrorsa kom redan vid 9-tiden trots att starten var bestämd till kl 12...för att finjustera riggen!

Vid 11-snåret rullar Peppe in på hamnplan, kliver ur bilen men ur passagerardörren kliver inte Peppes fru utan en blond liten tjej runt 45 kg och 20 år med hästsvans!

"Frugan är fortfarande krasslig så jag tog med mig brorsans jänta, Therese, i stället"

Robban granskade tösen och tyckte inte att det spelade så stor roll vem Peppe behagade dra med sig i förnedringen.

"Hon är här och hälsar på brorsan"  förklarade Peppe "Hon har sin kompis Linda med sig också. Hon vill hänga med om det är OK?"

Bakdörren på Peppes Toyota öppnas och ut kliver en lång och smal ung dam i keps med kolsvarta flätor ner till axlarna.

Robban funderade en stund på saken!
De två töserna vägde tillsammans ungefär lika mycket som Peppes, ganska bastanta, äkta hälft så någon fördel på kryssen skulle dom inte få och på undanvinden så är den tredje mest död vikt och i vägen bland gajar och fall så...
"Kör i vind!" godkände Robban storsint som inte såg något hot i två små tösabitar som knappt passerat puberteten!

Så Therese går och öppnar bagaget på Peppes Corolla varpå Linda lyfter ut två prydligt rullade segel och travar i väg med ett käckt "Okay mate!"

(Här borde Robban ha anat oråd men han var som förblindad av tanken på sina nya fina vinterdäck)

Kvart i tolv hade Robban med bror redan varit ute i en halvtimma medan halva klubben hade satt sig tillrätta på piren med kikare, kaffetermosar och kall sockerdricka för att beskåda bataljen.
Till och med Snajdarn hade lockats dit trots att han vanligtvis är helt kallsinnig till alla ickeplanande flytetyg under 100 hästkrafter.

Tio i tolv plockar Peppe med sig en kaffetermos, en plastlåda med smörgåsar och bordar sin båt... han kliver direkt ner i den minimala ruffen och i masten hissas två blanka högtempererade dukar upp... av flickorna!
Peppe är alltjämt kvar i ruffen!
Peppes mahogneymöbel glider ut mot den uppgjorda startlinjen med Peppe kvar under däck!

Ingen ser Robbans ansiktsuttryck när Plåtbåtsjonsson skjuter av startskottet prick klockan tolv eftersom Linda, som sitter vid rodret på Peppes båt, slår framför snoken på Robban och skriker
"STARBOARD YOU MORON!!!!"

sen.....

Jääävlar vilken fart dom fick på den gamla neppar´n!

Dom hade en kryss på 15-20 minuter upp till Gubbgrund men redan efter halva sträckan kunde man inte se skillnaden vid skärande kurs eftersom.... kurserna inte längre skar varandra!

Flickorna slog sekundsnabbt som på en femöring... Tappade knappt fart och rundade Gubbgrunds prick fem minuter före Racer-Robban.
Spinakern var i luften innan Linda hade rätat upp kursen för slören mot Tangentskär.
Peppe såg man inte röken av! Han verkade ha gått i dvala i ruffen!

När tjejerna, med glans och precision, gippade runt Tangentskär hade Robban med bror just fått ordning på sin spinaker uppe vid Gubbgrund och jäntorna bärgade nylonet för att lova upp mot målgången vid pirnocken ungefär samtidigt som Robbans Brorsa tappade gajen för tredle gången i deras gippförsök.

När flickorna gled in mellan Y-bommarna skyndade den andäktiga publiken dit för att gratulera!

"My God! A fucking funny little boat to sail!" Utbrast Linda med ett leende "So this is a swedish classic?" 

Nu stack Peppe upp nyllet genom ruffluckan och frågade...
"Hur gick det?"

Innan Robban hade kommit i mål hade Peppe hunnit förklara sin kupp för den förväntansfulla församlingen!

"Frugan är inte alls sjuk. Jag var bara tvungen att förhala det hela en vecka! Brorsan sa att Linda skulle komma hem på besök  under veckan. Förra helgen seglade hon nämligen final i Aukland efter en tour runt Australien och Nya Zeeland"

Nu brast Kalle och Kicki Kvick ut i gemensamt gapflabb eftersom dom var de enda som böjade förstå.

"Är det den Linda som jag tror att det är?" frågade Kicki Kvick.
"Linda med OS-brons?  Junior-VM-silver i 49:er och Sidney-Hobart race i vintras?" Fyllde Kalle Kvick i.

"Jo! Det är den Linda" flinade Therese medan Linda själv nickade instämmande.
"Hon är skipper i vårt team och hade inget att göra nu mellan tourerna så hon hängde med mig en sväng hem till Sverige."

"Men jag lovar och svär att jag inte visste att hon var med!" Bedyrade Peppe. "Jag hade tänkt segla med Therese som rorsman... Hon har just avslutat tredje säsongen i Australien nu och jag tänkte att vi skulle kunna knäppa gunstig herr Robert på näsan... men nu hade hon ju Linda med sig så jag har legat i ruffen, druckit kaffe och lyssnat på ljudbok för att inte vara i vägen för flickorna"

Nu gled Robbans båt till slut in i hamnen.

"Du var ju för fan inte ens delaktig!!!!"  Dånade  Robban, ilsken och högröd i ansiktet, utifrån hamnbassängen!

"Jodå!" Skrockade Peppe. "Jag flyttade mig från läkojen till lovart i varje slag... Så visst fan var jag med och bidrog till segern!"

"Men Peppe! Du skulle ju inte köpa rullade sege har du ju sagt. Segel ska tåla att pulas ner i en säck?" påpekade någon ur folkmassan.

"Äsch! Nog kan jag rulla nog! Therese hade med sig dom. Jag har måttbeställt dom för bra pris av deras leverantör och sponsor. Med tanke på att jag får ett så billigt båtskjul så blev inte seglen så dyra ändå!" Han flinade... " Den uppmärksamme har sett att min båt var borta onsdag-torsdag! Jag tog in den till stan så att tjejerna skulle få känna på den och prova de nya seglen"

Summan av kardemumma blev....

• Peppe har nya segel och fick ett båtskjul till oförskämt lågt pris.
• Kalle och Kicki fick Lindas autograf på sina flytvästar.
• Racer-Robban köpte en X79 och sålde sin Neppare tre veckor senare.
• Han planerar att köra en säsong till på sina slitna dubbdäck!

Webbviken finns inte!
Det är summan av en väldig massa båtklubbar jag mött och varit medlemi genom åren.
De olika typerna är en salig blandning av verkliga personer och rent påhitt.
Dock har alla skrönor från Webbviken något spår från verkliga händelser eller personer.
Att skriva i "kåseriform" ger mig möjigheten att spetsa, lägga ihop och skruva på historier som annars kanske skulle te sig helt ointressanta!