Segling och båtliv. - Svår grundstötning när kaxiga klassiker möttes i Sandhamn

Grund 2.jpg

57 fotaren Circe gick på grundet Gungan och kom inte loss, varpå besättnigen skickade Mayday på VHF:en.

Knappt hade värmen i dubbel mening lagt sig från hundraåringarnas regatta Mariefred förrän det var dags för Sveriges kaxigaste klassiska segelbåtar att drabba samman på nytt. Den här gången i Sandhamnregattan, dit KSSS lyckades locka 25 granna byggen, bland andra tjusiga 57-fotaren Circe. Men hennes deltagande hade kunnat bli hennes första och sista i denna anrika regatta, en svår grundstötning tvingade besättningen att skicka Mayday.

En mardröm för seglare - att gå på grund för spinnaker i full fart. Circe rände på 1,1 meters grundet Gungan nära Bullerö.

Tjusiga Circe rundade kobben Kalken som en av de första båtarna och utgjorde en grann syn med sitt klassiska segelplan.

Två klasser blev det från torsdag till lördag - under respektive över 40 fot - och den gamla goda känslan av en riktig regatta infann sig när båtarna brakade iväg på distansbanor utanför Sandhamn. Riktiga starter d v s gemensamma med signal på fem minuter, P-flagg upp på fyra, ner en minut före start och nedräkning på VHF, gjorde det lika intressant som smidigt att starta. Inget trams med enskilda starter med andra ord, gladde de med kappseglarkoll.

Första dagen bjöd på perfekta förhållanden, en lång taktisk kryss sydvart och val mellan att stå på ut på havet eller gå innanför Brandskärgården till ön Kalken nära Bullerö. Att finnavigera mellan stenar och grynnor krävde koll på GPS:en, vilket krävde kommunikation om säker segling och beslut om att inte ta risker med klenoderna.

Gemensamma starter betydde att ungefär lika snabba båtar fick fina dueller på distansbanorna utanför Sandhamn.

Efter rundning av kobben Kalken gällde spinnaker tillbaka mot målet på Skanskobb. I ivern med spinnakersättning är det lätt hänt att glömma navigera för att positionera sig i lovart om närmsta konkurrent. Just det drabbade en av fältets största och grannaste båtar - holländska Circe på 57 fot. Strax efter rundningen, rände Circe på 1,1 meters grynnan Gungan för spinnaker. Och fastnade.Efter rundning av kobben Kalken gällde spinnaker tillbaka mot målet på Skanskobb. I ivern med spinnakersättning är det lätt hänt att glömma navigera för att positionera sig i lovart om närmsta konkurrent. Just det drabbade en av fältets största och grannaste båtar - holländska Circe på 57 fot. Strax efter rundningen, rände Circe på 1,1 meters grynnan Gungan för spinnaker. Och fastnade.

Att smälla på granit i full fart för spinnaker är bland det värsta en kappseglare kan råka ut för, innan seglen kommit ner, är risken stor för att båten trycks långt upp på grundet. Vilket blev fallet för Circe.

Ballad såg att Circe skulle gå på, anropade förgäves på VHF och vi som kom slörande minuten efter, ryste av den hemska synen av henne liggande på sidan med seglen fladdrande och brott runt om. Obehaget och känslan av maktlöshet ökade än mer när Circe sände Mayday på VHF. Vad kan vi göra? blev frågan för många av deltagarna som uppfattade nödanropet.

Havskryssaren Hambo med Thomas Häggström, var en av dem som var stand-by efter grundtötningen.

Från Magnus Swahns SK 75 Trumph simmade en man modigt över till nödställda Circe och kom tillbaks med en tamp för lossdragning.

Tre båtar tog ner seglen och vände, SK 75 Trumph, HKR Hambo och HKR Carela. De startade motorn och gick upp till Circe,men kunde dessvärre inte komma tillräckligt nära och deras motorkraft skulle inte ha räckt till för att dra loss en 27-tonnare. Istället låg de låg stand-by och var berdedda att ta ypp besättningen om läget skulle förvärras,

I det läget ingrep Ballad med Patrik Salén, som dock inte fick VHF kontakt med seglingsledningen för att få ut en motorbåt. Han fick då ringa på mobilen till Sjöräddningen på Ornö, som svarade att man skulle utvärdera situationen. Men innan utvärderngen var klar, hade Ballad fått kontakt med seglingsledningen, som skickade ut en Buster, varpå assistansen från Ornö redo att lätta efter 20 minuter, kunde avblåsas.

Ballad med Patrik Salén fungerade som lugn länk på VHF mellan KSSS, undsättare och Sjöräddningen vid Circes grundstötning.

Inte heller Bustern kunde komma intill Circe. Istället hoppade en man från SK 75 Trumph i sjön, simmade över och återvände med en tamp. Efter ett antal försök, vreds Circe vinkelrätt och kom loss. Varpå vinkeln blev så liten och kraften så stor, att Bustern vreds runt, tog in massor av vatten och var nära att sjunka innan bogsertampen rådigt kapades i sista stund.

För egen maskin tog sig Circe sedan tillbaks in till Sandhamn, där pumparna höll henne flytande.

- Jag var nere i båten när vi smällde på, förstod inte vad som hände, kastades omkull och såg att allt löst flög runt och att en massa glas krossades. När jag kom upp på däck låg vi kraftigt på sidan med bommen farligt flygande från sida till sida. Det var på vippen att flera i besättningen hade blivit skallade och det var väldigt svårt att hålla i sig när Circe högg på grundet. Som tur var skadade sig ingen, berättade Tetje van Driesten, ägare till Circe ihop med sin man Theo Danel.

T & T.jpg

Theo Danel och Tetje van Driesten, ägare till Circe fick som tröst den fina SYS - matrikeln med Sveriges klassiska jakter dokumenterade.

Tetje och Theo hade tagit upp Circe från Medelhavet till Stockholm för att hylla hennes härkomst i meningen att båten byggdes på anrika Neglingevarvet 1950. Historien kort är att hon köptes nergången av paret 2004 i San Diego,Theo renoverade henne hemma i Holland och sedan skeppades båten till Medelhavet, där hon kappseglats flitigt i klassikerregattorna.

I sommar ville de njuta av skärgården genom att delta i ÅFOR Classic, Mariefred och Sandhamnsregattan, mycket tack vare Sven Östensson i Oxelösund, nu 82. Han seglade på Circe i Fastnet 1955 och lämnade kvar ett brev ombord adresserat till the new owner of Circe. I det förklarade han sig villig att på nytt gasta på båten. Det brevet fann Theo och Tetje när de köpt båten, tog kontakt, for till Stockholm och beslöt att att låta Circe segla igen i sina gamla hemmavatten. Och att bjuda med Sven i Mariefred.

Bea går.jpg

Full fors på fantastiskt hållna SK 150 Betrice Aurore var en syn för sjögudar. Först i mål i alla seglingarna med Jan Söderberg vid rodret.

Beslutet att segla Sandhamnsregattan kunde lätt ha blivit slutet för Theo och Tetjes linjesköna Sparkman & Stephens ritade 57-fotare. Om vädret varit bara lite friskare, om seglingsledningen inte fått ut Bustern, eller om Sjöräddningen inte varit redo att gå ut från Ornö, hade Circe kunnat förlisa på grundet.

Än är skadornas omfattning inte klargjorda, men rodret, kölen, bottenstockar, delar av bordläggningen är svårt skadade efter att ha huggit mot grundet i 45 minuter, förklarade Theo. Likväl gick han på fredagen Circe mot kuling till Sunes varv i Saltsjöbaden, där hon togs upp direkt och nu väntar på vidare öden på landbacken.

- Tur att rodret fungerade hela vägen och att pumparna orkade. Vi kommer att stanna med Circe tills vidare, alla våra planer på regattor i Medelhavet är inställda, kanske vi är kvar nästa sommar, sade Tetje och Theo, som trots malören, var vid gott mod och även skämtade om en ny drink i Sandhamn "Circe on the Rocks" .

Deltagandet och stödet från övriga klassiker gav dem mycket tröst, Theo seglade på Bacchant på lördagen och hela besättningen om 17 pers var med på regattamiddagen, där vitsiga visor och många muntra tal förärades Circe.

Thomas Lund var en seglingsledare med glimten i ögat och den som kom till Circes undsättning med sin utbordarbåt.

Efter inställda seglingar på fredagen beroende på 19 m/sek sydväst, avslutades Sandhamnsregattan på lördagen med med två kraft- tärande chikanlika banor. Kors och tvärs, kryssar och länsar på Kanholmsfjärden, gynnade sköna Bea, aka SK 150 Beatrice Aurore, styrd av flerfaldige Antigua Week vinnaren Jan Söderberg. Bea var överlägset snabbast och inte alls oväntat först i mål.

Men på beräknad tid - efter SRS - segrade Ljusterös lysande seglarstjärna Jan Nystedt i sin slanka, snabba, blanka SK 30 Pani. Igen. Tvåa blev Anders Bäckström och hans ungdomar i Int 5m Saga. Och trea blev båtbyggarfamiljen Widstrand i sin resolut renoverade SK 95 Marga.

Jan Nystedt i miutten och hans besättning fick bara en plakett som första pris - vandringspokalen var på drift.

Alla ni som har en gammal goding, gick med andra ord miste om att vara med om kaxig kappsegling för klassiker i Sandhamn. Att delta med sin kryssare på denna regatta initierad 1897 av Oscar II, är lika med att bli beundrad av turisterna, begapad av plastbåtsfolket och betagen av stämningen som blanka båtar i trä kan skapa. Så kom med 2019!

Vinnare även av Sandhamnsregattan blev Ljusterös ljuvligaste jakt SK 30 Pani med Jan Nystedt.

När seglingarna ställdes in, passade SK 75 Bacchant med Magnus Adlercreutz på att paradera genom Sandhhamnshålet

Ulf Aronsson, gemytlig kapten rattade sin fina Josephine med Ola Eriksson och Christer Lindqvist som goda gastar.

Min roll på regattan var att skota och trimma på Josephine, en 35 fots Einar Ohlson ritad fin havskryssare från 1966 ägd av SYS ordförande Ulf Aronsson. Vi kom i kön, vilket förstås först var lite surt för kapten Ulf. Men det gick snart över, för gemenskapen och gemytet ombord uppvägde med råge resultatet. Och nästa år, då minnsann..