I de friska vindarna på Atlanten har en gipp resulterat i skörad stor på More 55 Solid White.
På väg mot Karibien har More 55 Solid White med Nicholas Rolander som kapten, fått stanna till på Kap Verde. Först för att fylla diesel och vara säkra på att komma fram. Men på onsfagen skörades storen i en gipp och strax därpå sprack gennakern. Som en följd har man fått stanna kvar tills seglen reparerats. Beräknad ankomst i St Lucia är nu strax före jul. Besättningen är vid gott mod, men Maria Sörlin och Helena Joelsson ombord rappoorterar att man har fått skruva fast roderaxeln på Solid White. Däremot har motorn som sinkade avfärden från Las Palmas med två dagar, gått som en klocka sedan nya generatorn kom på. Detta är deras rapport från mitt på dagen onsdag.
Maria och Helena seglar på More 55 Solid White i ARC.
Vi seglar en More 55 tillsammans med sju andra och en skeppare, vi går från
Gran Canaria till St Lucia och är med i ARC. Pga lite motorproblem så
missade vi dessvärre starten och kom iväg 56 timmar försent, men vi har
bestämt en egen tävling i tävlingen och det är att den båt som seglar om
flest båtar vinner.
Vi hade stiltje de första dagarna och gick därför för
motor, i lördags kom vi till passadvinden som vi nu flyger med. Pga att vi
förbrukat lite mycket diesel har vi gjort ett extremt kort pitstop på Kap
Verde innan vi dönar vidare till St Lucia.
Vi har gått knappt 1000 sjömil och har verkligen fått de berömda sjöbenen.
Sjösjukan gick över efter ca 2 dygn och det är lite skrämmande hur snabbt
man vänjer sig vid öppet hav. Vi blir nästan lite irriterade när ett
lastfartyg ”förstör” ensamhetsutsikten och känslan.
Vi har sett extremt mycket delfiner, tre valar, en haj, en sköldpadda,
mycket mareld och fantastiskt många flygfiskar. Det är som att befinna sig i
ett riktigt akvarium fast ovanpå med fart och där djuren regerar.
Vi seglar dygnet runt och går därmed i vaktpass. De bästa vakterna är
nätterna för de är helt obeskrivliga, på dagarna är det mer fart och röj.
Man kan tro att det är mycket lama ögonblick men livet knatar på då det
känns som att vi konstant äter, diskar, tvättar, duschar, sopsorterar etc.
Ni hör, livet är lite detsamma som hemma.
Vi bjöd in till en afrikansk AW i fredags för hela besättningen vilket
visade sig vara ett riktigt vinnarkoncept med tillhörande bastkjolar av
uppklippta plastflaskor.
För att inte saker ska gå hur smidigt som helst lyckades vi igår gemensamt
att sköra storseglet när vi gippade i +20 knop. Mycket spännande att lösa
den situationen! Som tur var är skadan nedan första revet så vi har bara
revat och kör på. Vill ni läsa mer om vårt äventyr och resan hit så hittar
ni det här: www.rodabyxor.blogg.se
Nu har vi cirka 2100 sjömil kvar att surfa vidare på med passadvindarna
tills vi är framme på andra sidan!
Efter en vecka på Atlanten med två dagar sjösjuka, har äventyrslystna Maria och Helena skaffat sig sjöben.
Och sedan Lägg till på startskärmen.
