Curres blogg:

23 åriga Claudia nära vinna även VM i J/70

I kappsegling händer det att jag blir imponerad av insatser, men lika bedrövad när resultatet i en enda segling kan stjälpa en hägrande storseger.

Som med Claudia Rossi från Ancona i Italien. Hon vann EM i J/70 i Kiel i somras, trots att hon var ny i klassen och ung – 23 år. Fantastiskt, underbart att en ung kvinna kunde vinna över 92 rutinerade män, tyckte jag då.

Alltså följde jag henne med spänning under VM för J/70 i San Francisco förra veckan och imponerades på nytt. Efter sju seglingar ledde Claudia över 65 andra ess, med hemmaseglare som Paul Cayard och John Kostecki på taktiken på var sin båt.

Men i åttonde seglingen på Bayen hände något. Claudia med Petite Terrible, dök först till en 52:a plats och fick sedan en disk för att ha varit över linjen sista minuten före start.

Claudia blev till slut femma. Att bli det på ett VM skulle de flesta kappseglare vara stolta över. Men ansiktsuttrycket på Claudia på prisutdelningen sade att hon var besviken. Hon fick beröm av Paul Cayard som sade att Petite Terrible var snabbaste båt.

Om Claudia hade vunnit både EM och VM samma år med samma besättning i samma båt, hade hon gjort något som få, om ens Paul Elvström lyckats med. Med andra ord – håll ögonen på Claudia och hennes Petite Terrible.

Och tänk att få se Claudia segla mot en annan ung stjärna - Anna Östling. Match och fleetracing är olika discipliner, men om jag hade ordnat Womens Match i Lysekil 2017 hade jag skickat ett wild card till Italien. Preparera tävlingens motor Anna Holmdal White, så kanske vi får följa världens två coolaste team.

Så här skriver Claudia på Facebook (google-translate):
"Den första säsongen är över och det känns som om jag skriver några rader för att tacka mitt team, min familj, Andrea och alla våra supportrar.

Tack till mitt team Michele Paoletti, Matthew Mason, Verena Weber, Simone Spangaro, Julius Ville för att jag fick vara kvinnlig skeppare, höja mig och för att jag fått tävla mitt i en flotta med mycket hög nivå.

För sex månader sedan kunde jag inte köra på vintern. I år, tillsammans med er alla, har jag vunnit europeiska mästerskapen. Jag vann titeln kvinnlig världsmästare och jag fick komplimanger för hur jag hanterade båten av världsberömda Paul Cayard och John Kostecki. Jag trodde aldrig att jag skulle komma upp hit.

För detta tackar jag er och jag ber er att aldrig sluta lära mig och det får mig att växa upp. Er uppskattning är en av de vackraste sakerna som förde mig hem efter denna vackra säsong.

Tack till min familj, och till min far för att ha gett mig alla dessa underbara möjligheter och att dela med mig hans största passion. Till min mamma för att du är den bästa anhängaren av alla. Tack till Andrea, som alltid driver mig att ge mer och för att ta alla de åtaganden som jag hade på båten.

Och sist men inte minst... tack till er alla, för all kärlek och stöd vid varje tillfälle. Ni är så många och att se hur mycket ni tror på oss, fyller mitt hjärta med glädje.

Vi ses snart, Och för Petite Terrible, hipp hurra."

Två svenska båtar deltog, men framgång undslapp Douglas Eklund och Magnus Tyreman – den här gången. För som alla kappseglare vet – tid i båten ger utdelning.

För att ge ytterligare en dimension till hur det var på Bayen i världens populäraste klass anno 2016, återges Paul Cayard in extenso från www.sail-world.com/148678. Känn pulsen.

Curt Gelin

"The final two races of the 2016 J70 World Championship were held on Berkeley Circle, San Francisco on Saturday. The fleet made the five mile trek down to the circle in the customary light morning winds and for one last time, the arduous trek back to the St. Francis Yacht Club in the 20 knots westerly mixed with an outgoing tide and big waves.

I think most will agree, the trek was worth it. The Circle served up a challenging week for tacticians. Local knowledge didn’t pan out much of the time. What worked on one run didn’t work on the very next. It was a very open race course all week and that is what you need when hosting an event for 68 boats.

The winds were light at the scheduled 11:00 start time and Mark Fisher and his race committee postponed for 60 minutes to let the wind fill to 10 knots at the start of the first race. Joel Ronning and his Catapult team, with john Kostecki call tactics and trimming the main, went into the day with a 20 point lead and managed it very well with a pair of fourth place finished to finish with a 16 point advantage over last year’s World Champion Julien Fernandez of Mexico. Judd Smith and his Africa got off to a huge lead in the first race of the day while we on Calvi Network had a bad first race with a 19th. This switched the two of us in the overall standings.

Like all good one design racing, it is a matter of inches that allows you to cross a boat and then the rest of the line on starboard or if not enough ahead, to duck one boat and then nine more. I didn’t get us good enough starts in general this week and that made a difference when looking for those very important inches in the first cross of the first windward legs."

Resultat J/70 Worlds San Francisco:

1. Joel Ronning, USA 187
2. Julian Fernandez, MEX 384
3. Jud Smith, USA 179
4. Carlo Alberini, ITA 456
5. Claudia Rossi, ITA 853