Greenpeace intar kraftverk

http://www.youtube.com/watch?v=mMMpgS-9P-w

Stresstest, kallar Greenpeace det när de idag tar sig in på Ringhals och Forsmark för att visa hur sårbara kärnkraftverken är.

Aktivisterna kräver att miljöminister Lena Ek, som är ytterst ansvarig för säkerheten, stänger våra riskabla reaktorer och ser till att en kriskommission tillsätts.

Så här skriver de själva:

Regeringen har slutat prioritera havet

Särskilt allvarligt är att havsmiljöarbetet skärs ned med en tredjedel.Det tycker Naturskyddsföreningen, som är mycket kritisk till regeringens höstbudget. Den samlade miljöbudgeten kommer att minska med 132 miljoner kronor. Särskilt allvarligt är att havsmiljöarbetet skärs ned med en tredjedel.

- Regeringen fortsätter att betrakta miljöbudgeten som något katten släpat in i regeringskansliet. Jag tror att regeringen är helt ensam i bedömningen att det svenska naturskyddet är ett område där det behövs besparingar, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

Regeringen väljer att sänka anslagen till havsmiljön med 235 miljoner kr för 2013. Detta innebär en minskning med en tredjedel, något som riskerar att slå hårt mot det lokala arbetet med övergödning och miljögifter, exempelvis anläggandet av våtmarker och byggande av båttvättar.

- Med den här budgeten sänker regeringen havsmiljöarbetet. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen nu slutat att prioritera havsmiljön. Detta trots att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

Bryter mot löften om klimatsatsningar

Budgeten innehåller inga ytterligare satsningar på klimatfrågor i utvecklingsländer utöver biståndet, trots löften om motsatsen. Regeringen höjer heller inte koldioxidskatten, det mest kostnadseffektiva redskapet för att nå klimatmålen.

- Trots löften om motsatsen satsar regeringen inte nya medel på klimatfrågor i utvecklingsländer. De fattiga i världen får därför fortsätta att betala notan för vår överkonsumtion, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

Tre Kronor räddar Östersjön

Briggen Tre Kronor är nu ute på sin internationella turné för att skapa uppmärksamhet runt projektet Hållbara Hav. Innan hon avgick från Stockholm hölls ett seminarium som dukumenterades av SVT Play.

{jumi [jumi/hallbara1.html]}

Seminariet Hållbara hav från SVT Play/Forum, med bland andra miljöminister Lena EK (C), Magnus Breitholtz, Britta Eklund och Christina Rudén från Stockholms universitet. Bland annat handlar det om kemikalier i vår vardag och gifter i havsmiljön.

{jumi [jumi/hallbara2.html]}

Andra delen Hållbara hav med bland andra Anna Linusson, vd Håll Sverige Rent, Folke Rydén, journalist, Inger Näslund, Världsnaturfonden, Anna Jöborn, Havs- och Vattenmyndigheten och Mathias Bergman, generalsekreterare Baltic Sea Action Group.

Coppercoat bäst i Damnark

Danska Båt Nyt har under 2011 - 2012 testad bottenfärger och kommit fram till att den i Sverige förbjudna bottenfärgen Copper Coat var bäst. Sittbrunnen har tididigare skrivit om färgen som bygger på tvåkomponents-Epoxi som blandas med kopparpulver. Färgen släpper inte ut koppar i vattnet utan verkar genom jonavgång, vilket ska göra den mer miljövänlig än andra sk självslipande bottenfärger med koppar.

Nu återstår att se vad det nya biociddirektivet innebär för Copper Coat i Sverige, om färgen kan tas in hit på godkännanden som getts i andra EU-länder, typ Danmark.

Havstulpanvarning

för Östergötlands-, Södermanlands- och Stockholms län
Skärgårdsstiftelsen har fått in rapporter om havstulpaner i Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län. Nu är det dags att tvätta båten.

Från Södermanland län har de fått in rapporter om havstulpaner från samtliga observatörer, och de rekommenderar att du tvättar av din båt.  
I Östergötland och Stockholms län förekommer stora lokala variationer, vissa observatörer har fått mycket havstulpaner medan andra endast har fått ett fåtal. Det finns även observatörer som inte har någon påväxt ännu.    
I Stockholms län har det på många håll rapporterats in en mycket långsamt tillväxt i storlek av de havstulpaner som satt sig fast. Merparten av havstulpanrapporterna i Stockholms län kommer från området Österskär, Hjälmö i norr och ner till Landsort i söder.  

Du kan själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många (om nu båtens utformning medger det). Med fingerspetsarna kan man känna på botten och om man då hittar "många" det vill säga cirka 10-20 per kvadratdecimeter eller fler, är det definitivt dags. När havstulpanslarverna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Man känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm. De känns spetsiga och vassa. De går lätt att krossa med handen eller med en borste eller högtryckstvätt (om du har möjlighet att lyfta upp båten). Som båtägare kan man även besöka någon båtbottentvätt i närheten. Man har någon till några veckor på sig innan havstulpanens skal blir hårdare och de växer sig större. Då blir de mycket svårare att få bort.

En ren båtbotten är viktig för både segelbåtar och motorbåtar, inte minst för att minska friktionen och därmed också bränsleförbrukningen.

De flesta båtar behöver skydd för att minska påväxt av havstulpaner, alger och musslor och målas i stor utsträckning med båtbottenfärger. De som fungerar innehåller gifter som är skadliga för den marina miljön. Att tvätta båten i en båtbottentvätt är inte bara en miljövinst. Båtägaren slipper köpa dyr färg och ägna tid åt att skrapa och måla båten. Det är också skönt att slippa andas in damm från slip- och färgrester. Smartast är alltså att skippa färgen och tvätta istället. Nu även i Blekinge.

Skånska ålar hittar till Sargasso

De ålyngel som planterats ut i Skåne verkar nu hitta till lekområdena i Sargassohavet. Det visar forskning som gjorts i Skåne.

Skånes landskapsfisk är fortsatt utrotningshotad. För femte året i rad sätter Länsstyrelsen i Skåne län ut ålyngel i syfte att stärka det hotade ålbeståndet.

Totalt har 17,2 miljoner satsats och för det har drygt 6 miljoner ålyngel satts ut. I år disponerar Länsstyrelsen 5,3 miljoner och för det beloppet får man nästan 1,8 miljoner ålyngel som fångats i floden Severn i sydvästra England och via karantän i Helsingborg kommer att spridas ut i de glest besatta uppväxtområdena från Blekinge i söder till Vänern i norr.

Tidigare år har kritik funnits mot ålyngelutsättningarna på grund av tveksamheter kring de flyttade ålarnas förmåga att finna vägen till lekområdena i Saragassohavet. Länsstyrelsen kan nu tack vare forskningsinsatser inom ålvandringen konstatera att de utplanterade ålarna har samma vandringsmönster mot lekplatserna som de naturligt invandrade ålynglen har.

– Det är glädjande att se att allt talar för att vi via våra utsättningar med all sannolikhet på samma vis som naturligt invandrad ål kommer att stärka det svaga lekbeståndet. Om vi inte satt ut dessa ålar hade de istället köpts upp av ålodlingar och därifrån vandrar ingen ål till Sargassohavet, säger Johan Wagnström som är fiskeridirektör vid Länsstyrelsen i Skåne.

Den 28 juni kommer 50 000 av dessa ålar att släppas ut i Vattenriket i Kristianstad som hyser stora lämpliga uppväxtområden för ål. Det är speciellt viktigt att sätta ut ål i detta område då ålen är en del i detta unika ekosystem.

Länsstyrelsen har beviljats 2,5 miljoner av Havs- och Vattenmyndigheten för ålutsättningar vilka fördubblas med stöd från Europeiska fiskerifonden. Dessutom kommer bland annat Ålfonden att skjuta till 100 000 kronor vilka samlats in från ålfiskarna i regionen.

Då utsättningen av ål är en ren bevarandeåtgärd kommer de att ske i de vattenområden som ur ålens perspektiv bedöms ha de bästa förutsättningarna. Det innebär att vatten som mynnar mot västkusten, har en god vattenkvalité samt är fria från vattenkraftverk och fiske i första hand kommer att nyttjas. Följden av detta blir att utsättningarna kommer att ske i Skåne, Halland och Västra Götaland.

Fler fåglar

men färre ejdrar och gråtrutar

Det har blivit fler fåglar i skärgården. Det visar de inventeringar som länsstyrelsen i Östergötlad gjort. Men ejder och gråtrut minskar. Det är de som lever på småfisk som klarar sig bäst, vilket visar att ekosystemet håller på att förändas. Inventeringarna har finansierats av Naturvårdsverket.

Östergötlands skärgård omfattar drygt 6 200 öar och skär, större än 35 m2. 2007 inventerades ca 1970 öar och små skär ensamma eller i ögrupper med en areal om 1310 ha. Det kan jämföras med 1950 öar som inventerades 1997. Inventeringen utfördes av Vesa Jussila, Lars Gezelius, Karl-Martin Axelsson och Jyrki Jussila och fåglarna har huvudsakligen räknats från båt. Inventeringen genomfördes under två perioder; 17 - 31 maj och 19 juni - 2 juli. Inventeringen 2010 omfattade besök vid 41 utvalda fågelskär med syfte att följa dessa särskilt viktiga häckningsplatser som ett led i den regionala miljöövervakningen. Inventeringen utfördes 16-17 juni. Huvudfokus ligger på gråtrut och att dokumentera  den så kallade ”trutdöden”.

Totalt registrerades 8222 par av 33 arter 2007. Måsfåglarna dominerar antalsmässigt. Enligt denna inventering har det blivit fler fåglar i Östergötlands skärgård under de senaste 25 åren, åtminstone i den yttre delen. Ökningen kan tillskrivas arter som storskarv, fiskoch silvertärna samt tordmule. Vi ser samtidigt kraftiga minskningar hos arter som ejder och gråtrut. Åtta av arterna är upptagna på rödlistan 2010 över hotade arter i Sverige.

Vid inventeringen av gråtrutsskären kan konstateras att reproduktionen är låg och att enstaka sjuka fåglar påträffats. Det finns en rad olika faktorer som kan tänkas ligga bakom nedgångarna, t..ex. konkurrens, predation, miljögifter, störningar samt förändringar i balansen i kustekosystemet. Den tydliga bilden av att småfiskätare som tärnor och tordmule ökat så kraftigt speglar bilden av ett ekosystem i förändring.

Fågellivet ändras ständigt vilket inte minst denna rapport visar. Orsakerna varierar och såväl yttre faktorer som interaktioner inom och mellan arter spelar in. Fåglarna befinner sig högt upp i näringsväven och deras antalsförändringar kan berätta för oss om förändringar i miljön. Syftet med de inventeringar som redovisas i denna rapport är tvåfaldigt; dels att tjäna som underlag för revidering av fågelskyddsområdena och dels att följa skärgårdsfåglarnas numerär och artrikedom som ett led i miljöövervakningen.