+ och - i skärgården för skarven

Få fåglar är så kontroversiella som skarven. Effekten på fiskbeståndet har utretts i några studier, men ingen vetenskaplig undersökning har utrett hur skarvarna påverkar skärgårdens ekosystem. Forskaren Gundula Kolb på Botaniska institutionen vid Stockholms universitet har undersökt skarvarnas förmodat ensidigt negativa påverkan på växt- och djurliv.

Skarvar kan häcka i stora kolonier, upp till 10 000 par, och i Stockholms skärgård finns det i dag 5 200 par fördelat på 20 kolonier. Antalet ökade kraftigt fram till 2007 men har sedan stabiliserats. När koncentrationen av skarvar blir stor landar också stora mängder avföring på öarna vilket ger upphov till en lukt av ammoniak.

både ökar och minskar

Näringsnivåerna blir för höga för en hel del växtarter och växternas artrikedom och täckningsgrad minskar på skarvöar. Men när skarvarna lämnat sina häckningsöar, till exempel efter störning från havsörnar, återhämtar sig öns vegetation snabbt med en högre växtbiomassa som följd.

Inte bara växter utan också insekter och spindlar påverkas av skarvar, både positivt och negativt. Förändringarna gäller såväl antal individer och artrikedom som artsammansättning. De djurgrupper som gynnas av skarvar är sådana som äter as, svamp och näringsrika växter, resurser som ökar på skarvöar. Djurgrupper som missgynnas av skarv är sådana som äter detritus (dött organiskt material) eller andra insekter men också några växtätare. De missgynnas dels av minskade resurser men också som en följd av förändringar i vegetation och jordkemi.