Till dinosauriernas land (eller var det kannibalernas)

Nu har jag snart seglat ensam i en vecka. Efter första hårda kryssen ut från Tarava vred vinden och på sen dess har jag tuffat i 6-7 knop med vinden i sidan. Så skulle det vara enligt Metbob, som inte är en knarklangare i Breaking Bad, utan meteorolog på Nya Zeeland. Sen skulle vinden ta slut, och när han hörde att jag bara har diesel för två dagar tyckte han att jag skulle vänta ut vinden en vecka i Kiribati.

Men då kom stormen och det gick inte att stanna i hamnen, så det blev som det blev. Det får väl ta sin tid i lätta vindar på slutet in mot Kavieng i New Ireland, där Kurrekurreduttön ligger.

Läs mer: Till dinosauriernas land (eller var det kannibalernas)

Storm och annan skit!

Nu är jag trött på all skit som bara går sönder! På tre veckor i Kiribati har jag lyckats kvadda dingen, dieseltanken, rodret och fått fullt med långhalsingar utanpå skrovet. Samt kraschat vindgeneratorn.

Jag brukar försöka undvika att skriva om trasiga saker nuförtiden, för att inte skrämma upp intresserade gastar. Som färskvattenpumpen som ibland inte vill starta. Då får man sparka under min säng eller slå på den med en pinne. Duschpumpen som inte pumpar eller dynorna i salongen som är alldeles flammiga sen jag tog bort möglet på dem i Panama med Klorin.

Läs mer: Storm och annan skit!

Den nakna sanningen om mitt liv som undvikare

En återkommande dröm jag haft de senaste åren är att jag går till jobbet eller till ICA och upptäcker att jag varken har byxor eller kalsonger på mig. Det är fruktansvärt pinsamt och jag vet inte vad jag ska göra.

Nu står jag här vid rodret på Hafsorkestern i den varma vinden utan en tråd på kroppen. Jag trodde att drömmen handlade om alla mina pinsamma hemligheter och tankar jag inte vågar visa. Fast egentligen kanske det var det här jag drömde om. Eller både och.

Läs mer: Den nakna sanningen om mitt liv som undvikare

Flickorna på Tongareva

- Seglar du ensam? Då kan du väl ta med dig en av flickorna härifrån, säger en av kvinnorna och skrattar.

De bjuder på läskande dryck där de sitter och vilar under kokospalmerna vid kyrkogården efter att ha arbetat med att färdigställa en stor familjegrav.

- Har du ingen fru med dig i båten, undrar prästens dotter och ler.

Läs mer: Flickorna på Tongareva

Napp och konspirationer

Jag seglar naken. Besättningen har lämnat och jag stävar norrut för att komma norr om ekvatorn, bort från cyklonsäsongen i söder. Den varma vinden smeker mig och jag har all tid i världen att tänka, läsa och skriva. Men bara en dag. Sen börjar det svida där shortsen suttit.

Långsegling är långtråkigt. Om man inte har något spännande att läsa och ett liv att fundera över.

Läs mer: Napp och konspirationer