Säkrare på sjön

Olyckorna minskar

sjunken

Vattentäta mobilfodral och bättre mobiltäckning, att se över säkerheten i hamnarna och bättre sjökort, är de viktigaste omedelbara förslagen i Sjösäkerhetsrådets förslag till Regeringen om säkrare båtliv. De är däremot överens med Sittbrunnens röstande läsare, där 83 procent är emot lag om flytväst ombord. Något sånt förslag har inte lagts fram. På lång sikt vill man också förbättra rapporteringen och statistiken över fritidsbåtolyckor.

Sjösäkerhetsrådet , som tidigare var en egen myndig, har nu införlivats med Transportstyrelsen. Och deras nya rapport är faktiskt väldigt glädjande. Fritidsbåtsolyckorna har minskat kraftigt, även om statistiken nu börjar plana ut.

diagram1

Antalet dödsolyckor inom fritidsbåtslivet har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Diagram 1 visar att över 100 personer om året omkom i fritidsbåtsolyckor i början och mitten av 1970-ta­let. Så höga olyckstal har inte uppnåtts något enda år efter 1977. Till 1993 hade antalet olyckor halverats och efter dethar antalet aldrig överstigit 50 personer. Hittills under tjugo-hundratalet har genomsnittet legat på cirka 37 omkomna per år. De bästa åren under den här perioden har varit år 2000 (27 omkomna) och 2010 (29 omkomna). Det sämsta året har varit 2001 (48 omkomna) men så sent som 2008 omkom 43 personer och 2011 omkom 41 personer.

En del av förklaringen till uppgången i början av tjugohundra-talet är att en ny kategori lades till i statistiken. Det var de som omkom då de gick på bryggor till eller ifrån sina båtar. De räknas fortfarande in i statistiken. Oavsett detta kan man konstatera att den nedåtgående trenden har planat ut under det senaste decenniet.

Det är ännu inte utrett vilka faktorer som spelat mest roll när det gäller den nedåtgående trenden för antalet omkomna. Det saknas statistiska data. Följande är några tänkbara faktorer.

  • Båtarna har blivit större, mer stabila och mer sjövärdiga i allmänhet. CE-märkningen har haft betydelse för utveck­lingen av båtmaterialet, liksom dessförinnan den frivilliga nordiska båtprovningen.

  • Radiokommunikation har blivit var mans egendom. Mobil-telefoner och VHF-radio står för huvuddelen av alla sjö­larm. Enligt uppgifter från sjöräddningsledningen sker minst 95 procent av larmen som gäller fritidsbåtar med hjälp av mobiltelefon.

  • Flytvästanvändningen i Sverige och övriga Norden är bättre än i många andra delar av världen. Flytvästinformationen och upplysningsverksamheten från Svenska Livräddnings­sällskapet, Sjösäkerhetsrådet, Konsumentverket och olika kursverksamheter har haft stort genomslag. Dessutom har flytvästarna fått en utformning som gör dem trevliga och behagliga att använda.

  • GPS-navigatorerna har gjort att många navigationsproblem minskat. Dessutom brukar nödställda numera ofta kunna ange sin position korrekt. Å andra sidan har navigatorerna inneburit att fler fritidsbåtar är i rörelse i mörker och i dålig sikt. Antalet grundstötningar i hög fart och i mycket svårna­vigerade vatten kan möjligen ha ökat, enligt uppgifter från försäkringsbolag och Sjöräddningssällskapet.

  • Utbildningen av båtlivsutövarna kan ha haft betydelse för den nedåtgående olyckstrenden. Sedan 1972 har mer än 600 000 olika slags intyg för båtförare avlagts. Intresset för den frivilliga utbildningen har emellertid minskat under senare år och orsakerna till det bör analyseras.

  • Sjöräddningens kapacitet har förbättrats. Sjöräddnings-enheternas snabbhet och geografiska spridning är idag mycket bättre.

  • Bruket av alkohol i samband med båtlivet har troligen minskat sedan 1970-talet. Uttömmande statistik saknas men i Strategi säkrare båtliv ingår att försöka undersöka alkoholens betydelse för olyckorna och hur alkoholsederna utvecklas.

Det är mycket ovanligt att barn omkommer då de är ute en­samma i en segeljolle eller i någon annan liten båt. Det är också mycket ovanligt att ungdomar under 20 års ålder om­kommer i fritidsbåtsolyckor. De flesta som omkommer är 50 år eller äldre.

Sittbrunnenfilmer