Vart är vi på väg?

Staten vill nu sälja ut paradiset i yttersta havsbandet i Stockholms skärgård - Huvudskär. Fortifikationsverket hyr idag ut de tidigare myndighetshusen. De andra husen och bodarna ägs, och ägarna arrenderar marken de står på. Men nu ska man göra pengar på ön, har regeringen bestämt. Tomterna ska bli helprivata, vilket kan innebära staket istället för skyltar för att hålla besökande borta.

Skärgårdsstiftelsen har förhandlat med staten om att byta till sig marken som är obebodd, runt fyren, mot andra områden som inte är så bra ur rekreationssynpunkt. Att köpa de dyra och attraktiva tomterna har de dock inte råd med, eftersom Fortifikationsverket ska ha ut marknadsvärdet, dvs den som betalar mest ska få köpa.

Nu har Rädda Huvudskär är en politisk obunden grupp som vill bevara de unika myndighetshusen och marken i Huvudskärs by hos en ägare och huvudman. På en facebooksida samlar man gillamarkeringar mot privatiseringen och försöker samla opinionen.

Länsstyrelsen ska komma med ett förslag i vår om att göra hela eller delar ön till naturreservat, vilket då skulle kunna innebära att det inte blir några privata tomter med staket. Däremot har Riksantikvarieämbetet avslagit förslag om att förklara husen som byggnadsminnen. I ett yttrande skriver de dock att de tycker att fastigheterna bör ägas av samma huvudman, dvs inte säljas ut till privatpersoner.

År 1646 uppfördes ett litet kapell, på Ålandsskär som senare flyttades till Lökskär. Hela platsen ödelades 1719 av ryssarna men återuppbyggdes liksom kapellet (I dag finns bara grunden kvar).

Under 1800-talet förlorade fisket sin betydelse och andra verksamheter som tull och lots etablerades på ön. 1860 byggdes för lotsverket en lotsvaktstuga och 1882 ett bostadshus med fyrtorn på taket. En ny fyr av betong uppfördes 1931 och det tidigare bostadshuset plockades ned och flyttades. 1942 försvann lotsstationen och de närmaste decennierna härskade militärerna här samt personalen på livräddningskryssaren.

Skärgårdsstiftelsen förvärvade ögruppen - förutom Ålandsskär - 1972. Reservatet sträcker sig över en vid vattenyta och räknar nära 200 öar och kobbar, alltifrån det halvkilometer stora Lökskär till små, nakna klippor som nätt och jämnt höjer sig över vattnet. Så mycket växtlighet finns inte förutom en sparsam utskärsvegetation. Däremot finns ett rikt fågelliv; till de vanligaste hör alfågel, trut, ejder och svärta men även tordmule, labb, skrak, vigg och tobisgrissla är vanliga gäster.

Från Dalarö går det turbåt och i lotshuset finns en raststuga. Andra halvan av lotshuset hyrs ut veckovis av Skärgårdsstiftelsen.

Bästa förtöjningen hittar man i Bastugluggen, mitt emot bebyggelsen i det smala sundet. På det västra skäret finns sopmaja och dass, men man måste vada över ett smalt sund för att komma dit. I den stora fladen finns flera ställen att ligga, men det gäller att ha koll på vindarna, för ingen av de stränderna är särskilt skyddad. Kryssarklubben har också en boj för medlemmar att förtöja i och det finns en flytande toatömningsstation.