Vad händer med de digitala sjökorten?

Jag har navigerat med GPS från 1999 och med digitala sjökort något år senare. Till en början med en laptop med Windows men senare med en Android-surfplatta. Hela tiden har jag använt sjökort från både Sjöfartsverket och Hydrographica (Lasse Granath) i det så kallade BSB-formatet. Jag har använt navigationsprogrammet Ozi Explorer respektive Ozi för Android och alltid känt mig trygg med denna kombination. Andra har använt Fugawi med lika stor behållning. Nu tycks den tiden vara förbi.

Hydrographicas sjökort är inte längre tillgängliga som BSB-filer och Solteknik kan inte längre sälja uppdaterade kort från Sjöfartsverket i BSB-format. Hur är detta möjligt? Hydrographica har ju i år presenterat flera helt nya sjökort för exempelvis Stockholms mellanskärgård. Men dessa finns ännu bara på papper! 

Så här säger Lasse Granath vid ett informationsmöte i början av mars på Kryssarklubben i Nacka Strand: 
---  Vi älskar att göra sjökort. Men vi klarar inte av att också distribuera dem i det krypterade skick som tyvärr behövs för att undvika piratkopieringar. Tidigare skötte Solteknik detta åt oss med hjälp av distributionsservern X-traverse. Men den är numera inte tillgänglig sedan Navico köpte Fugawi och 
X-traverse.

SeaPilot tjänade inga pengar på sjökorten från Hydrographica och avbröt därför samarbetet. Nu är SeaPilot sålt till Raymarine. För något år sedan kunde medlemmar i SXK köpa navigationsprogrammet Marine Navigator med en komplett uppsättning svenska sjökort för 999 kr.  I dag finns Marine Navigator inte längre.

Den som  i stället för dator eller surfplatta använder en plotter kommer även i fortsättningen att kunna använda Hydrographicas sjökort - men med sämre kvalitet och en viss eftersläpning. Det beror på att plotterfabrikanten alltid anpassar sjökorten till plotterns navigationsprogram och dess speciella villkor vilket försenar distributionen. 

Plottrar använder vektoriserade kort vilket betyder att man kan zooma in och ut för att få närbilder eller översikter. Men tekniken skapar fel och brister. Det är med sorg i hjärtat som Lasse Granath visar exempel på felaktigt placerade djupsiffror och namn som täcker viktiga detaljer i sjökortsbilden. Även små öar och djupsiffror under 3 meter kan försvinna om man inte har zoomat in till närbildsläge. Skickliga navigatörer i Volvo Ocean Race har råkat ut för detta med följd att de mitt i natten seglade rakt upp på ett korallrev!

BSB-korten är i stället rasterkort vilket betyder att de ser exakt likadana ut på skärmen som de gör på papper. En överblick kan man alltid få genom att med en knapptryckning byta till ett sjökort med annan skala - i värsta fall ett översiktskort. Men om man i stället zoomar på kortet med den högsta upplösningen ser man ändå inte fler detaljer. Dessutom blir kartbilden suddig och alla linjer taggiga. 

Det är ingen tvekan om att plottrar sedan länge är det vanligaste sättet att navigera på i en fritidsbåt. Plottern passar alldeles utmärkt för en motorbåt med fast styrplats eller en segelbåt med en eller två rattar. Då brukar det finns en piedestal att montera plottern på. Men vi som seglar båtar med rorkult gillar inte plottrar. Vi sitter ju omväxlande på styrbords och babords sida i sittbrunnen och då passar en lös eller flyttbar surfplatta mycket bättre! Den går också att använda i hamnen för att kommunicera med omvärlden. Försök be en plotter att skicka ett mail.

Möjligen kan vi hoppas att Eniro löser en del av problemet. Redan i dag kan du ladda ner gratis-appen Eniro på sjön till din mobiltelefon eller surfplatta med gratis sjökort där du ser din aktuella position. Om du betalar för Pro-versionen kan du, från 2018, lägga in waypoints och skapa rutter. Till sommaren 2019 hoppas Eniro kunna erbjuda även Hydrographicas sjökort! Förutsättningen är att du betalar 139 kr per år för appen Eniro Pro och sedan även prenumererar på sjökorten för 199 kr per år. Alltså summa 338 kr årligen. En överkomlig summa.

Rutter är väl bra för motorbåtar medan seglare oftast styr efter vinden, som ju har en förmåga att ändra riktning. Personligen använder jag ofta funktionen "När är jag framme?". Vi får se om Eniro-Pro kommer att kunna räkna ut det eller om jag måste fortsätta fråga min handhållna Magellan-GPS från 1999 som fortfarande är i tjänst. Utvecklingen går inte alltid framåt, kan jag tänka ibland. Tur att man sparar sin gamla utrustning. Och att den fungerar.

Nacka 2019-03-11


Anders Egerö
Linjett 30, Sambal

 

Sittbrunnenfilmer