hafsorkestern

Första biten

mot västkusten

Jag hade glömt årorna. Bara att sätta sig en timme i bilen och åka och hämta de små aluminiumårorna till gummibåten. Vad jag inte visste då var att jag också glömt sittbrunnsbordet, bensin till utombordaren och stekpannan. Fast stekpannan hittade jag så småningom. Däremot visste jag att gardinkrokarna gått och gömt sig i vinter, och skruvar till utombordsmotorfästet fick jag köpa nya, eftersom jag lagt de gamla på ett så listigt ställe att jag inte kunde hitta dem i våras.
Projektet jag drömt om i flera år, att segla runt den svenska kusten, hade nu nästan börjat.

 

Så var vi då äntligen på väg. Anders och Ann-Marie i Sambal landade på Gålö på morgonen och åt lunch medan jag hämtade årorna. Jag har gast till Landsort, första dygnet, sen ska hon fira midsommar med mamma i Dalarna.

Läs mer: Första biten

äventyret

hafsorkestern

var Muminpappans segelbåt. (Visst, den hette Haffsårkestern, men så dåligt fixar jag inte att stava :-)

Min variant är en Bavaria 30 Cruiser som jag ska segla i skärgården med, tillsammans med mina barn och vänner. Jag har haft den i fyra år, men nu börjar äventyret på riktigt. Jag ska segla runt kusten, från hemmahamnen Gålö, till Ramsö vid Koster och övervintra i Strömstad. Är tanken. Jag får se om det fungerar.

På vägen hoppas jag få med barn och vänner, träffa kända och okända.

Avfärd på måndag, 21.6.

24-timmars

Fredag eftermiddag startar Hafsorkestern i 24-timmars på västkusten. Jag ska se om det går att lägga in delrapporter via iphonen som jag skriver på nu.

Niklas

vindlöst

Efter en vindlös natt, drivande i cirklar utanför Måseskär, är vi nu för lätta vindar på väg till en rundningspunkt mitt imellan Damark och Sverige. Tyvärr kommer vindarna inte att räcka till målet på Läsö. Så vid tretiden bryter vi och sätter motor, så vi hinner till middagen på Läsö. En tröst är alla tumlare vi såg bara några meter från båten i natt, och Gladan som vi ser borta vid horisonten.

Gratitude omseglad

På väg upp mellan Lysekil och Smögen seglade jag om Kryssarklubbens skolskepp Gratitude. För typ 40 år sen var jag också elev och seglade med henne till Kristiansand i Norge.

I förgrunden iPaden som jag testar mot min Garmin. Tyvärr ser det inte så ljust ut. Det är svårt att se paddans skärm när solen skiner. Men den är vädigt trevlig att ha som komplement, för översiktskort samtidigt som Garmin är inzoomad. Och så kan man ju läsa mailen samtidigt som man seglar.

En sak oroar mig. Sist jag var ute totalhavererade paddan, låste sig och slutade bara uppdatera. Både på iNavx/Solteknik och Navionics HD. Har skickat loggfiler för analys.

Allt lugnt på Altarholmarna

Svaga vindar smeker oss när vi ligger och slöar i bassängen mellan Altarhol marna. Här ute i yttersta havsbandet utanför Tjörn fanns det på 1800-talet en lotsstation. I dag ett paradis för den som lyckas trassla sig in mellan alla stenarna i den gamla "hamnen".

Sittbrunnenfilmer