hafsorkestern

Napp och konspirationer

naken
Jag seglar naken. Besättningen har lämnat och jag stävar norrut för att komma norr om ekvatorn, bort från cyklonsäsongen i söder. Den varma vinden smeker mig och jag har all tid i världen att tänka, läsa och skriva. Men bara en dag. Sen börjar det svida där shortsen suttit.

Långsegling är långtråkigt. Om man inte har något spännande att läsa och ett liv att fundera över.

Läs mer: Napp och konspirationer

Myternas makt

kapten

Just another brick in the wall. Det nyazealändska bandet låter på pricken som Pink Floyd och natten i Papeete är varm. Wille, Gun och jag dansar med.


Sen seglar vi till Moorea och kastar ankar i viken intill kapten Cooks vik, vilket är där han egentligen låg med sitt skepp 1769. De har mönstrat på för en tur bland societetsöarna innan orkanerna slår till för säsongen och jag seglar norrut.

Läs mer: Myternas makt

Liv och död på havet och hemma

rutt

Regnet pepprar ner på sprayhood och bimini. Doors och Dire Straits öser mot regnet i marinan, understödjade av den nya suben i förskottet. Min egen förskottsklapp, som dock drar så solen måste skina, kulingen tjuta eller marinan ha landström.

Det är regnperiod i Polynesien. Snart kommer orkanerna. Kanske. Då ska jag och Hafsorkestern norrut mot den säkrare ekvatorn. Samt en helt ny upp-pluppande besåttning: Wille och Gun Loiske från Örebro hörde plötsligt av sig och ville hänga på, på väg jorden runt från Närke. Vi jobbade en gång för hundra år sen ihop på lokalradion, men det var typ två veckor, så jag minns inte värst. Men värre risker än dem har jag väl utsatt mig för, och himla kul att de vill vara med.

Läs mer: Liv och död på havet och hemma

Hajar i paradiset!

bat

Sonja kastar ut en fender i tidvattenströmmen för att bada när vi anlänt till Raroia efter fem dagars segling från Marquesas. Sju svartfenade revhajar, Black Tip, kastar sig över fendern.

När vi sen skrapar spagettin och bitar av den åtta kilo stora tonfisk vi fångat på överseglingens sista dag, då blir de riktigt ivriga.

29 registrerade angrepp, meddelar Fredrik över inreachen. Man bör inte bada och mata dem samtidigt. Vi avstår tills vidare från bad.

Läs mer: Hajar i paradiset!

Bland mantor och kannibalruiner

oapoutoppar

Marquesasöarna är höga och hotfulla. Här har det bott tatuerade krigare och kannibaler i dalarna mellan vulkanbergen. Thor Heyerdahl intervjuade 1928 den siste kannibalen på Fatu Hiva, som hävdade att det godaste han ätit var underarmen på en vit kvinna.

Hafsorkestern glider in i hamnen på Hiva Oa och vi kastar ankar i viken innanför den kommersiella hamnen. Nu ligger det kanske fem båtar här. När ARC+ passerar är de 30-40.

Läs mer: Bland mantor och kannibalruiner

Mot Polynesien

mot

Lördag 6 oktober
Vi har seglat över 1000 sjömil i nio dagar. Ungefär 2000 kvar till Marquesas-öarna. Vi börjar komma in i lunken. Vaktgång på natten fyra timmar i stöten. Bokläsning på dagen, och med pannlampa på natten. Snart är böckerna slut. Vi har två veckor kvar.

Läs mer: Mot Polynesien

Sittbrunnenfilmer